Åsa Ågren Wikström

Hundra mål och goda samtal

Det var skönt att börja jobbet efter semestern med en kort vecka, att börja på torsdagen istället för måndagen gör att jag kommer igång på ett mjukare sätt. Jag har gjort så ett par gånger tidigare och det känns som att det är ett vinnande koncept för mig.

I torsdags fick vi besök av fina vänner här hemma, genom åren har det blivit en god vänskap med våra samarbetspartners i Vaasa och det var extra kul att få en bra pratstund i lugn och ro tillsammans med bland annat Joakim Strand.

Joakim är stadsfullmäktiges ordförande i Vaasa och även riksdagsledamot, så vi hade en hel del intressanta samtal om villkoren och förutsättningarna för det, utöver aktuella frågor för våra städers utveckling. Alltid kul med driftiga personer.

Idag har jag haft en riktigt bra dag, vaknade tidigt utan väckarklocka och kände mig utvilad. Kan ju bero på att jag var rätt trött igår kväll och somnade tidigare än vanligt 😉 . Jag bestämde mig för att se om jag skulle hitta några nya kläder så här inför hösten och så åkte jag iväg till Avion.

Och är det något som jag verkligen inte är bra på så är det att hitta bra kläder som jag gillar. Beror nog mest på att jag inte är särskilt förtjust i att gå i affärer. Ett framtida mål för mig är att nån gång hitta en personal shopper som kan hjälpa mig med schyssta kläder till vettiga priser. Så efter en timmes långsam vandring i nästan alla butiker så gav jag mig. Smålog lite åt att det blev schampo och ett cerat i alla fall 🙂 .

Efter lunch så tog jag en kopp kaffe och satte mig med min anteckningsbok och gjorde samma sak som för ganska precis ett år sen – jag skrev ned 100 mål för mig själv för det kommande året.

Innan jag började så tog jag fram de mål jag formulerade för ett år sen, och många av dem kunde jag bocka av som genomförda. Helt utan att jag under året har tänkt på det specifikt. Men för min del spelar det roll att jag dels formulerade målen, dels att jag sen skrev ned dem. På något sätt så “finns” de då.

Det gav mig en bra känsla av tillfredsställelse att kunna se vad jag har genomfört och vad som fortfarande finns kvar, kombinerat med vad som har tillkommit. För livet och förutsättningarna ändras ju hela tiden och hänger man inte med och gillar förändringar i stort som i smått så tror jag att det blir jobbigare för en själv.

Även om alla mina målsättningar kanske inte är realistiska just nu, så vet man ju aldrig vad som händer framöver. Nån gång kanske de slår in 🙂 . Det handlar om allt från ganska små och konkreta saker till större mer övergripande sådana, jag försöker att inte begränsa mitt tänkande i just detta utan för min del är poängen den att kunna tänka utan ramar eller “nej men det där förstår du väl att det inte kommer att gå”. Dessutom så tycker jag om känslan av att använda penna och papper och att skriva för hand. Det går förstås avsevärt mycket fortare att skriva på datorn, men jag har ju ingenstans bråttom eller någon deadline att passa.

Just så här innan höstterminen drar igång på riktigt så tar jag mig tiden att göra såna saker, det känns lite som att förbereda kropp och själ på det kommande arbetsåret. Ungefär som när man var liten och fick köpa nytt pennskrin, luktsudd och omslagspapper till skolbänken första dagen efter skolan. Nystart varje höst.

Nu ser jag fram emot att fortsätta läsa boken som jag började på igår – Den sovande spionen av Camilla Grebe och Paul Leander Engström. Den började bra i alla fall.

Trevlig lördag!