Åsa Ågren Wikström

Tuffa tider och tuffa åtgärder men våren är på väg!

Det undgår förstås inte någon hur Coronaviruset sätter klorna i våra samhällen i land efter land. Under helgen som har gått så har flera länder stängt sina gränser och jag tycker att det är svårt att ha insatta åsikter kring hur respektive land resonerar. Att stoppa smittspridningen av denna pandemi står förstås högst upp på listan för alla.

I dessa tider där det dessutom går så oerhört snabbt så väljer jag för egen del att lita på att tillgänglig expertis samt alla som har tuffa beslut att fatta gör sitt allra bästa med det. Det kommer att komma en tid för utvärdering av krisen sen, men där är vi tyvärr inte nu.

Alldeles nyss höll finansministern och stödpartierna en pressträff för att berätta om insatser här och nu för upp till 300 miljarder kronor. Möjlighet till korttidspermittering och sjuklönekostnader är två av de stora kostnaderna för näringslivet i den prekära situation som vi nu befinner oss i. Det svarade regeringen nu upp mot, och gav även besked om att oppositionen står bakom detta.

Igår höll SAS pressträff med beskedet om att de permitterar 90 procent av sina anställda. 90 procent eller ca 10 000 människor. Det är såna svindlande siffror att det är svårt att överblicka konsekvenserna på både kort och lång sikt. Och det är ju enbart ett företag, det är ju redan flera näringar som snart är i samma läge. Jag tänker först och främst på besöksnäringen och allt som är kopplat till reseindustrin.

Men såklart påverkas även restaurangbranschen och handeln av att vi alla ändrar vårt beteende. Hälsan går alltid först och att begränsa smittspridningen är förstås det mest centrala just nu. Men det är tuffa tider för alla och jag har hjärtat hos de företagare som är beroende av att folk vill handla, jag har ju själv drivit företag och även inom handeln tidigare så jag vet känslan i magen när inte tillströmningen av kunder är densamma som tidigare.

Vi kommer såklart att ta oss igenom denna tuffa tid, jag önskar bara att konsekvenserna inte blir så nattsvarta som det ibland befaras. Regeringens besked nyss är både nödvändigt och bra, nu är det inte tid för annat än att ta oss igenom detta. Sverige kommer att klara detta och om vi alla tar vårt eget ansvar för att minska smittspridningen så minimerar vi också de mer långsiktiga konsekvenserna.

Även om det på sikt sannolikt kommer att bli mer utmanande att fortsätta med social distansering så är det viktigt att vi alla är uthålliga i detta. En dag i sänder och en vecka i taget och så är det snart sommar när expertisen just nu bedömer att vi kan vara igenom den värsta smittspridningen.

Jag vill också slå ett slag för att inte helt sluta med sin normala konsumtion under tiden, det är så viktigt för hela näringslivet att vi försöker fortsätta hålla hjulen igång. Särskilt för alla arbetstillfällen som annars kommer att ryka. Som jag skrev tidigare så får man göra det man kan, med det man har, där man är.

Kanske har man möjlighet att göra några inköp via nätet, eller tapetsera om det där rummet som man ändå hade tänkt göra men inte hunnit med, eller något annat som ändå var planerat att göra hemma och där man nu med fördel kan passa på att fixa med det. Även om det känns litet och smått så kan man tänka att många bäckar små…

Det spelar stor roll för näringslivet om man nu gör det man ändå hade tänkt göra och känner att man har råd med. För egen del så passade jag på att sy nya gardiner till ett av våra rum här hemma igår, tyget hade jag köpt på stan tidigare och för mig så gillar jag att fixa med sånt.

Jag och maken fyndade i slutspurten på bokrean också och kom hem med tio nya böcker, nu om någonsin bör vi nog ha mer tid än vanligt att hinna läsa. De allra flesta möten, konferenser och sammanträden är ju som jag skrev tidigare antingen inställda eller framflyttade. Det gäller även många kvälls- och helgmöten förstås. Mycket av jobbet går ju att sköta digitalt, så om man jämför med hur detta hade slagit i slutet av 80-talet så blir man ju numera inte lika sysslolös givet att man jobbar vid datorn.

Vi hade egentligen tänkt besöka mina föräldrar under helgen, men även om vi alla är friska så kändes det som en onödig risk att ta. Jag vill ju verkligen inte komma i den situationen sen att man ska behöva tänka “varför gjorde vi det”. Så vi har använt Face Time och det är ju så bra att kunna göra det, likaså med barnen som är utspridda över landet.

Det är ju en tidsfråga innan vi är igenom detta och om vi alla behåller lugnet, fortsätter handla eller liknande så att hjulen i samhället hålls igång, ser fram emot sommaren, tvättar händerna ofta (själv har jag så torra händer just nu att det inte liknar något 🙂 ) och försöker hålla igång med det som inte kräver sociala kontakter så är vi snart på andra sidan denna kris.

Så länge man har turen att inte bli sjuk, eller åtminstone inte behöver sjukhusvård, så får sjukvården använda resurserna till de som verkligen behöver. Då är det ju värt att stanna hemma lite längre. För egen del så ska jag se om jag kan antingen ta en promenad eller kanske en löpsväng ute idag, det är solsken och fint väder och våren är på väg!

Trevlig måndag!