Åsa Ågren Wikström

Första, enda och sista gången

Det blev en rivstart på veckan med ett extra möte på förmiddagen utöver ledningsgruppen som höll på fram till lunch. Sen snabbt få i sig lite mat innan eftermiddagens möte inleddes. Så smidigt att kunna använda tekniken och inte behöva sitta totalt 3 timmar i bil för att delta på mötet. Det var lite strul innan allt kopplades upp och samtliga webbkameror och mikrofoner funkade, men sen är det nästan som att sitta tillsammans. Nästan 🙂 . Vissa möten behöver man sitta och se varandra på men ibland så går det lika bra med distansmöten. Som idag. När dessutom temat handlade om digitalisering så känns det ju ännu mer passande.

Började jobba tidigt imorse och när jag avrundade jobbet på eftermiddagen så hann jag med en sväng med mina inlines också. Inledde med att vurpa rejält. På trappan utanför bostaden. Innan jag ens kommit iväg. Hrm. Nåja, lite öm i armbåge och stuss men ingen fara alls. När jag tänker efter var det faktiskt första gången jag ramlat med inlines. Får hoppas att det var första, enda och sista gången :). Jag åkte några kilometer, försöker vara lite vuxen denna gång och inte dra iväg på för långa svängar inledningsvis. Än så länge funkar det.

Är färdig med mitt teknikpyssel också, och jag är faktiskt ganska nöjd. Det är good enough för mig, också en träningssak att kunna känna det. För precis som med min egen webb så finns det ju tusen miljarder saker som man kan jobba vidare med, men det kan jag göra när andan faller på. Just nu är jag nöjd med mitt jobb i alla fall. Inte illa 🙂 .

Dags att fundera på någon middagsmat och ta en dusch, sen blir det en lugn måndagskväll hemma.

Trevlig måndag!