Åsa Ågren Wikström

I vilans tecken

Helgen har varit väldigt lugn och stillsam, det behövdes efter en vecka som tagit en hel del kraft. I fredags var jag rätt så trött och kände av en del baciller som jag försökte mota med hjälp av mina huskurer.

Lördagen gick i vilans tecken och jag läste en hel del, köpte även två nya ljudböcker som jag ser fram emot att lyssna på under mina kommande resor under hösten. Det har varit en invänjningsprocess för min del att lära mig lyssna på böcker, faktiskt inte helt enkelt. Mest för att jag vanligtvis läser relativt snabbt och när man lyssnar så går det ju inte att snabba på de olika kapitlen om man skulle önska det. Men det är vilsamt på ett annat sätt.

Idag har det blivit en lugn dag, precis som lördagen, men vädret tidigare på förmiddagen gjorde att jag och maken valde att ta en långpromenad på nästan 2,5 timmar längs Umeälven.

Det är ett vackert och välanvänt promenadstråk längs Umeälven där man verkligen får uppleva älven och en liten bit av landsbygden som ligger stadsnära. På förmiddagen idag så var solen framme och det kändes att vi är mitt emellan sensommar och tidig höst. Varmt och skönt i solen men något mer friskt när man gick i skuggan.

Kvällen har ägnats åt några telefonsamtal och förberedelser av morgondagen och den kommande veckan. Imorgon väntar höstens första kommunfullmäktige och jag återkommer mer om det senare. Snart är det dags för en tidig kväll och jag ser fram emot att fortsätta läsa några av mina e-böcker som jag har köpt, efter att ha läst ut en bok igår så har jag ännu inte bestämt mig för vilken som står i tur. Men jag tycker om att ha ett gäng böcker som väntar på mig och ser fram emot nya titlar att läsa.

Trevlig söndag!