Almedalen på distans och Skuleberget Höga Kusten

Denna vecka har det nog inte undgått någon att Almedalen har varit i fokus, en bra mötesplats för att både ge och inhämta kunskap och information. I år har jag för första gången på många år inte varit på plats där, men det har ändå blivit en hel del politik och Almedalen ändå. Det är ju väldigt mycket som går att följa på distans, ja nästan det mesta faktiskt.

Det är viktigt för Västerbotten att finnas där för att diskutera framtida utveckling och stora frågor som det tar lång tid att få framgång i, som till exempel infrastruktur. Om detta skrev jag tillsammans med den nya ordföranden i Regionala Utvecklingsnämnden om i VK tidigare i veckan.

Denna vecka har jag försökt börja varva ner litegrann efter ett mastigt första halvår på den nya mandatperioden. Som ni vet så tycker jag om att jobba med utvecklingsfrågor för länet, regionen och kommunen och därför är det extra viktigt att ta sig tid för återhämtning också. Jag tänker att jag vill hålla i många år till och om man får vara frisk så är det också min ambition.

I tisdags morse kollade jag och maken väderprognosen, tog fram vandringskängorna och bytte om, satte oss i bilen och styrde kosan söderut mot Skuleberget strax söder om Övik. Höga Kusten är ju bedövande vackert och en riktig pärla. För oss som har den på bekvämt avstånd så är det enkelt att göra dagsturer när andan faller på. För min del var det första gången jag vandrat där, men det blir garanterat fler gånger! Hemavan där Kungsleden startar har vi vandrat i några gånger och jag har även gjort turer i de norrbottniska fjällen och såklart besökt Lapporten och vandrat där.

Soligt och fint väder men med emellanåt friska vindar som det inte var så mycket värme i. Skönt ändå och varierande terräng att vandra i, som här med skog i början av leden.

Ja ni ser ju, utsikten talar för sig själv. Vi har verkligen många vackra pärlor att uppleva! Roligt också att det var många glada människor vi mötte, både på väg upp och sen ner igen. Vi gjorde detta som en dagstur, käkade en god lunch på toppen och vandrade sen ner igen. Det finns såklart också både längre och mer krävande etapper för den som vill, jag tycker om blandningen av människor, att det verkligen är möjligt för alla att komma sig ut i naturen. Ett par rejäla skor för att inte göra illa vrister eller ramla, sen är det bara att ta sig iväg. Just i år renoverar de sittliften, men när den sen är igång igen så finns det även möjligheter för den som inte orkar eller kan vandra hela vägen att ändå kunna njuta av vacker natur och utsikt.

Det är verkligen en aktivitetsform som tilltalar mig och är tillgänglig för många, sånt gillar jag som ni vet. Det var också skönt att “vandra igång” kroppen inför vår efterlängtade semesterresa som vi för tredje gången styr mot de österrikiska alperna. Det ser jag mycket fram emot.

Jag har försökt få till träning varje dag och lyckats ganska bra hittills, att inte ha kalendern fylld av möten underlättar förstås 🙂 . Förra veckan var mycket bra med många möten i Bryssel och framför allt så njöt jag till fullo av att hinna med en halvmils löprunda i stan i ljuvliga +33 grader. Sen kände jag på natten att jag inte hade kompletterat med tillräckligt mycket vatten, så en lätt huvudvärk blev resultatet av det. Det var dock skönt att det släppte med att fylla på med mycket vatten och sen sova.

Ett tydligt tecken på att jag så smått börjar gå in i sommarledighet är att jag får kolla på klockan vilken veckodag det är 🙂 . Nu väntar jag bara på sommarvärmen också och tror att jag ska försöka få till en löprunda senare idag.

Trevlig fredag!