Åsa Ågren Wikström

Nypremiär, Hässleholm och Berlin

Söndag är ofta en dag för förberedelser inför den kommande veckan för min del, så även idag. Just nu så inbjuder inte vädret till så mycket aktivitet utomhus, gråmulet med regn som hänger i luften och några plusgrader. Så det är faktiskt helt okej att i lugn och ro jobba igenom det som ligger framför mig.

Sen senast så körde jag förra helgen 29 mil till Boden enkel väg för att träffa Moderatkvinnorna där och från stora delar av Norrbotten för att tala. Jag har ju bott i Boden i 22 år så jag känner väl till staden sen länge. Det blev en bra lördag med politiken i fokus, och så hann jag även med att hälsa på hos mamma och pappa i Gammelstad där jag är uppvuxen. Både min symaskin och overlock fick även en fin service av pappa som öppnade butiken för min skull. Mysigt!

Även förra söndagen ägnades till stor del åt jobb och förberedelser, i måndags var det ett långt kommunfullmäktige i Umeå där jag tjänstgjorde och på tisdagen ägnade jag mig åt regionstyrelsen innan det var dags att med bil, flyg, buss och tåg ta sig till Hässleholm.

Jag var inbjuden som talare på Europaforum Hässleholm för att delta i ett samtal om tåg och järnväg i Europa. Det sa jag med glädje ja till, är det något som ligger mig varmt om hjärtat så är det ju infrastruktur som ni vet. Det är ju det som ger förutsättningar för människor och samhällen att utvecklas. I sak är det ju inte rälsen eller asfalten som är det mest intressanta, utan vad som händer när smarta människor möts för att skapa nya idéer och grejer. Det är där som the magic happens.

Det ser vi inte minst med den starkt ökande person- och godstrafiken mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland med nya färjan Aurora Bothnia. Goda kommunikationer lägger grunden för utveckling i regionen.

Jag kollade på hur lång tid det skulle ta att ta tåget från Umeå till Hässleholm för att delta på Europaforum. Mellan 12 och 18 timmar enkel väg. Med bil, flyg, buss och tåg blev det dörr till dörr ungefär sex timmar istället. Sverige är det land i EU som har längst avstånd mellan sina landsändar och mellan Umeå och Hässleholm är det ungefär 115 mil. När jag sen skulle hem efter min insats så blev det omvänt tåg, buss, flyg och bil.

Men det kanske allra roligaste var att sonen också skulle åka med samma flyg som jag från Malmö! Ingen av oss visste det, men när vi hade kontakt vid lunchtid på onsdagen via snap så insåg vi att han också skulle med samma plan till Stockholm. Så jag fick en stund med honom på flygplatsen för att fylla på mammahjärtat, hur mysigt som helst. Dessutom en sån fin överraskning! Han hade varit och jobbat i Växjö och skulle tillbaka till Luleå, och våra avgångar från Arlanda var samtidigt så vi hann prata en stund även mellan gaterna på Arlanda.

Även fredagen ägnades en del åt infrastruktur, det var Styrgruppsmöte med Botniska Korridoren om det aktuella läget. Sen var det skönt att få koppla av lite grann med att sy nya vintergardiner till köket och fräscha upp lite här hemma.

Just nu så ägnar jag mig åt att förbereda den kommande veckans insats för Kvarkenrådet då jag ska tala på Scandria Alliance i Berlin. Ni får gissa ämnet 😉 . Just det, kommunikationer och infrastruktur igen. Denna gång om vikten av att ha multimodala lösningar, alltså så att det blir smidigt att byta från tåg till båt till bil eller något annat. Det vill säga att hela transportkedjan måste hänga ihop.

Ikväll blir det dock nöje med maken, han föreslog i morse att vi skulle gå på bio tillsammans. Så det blir nypremiär efter Corona för oss. Och innan dess hoppas jag kunna få till ett lättare träningspass här hemma, jag mår så bra av det och de senaste veckorna har jag verkligen fått leta luckor för att få till lite rörelse. Det är ju så vissa perioder och jag är trygg med att det kommer andra tider då jag kommer att kunna få till mer träning som jag vill och önskar. Balans helt enkelt.

Trevlig söndag!