Fint att känna framsteg, hur små de än är

Förra veckan rusade förbi snabbare än jag tänkte att den skulle, men så kan det ju vara ibland. I lördags skulle jag egentligen (och säkert en sisådär 40 000 andra) ha sprungit Göteborgsvarvet, men som alla vet så är ju allt inställt eller framflyttat detta märkliga och historiska år. Nåväl, det är ju som det är med det, och det är ju liksom inget man vill chansa med.

Hälsan går ju alltid först. Som jag säger till mamma och pappa varje gång, en dag i sänder så är vi snart igenom detta också. Jag är mest bara angelägen om att alla håller sig friska och inte riskerar något i onödan. För även om jag, liksom i stort sett alla andra man pratar med, såklart vill träffa sina närmaste så måste det tyvärr vänta ett tag till. Men att få och ge en kram till barnen och föräldrarna står ju högt upp på önskelistan. Men snart så!

Igår kväll tog jag och maken den sedvanliga promenadrundan som blev nästan åtta kilometer, och även om jag är en kvällstrött människa vanligtvis så blir man ju liksom inte lika trött den här tiden på året. Och tacka för det när det underbara ljuset nu bara blir längre och längre! Den här bilden tog jag strax efter 21.30 igår och det går ju inte annat än att älska ljuset ute!

Ni vet ju att jag fortsätter min träning mot ökad rörlighet och även om det kanske inte syns så tydligt på bilden så är det en fin känsla att känna framsteg, hur små de än kan vara. Work in progress! Jag hoppas att du också börjar töja lite smått på leder och muskler, det är viktigt för ökat välbefinnande och jag märker dessutom att det man alltid har tagit för givet i unga år inte är lika givet när de gråa håren börjat visa sig 😉 . Men det går att öva upp och det är ju positivt!

Jag fortsätter min träning hemma och utomhus ett tag till, det är enkelt och lätt att ta sig för och så känns det fortfarande lite osäkert på gymmet. Ur smittoriskhänseende alltså.

Denna vecka är en något kortare sådan, i alla fall jobbmässigt eller kanske man ska säga mötesmässigt. Det är ju Kristi Himmelsfärds dag på torsdag och en röd dag, så måhända blir det tid för annat än jobb också. Innan dess blir onsdagen fylld med hälso- och sjukvårdsnämnd med en diger dagordning, trots att man försöker minimera ärendena med hänsyn till coronasituationen. Men vissa ärenden måste tas och det är också viktigt att demokratin fungerar, faktiskt viktigare än man kan tro när allt ställs upp och ner.

Igår kväll stickade jag klart den petrolfärgade tröjan som dottern ska få så småningom och den ska bli monterad snart. Så i väntan på det ser jag fram emot att få lägga upp maskor för tröjan som jag ska sticka åt mamma. Jag försöker ta tillvara den extra tiden som ges denna vår till handarbete, dels för att jag har just tid för det och dels för att jag tycker om det. Så nu blir det ett nytt mönster med både flätvridningar och spetsmönster som blir roligt att få börja med.

Men först återstår det en del jobb denna eftermiddag, några timmars inläsning återstår idag och likaså imorgon innan eftermiddagen och kvällen ägnas åt sammanträden.

Trevlig måndag!