Åsa Ågren Wikström

Det skulle jag inte vilja ha på mitt samvete

Idag har vi haft sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) som vi har genomfört i ett reducerat utförande. På grund av Coronasituationen så har samtliga nämnder frivilligt gått ner till minsta möjliga antal ledamöter som ska närvara fysiskt, vilket är sju stycken. De övriga ordinarie ledamöterna har deltagit på distans via telefonen.

Just nu så förbereds förslag som kommer att göra det möjligt att hålla beslutsmöten även på distans, något som enligt kommunallagen inte är möjligt om inte fullmäktige har beslutat om det. Förslaget i dessa extraordinära tider är även att halvera fullmäktige, allt för att minska smittspridningsrisken. Det är klokt tycker jag och om vi alla hjälps åt nu så hoppas vi snart kan vara igenom dessa tuffa tider.

Lika viktigt som det är att vara mycket varsam och aktsam om de demokratiska beslutsmötena, lika viktigt är det i dagsläget att försöka minska risken för smittspridning. Vi får helt enkelt laga efter läge just nu, ingen av oss har ju upplevt det som nu sker.

För egen del så är jag inte rädd, då jag just nu har turen att inte vara i någon av riskgrupperna, men jag ändå väldigt noggrann med att tvätta händerna ofta och länge, inte vara bland folk i onödan och att minimera alla kontakter samt vara ute och få frisk luft. Jag skulle verkligen inte vilja ha på mitt samvete att ha råkat smitta någon ovetandes om jag mot förmodan själv skulle bära på smittan.

Så jag jobbar hemifrån och deltar enbart på de fysiska möten som måste genomföras och inte kan undvikas. De allra flesta sammanträden är antingen inställda, framflyttade eller genomförs på distans. Vi hade ju nästan en osannolik timing med att ha tagit tag i att skapa det hemmakontor vi tänkt göra länge, och så blev vi klara med det någon vecka innan den allmänna rekommendationen om att jobba hemma kom.

Jag har också kontakt med mina föräldrar flera gånger om dagen, både via telefonsamtal, via face-time och snap, facebook och Instagram. Det är ju helt underbart med så många möjligheter att kunna ha kontakt, särskilt i dessa tider då den mycket starka rekommendationen är att alla som är 70 år och äldre helst ska vara hemma och helt undvika kontakt med andra. Det är en tuff utmaning när man är van att göra som man själv vill såklart, men jag är samtidigt trygg i förvissning om att de allra flesta är medvetna om att dessa frivilliga åtgärder gör att allmänna förbud kanske kan undvikas.

Här ser ni förresten ett av min mammas fantastiska mästerverk som hon färdigställde nyss, ett överkast som hon har sytt och quiltat. Det är helt ljuvligt fint och bilden gör den inte rättvisa. Hon har sytt flera överkast åt mig, min bror och båda mina barn och hans likaså, så jag sa att nu är det väl dags att hon syr ett åt dem själva också. Sagt och gjort, och nu blev det klart för användning.

Det har blivit en liten utmaning att kunna hålla träningsmotivationen uppe, särskilt som jag väljer att bara träna hemma eller springa utomhus, istället för på gymmet. Förmodligen är det nog inget större problem att träna på gymmet så länge man givetvis är frisk, men samtidigt så ska man ju lita mer än hundra procent på att exakt ALLA andra också är noga med handtvätt och att inte vara krasslig och gå dit. Så mitt val blir att träna hemma och springa ute när vädret så medger. Tids nog så ser jag fram emot att kunna gå på gymmet igen, men just nu får det bero.

Men det är helt ärligt en utmaning att hålla i träningen, men jag försöker vända på det till en positiv sådan. Tankens kraft är stark vet ni 😉 . I måndags hade jag jobbat rätt länge i sträck, så jag bytte om och tog fram mitt lilla hemmagym som i dessa dagar får ligga framme i teverummet. Sen satte jag på bra musik på YouTube på teven och bestämde mig för en halvtimme styrka och sen var det så roligt att jag letade fram ett halvtimmes combat-pass och körde det också. Målet var att få träningsvärk och det lyckades jag med!

Man klarar sig rätt långt med enbart egen kroppsvikt som motstånd, men det blir också en bättre effekt med några vikter, gummiband och en matta. Så i dessa dagar får de ligga framme och locka till mer träning hemma. Man får göra det man kan med det man har, där man är helt enkelt. Promenader ute är också så skönt förstås, och väldigt bra vardagsmotion.

Trevlig onsdag!