Åsa Ågren Wikström

Kan hon så kan ju jag också

Jag brukar emellanåt läsa andra bloggare för att få lite inspiration och oftast lära mig något nytt. Jag följer ingen annan blogg varje dag, men lite nu och då försöker jag hitta ny kunskap. Vi har ju många duktiga bloggare i landet och många som dels har gjort det länge, dels lever på det.

Tänk bara, för inte så himla många år sen så var det ett jobb ingen kunde ens föreställa sig att det gick att ha eller för den delen tjäna pengar på. Det visar ju att det är svårt för att inte säga omöjligt att veta vilka yrken som kommer att finnas i framtiden.

Som med det mesta så finns det ju fördelar och nackdelar med olika jobb. Igår läste jag ett inlägg av Isabella “Blondinbella” Löwengrip med titeln ”Tråkiga kommentarer” som jag klickade mig vidare på. Sen flera år tillbaka läser jag inte kommentarer då tonen där brukar vara under all kritik. Hennes inlägg läste jag ett par gånger och jag fastnade för hennes sunda och kloka tankar.

Förmodligen är det alls inga konstiga tankar och det är nog många som väljer att vara offentliga som har fått anledning att reflektera över elaka kommentarer från anonyma personer. Om jag läser något som jag inte gillar eller irriterar mig på så väljer jag att sluta läsa det och hitta något annat istället för att låta det ta min egen energi. Har oerhört svårt att förstå av vilken anledning människor orkar bli arga på att t ex Isabella Löwengrip eller andra, oftast unga kvinnor, för att hon berättar om hennes liv och vad hon gör.

Jag tycker att det är imponerande och inspirerande att läsa om hennes olika projekt och att hon väljer att bjuda på så mycket av sig själv. Att hon efter många år som entreprenör väljer att köpa en dyr bil till sig själv borde man ju heja på istället för att bli avundsjuk, mer tänka ”kan hon så kan ju jag också”. Och inte för att alla kan göra det hon gör, men mer tankesättet och sen hitta sitt eget sätt att gå vidare. Eller att de väljer att resa, äta gott och njuta av livet – ja, hur kan man bli störd av det?

Ibland kan jag nästan tycka synd om personer som agerar som nättroll, bara skriver elaka saker och snackar skit. Men den känslan går över snabbt. Elaka personer är inte värda ens den tanken. Näthatet är bekymrande och baksidan av öppenheten, särskilt drabbade är unga tjejer som tar plats i debatten, näringslivet eller samhället i allmänhet.

Jag hoppas bara att de inte väljer att sluta vara den de är, även om det är en tuff sak att be om. Om man ändrar sitt sätt att vara på grund av otrevliga personer så får de ju som de vill. Onda människor kan inte få vinna, även om det är orimligt att tänka att unga tjejer ska behöva ta konsekvenserna av dem. Det behövs att människor runt omkring en säger ifrån, och säger ifrån offentligt. Ju fler vettiga personer som pratar om detta, desto starkare kan nätverken runt unga tjejer bli.

Umeälven löpning

Tidigare i dag så tog jag på mig träningskläderna och tänkte ta en promenad längs Umeälven, men så blev det en blandning av joggning och löpning istället 🙂 . Trots blytunga ben så var det skönt att få några kilometer i dem. Har funderat en hel del på detta blogginlägg under den tiden också, det är ett ämne som berör mig mycket. Tror tyvärr att jag kommer att få anledning att återkomma till ämnet framöver, trots att jag skulle önska att personer som sitter bakom sina tangentbord och häver ur sig mängder av otrevligheter och påhopp bara skulle lägga av med det och istället ägna sig åt sitt eget liv.

Om en stund kommer en av mina bästa vänner hit för ett kort besök och det ska bli kul att hinna prata och käka en bit mat tillsammans. Semester är verkligen skönt.

Trevlig söndag!