Åsa Ågren Wikström

Det är väl lätt för dig

Igår morse började jag dagen med ett frukostmöte som Företagarna arrangerade och där de presenterade Småföretagsbarometern för Västerbotten. Det var välbesökt och innehöll bra information. Det är en konjunkturenkät som redovisar hur Sveriges småföretag ser på det ekonomiska läget och deras förväntningar det kommande året.

Det var god uppslutning kring frågorna och deltagarna representerade de flesta från stödsystemen runt företagandet, alltså Svenskt näringsliv, kommunen, Almi, Handelskammaren, Länsstyrelsen, bankerna för att nämna några. Som alltid så blir det utöver bra information också tillfälle för bra samtal med företagare och andra aktiva i Umeå.

Som ni vet så är jag ju uppvuxen i ett familjeföretag och har även själv drivit såväl aktiebolag med anställda som enskild firma genom åren, så just småföretagandet och dess villkor är något som ligger mig varmt om hjärtat. Det är så roligt att driva eget och få förverkliga sin idé och de flesta entreprenörer jag har träffat och känner drivs just av detta. Sen finns det ju också en hel del som kommer med företagandet, som att emellanåt ligga vaken på nätterna och fundera på hur månaden ska gå ihop och om orderingångar kommer att öka, att ha ett jättestort ansvar för anställda medarbetare och även att hela tiden ha ork och energi att titta framåt mot horisonten för att se om det är orosmoln eller något glädjande där.

Det som driver de flesta är förstås glädjen över att få förverkliga sin idé och kunna leva på sitt företag och även kunna anställa personer. Därför blir jag nog så extra provocerad över att höra folk säga “men det är väl lätt för dig som är företagare” och titta snett på de som tjänar pengar och kan expandera och utveckla sin verksamhet. Dessutom får ju de flesta ta lån för att komma igång med sin idé och ofta sätta hus och hem i pant för att kunna starta, då krävs det verkligen stöd från omgivningen.

Det är också från företagen och företagandet som de flesta jobben och skatteintäkterna till vår gemensamma välfärd kommer och det gör mig upprörd när jag får höra att näringslivet betraktas som “utsugare”, “vinstjägare” och många andra mindre smickrande epitet. Det är där de nya jobben skapas. 4 av 5 nya jobb närmare bestämt.

Det är positivt att 9 av 10 av Västerbottens företag uppger att de vill växa, och att en betydande andel anger att de har goda utsikter att expandera på sikt. Vi kommer att behöva varje jobb som finns och att fler kommer i arbete för att vi ska klara av välfärden även i framtiden. Därför tycker jag att företagen och företagarna ska uppskattas mer och beskattas mindre, ju fler som arbetar desto större skatteintäkter får vi till våra gemensamma åtaganden.

Ja ni ser, det hjärtat är fullt av… 🙂

Igår kväll hade jag tänkt skriva lite om just detta, men jag prioriterade om när dottern kom förbi för att äta med oss på kvällen. Det blev istället en kväll med bra samtal och god glass från Glassbonden (ni vet det jag köpte i söndags) tillsammans med henne. Jag uppskattar verkligen denna nya fas i livet med vuxna barn som har etablerat sig i arbetslivet efter studier och strävar vidare mot nya utmaningar. Det blir alltid en balansgång mellan att finnas som mamma eller mentor, ibland flyter det ihop lite 🙂 . Men ändå, en helt underbar tid att få följa dem i början av deras vuxenliv.

Idag blev det också en tidig start på dagen, jag tycker om att det går att flexa på jobbet och börja tidigare när det går och sen ha möjlighet att dra nytta av eftermiddagen/tidiga kvällen nu när det är ljusa kvällar och nätter. Ni vet ju att det vänder mot mörkare tider om några dagar bara 🙂 och även om det är länge kvar av sommaren som knappt har börjat, så är det ju just nu som det är som ljusast ute. Underbart!

Idag använde jag lunchen för en löptur och oj så härligt det blev! Ni vet ju att jag har jobbat i mer än tjugofem år på att börja tycka om löpning, men det är först nu som det faktiskt känns roligt och en skön träningsform. Idag blev det 7 km längs vår vackra Umeälv och hör och häpna – jag körde även några backintervaller! Vem trodde det liksom.

Men kroppen och benen kändes pigga och huvudet ägnade sig i huvudsak åt min ljudbok, så det blev ett par kilometer längre än jag tänkte från början. Verkligen en känsla som närmade sig eufori när jag var klar med min runda. Jag har hittat mig ett par bra hörlurar som jag nu har använt i något år sisådär och de passar mig bra. Genom åren har jag försökt hitta små hörlurar som man trycker in i öronen, men det där med att få dem att sitta kvar… Nja, inget för mig. Dessutom tjorvar sladden på dem och ljudet har inte varit det bästa. Men dessa funkar bra, trots att de är lite stora att ha med sig i väskan så väljer jag hellre dem ändå. De tar också bort omkringliggande ljud på ett bra sätt och det gör att det blir lite vila för huvudet också.

Lunchlöpningen gav bra energi och nu tror jag att jag ska ge mig ut för att leta ett par nya sandaler, mina gamla ger mest blåsor under fötterna för att de är utnötta inifrån. Har jag riktig tur så kanske det finns något par på sommarrean som pågår överallt just nu. Wish me luck!

Trevlig onsdag!