Att flyga eller inte flyga är inte frågan

Med en månad kvar till julafton så är det bara att konstatera att november snart är slut och att första advent väntar på söndag. Själv får jag nästan bläddra i almanackan för att hålla koll på vilken dag det är, men snart stundar lite julledigt. Det ska bli skönt så småningom.

De senaste veckorna har varit mer än varierade och har innehållit många både roliga och spännande uppdrag.

För att ha en rimlig möjlighet för oss i norra Sverige att kunna delta i olika sammanhang för att påverka utvecklingen så är alla transportsätt och kommunikationer viktiga, men kanske särskilt flyget som ger oss förutsättningar att nå olika destinationer inom åtminstone rimliga tidsperioder.

När man som vi lever, verkar och bor i norra Sverige och norra Europa så förkortar flyget tiden att både resa till och från vår region. Därför är det viktigt att det fortsätter att utvecklas, för oss är det en viktig fråga och debatten måste vridas från att flyga eller inte flyga till att diskutera fossilfritt flyg och teknik för att minska utsläppen. I vår geografiska position med långa avstånd måste vi stå upp för flygets betydelse.

Igår kväll genomförde “min” förening (där jag är ordförande alltså 🙂 ), Umeå centrala Moderatförening, ett mycket intressant och trevligt besök på Västerbottens Museum. Vi fick bra information och samtal med ordförande Anders Lidström och därefter blev vi guidade runt i aktuella utställningar och basutställningar av Helena Magnusson.

Museets verksamhet är omfattande, så vi hann inte se allting på djupet, men fick ett smakprov som definitivt gav mersmak att besöka verksamheten mer igen.

Den senaste tiden har jag läst några olika böcker som avkoppling, böcker har jag ända sen jag var liten tyckt om att läsa. Bokläsning, handarbete och träning är mina olika sätt att både koppla av och skapa energi för jobb och annat. I olika tider så finns det förstås olika mycket tid för att hinna med det man vill, men just böcker är något som funkar fint i synnerhet när man är på resande fot.

Under allhelgonahelgen fick jag tid med hela familjen som verkligen är guld värd för mig. Alla mina ungdomar tillsammans med mina föräldrar kom hem till oss och vi spelade sällskapsspel, ägnade oss åt god mat och prat och den allra finaste gåvan fick jag i form av tid att umgås tillsammans. Som en bonus blev det också massor av hundmys med Milo, föräldrarnas lilla fyrbenta guldklimp.

Nästa vecka väntar tre dagar med fullmäktige, först ut är kommunfullmäktige med val till nämnder och styrelser, och därefter två dagar med regionfullmäktige med såväl val till olika instanser och även regionplan och budget. Så helgen kommer att delvis ägnas åt jobb och förberedelser, men även att få göra fint hemma inför julen. På söndag tänder vi första ljuset i advent och julen är en av mina favoriter, så det ser jag fram emot.

Trevlig torsdag!

En extra timme och vikten av dagsljus

Denna söndag kan mycket väl vara en av årets bästa, med tanke på att vi får tillbaka en timme och dagen känns längre. Det är klart att det nu kommer att skymma tidigare än igår, men ändå. Det faktum att man helt utan väckarklocka kan vakna utvilad på morgonen och det är en hel timme extra tillgodo är härligt tycker jag.

Veckan som strax är slut har varit en blandning mellan mycket att göra och lite mer luft i kalendern. Förberedelser, inläsning, regionstyrelse, hälso- och sjukvårdsnämnd och sen EU-beredning och andra överläggningar på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har utgjort veckans huvudsakliga arbete.

Vi hade även besök av vår finansminister Elisabeth Svantesson som träffade oss på vårt gruppmöte på onsdagen, som även var hennes födelsedag. Vi var alla glada för bra samtal och överläggningar och att vi också fick möjlighet att gratulera henne.

Även denna helg har jag helt ägnat åt hemmapyssel som att byta gardiner, skura golv och storstäda. Riktigt skönt när man är klar med det, så idag blir det en stunds förberedelser inför den kommande veckan i vanlig ordning, men också något träningspass tror jag.

Nu börjar tiden på året då det är viktigt att få till sig dagsljus utomhus, så kanhända blir det även en promenad senare.

Imorgon är det mandatperiodens första kommunfullmäktige i Umeå, men utöver det så är veckan något lugnare på mötesfronten. Det brukar vara så när det är höstlov från skolorna. Sen väntar allhelgonahelgen och jag ser fram emot att umgås med familjen då.

Trevlig söndag!

Välbehövlig tid och IB-affären

Då är det måndag igen och ännu en ny vecka ligger framför oss. Denna vecka är lite lugnare på mötesfronten idag, men sen väntar en hel del uppdrag på mig. Regionstyrelse, extra sammanträde med regionala utvecklingsnämnden, hälso- och sjukvårdsnämnd innan det är dags för möten på SKR i Stockholm.

Därför var det riktigt skönt med en helg nästan helt utan jobb, däremot så blev det en hel del hemmapyssel. Jag fick också tid till att läsa ut en mycket intressant bok om IB-affären, boken heter Inhämtning Birger och handlar om det hemliga register som socialdemokraterna under Palme förde över personer med misstänkta kommunistiska åsikter. De byggde upp en parallell byrå liknande Säpo själva.

I boken beskrivs hur Tage Erlander säger att detta kommer socialdemokraterna få leva med länge. Det fick han rätt i. Boken är skriven i romanform men byggd på faktaunderlag, så den blir väldigt läsvärd. Rekommenderas!

Sen när jag ändå är i boktipsens hägn, så vill jag varmt rekommendera denna fina bok som är fylld med smarta tips för städning hemma. Jag kan bara säga att jag numera fullkomligt ÄLSKAR ättika och bikarbonat som rengöringsmedel hemma 🙂 .

Kaffebryggaren är numera avkalkad och rengjord så att den nästan ser som ny ut, spishällen och diskhoarna likaså. Det var så nära trolleri det går att komma helt enkelt. När det blir så fina resultat så är det faktiskt roligt att städa och rengöra hemma. Dessutom snabbt och enkelt, vilket gör det ännu mer tilltalande.

Emellanåt så är det väldigt skönt med helger som den som nyss passerat, att ha tid för familjen, fixa hemma och hinna få till något träningspass också. För min del blev det förutom städning och fönsterputs, även rörlighets- och styrketräning i form av bodybalance. Ljuvligt behagligt. Några varv på min just nu aktuella stickning också förstås, den har ett roligt mönster som är lite pyssligt och lagom utmanande. Liljekonvalj heter mönstret, och så småningom när jag kommer lite längre på koftan så lär det nog synas tydligare.

Nu är det dags att fylla på kaffekoppen och förbereda veckans möten och uppdrag.

Trevlig måndag!

Äntligen ny regering och tårta för att fira

Denna vecka började bra med att vi äntligen fick en moderat statsminister igen. Ulf Kristersson valdes med en majoritet för, inte som tidigare när Magdalena Andersson fick en minoritet för men med tillräckligt många som avstod att rösta för att det skulle räcka. I vårt parlamentariska system så kallas det att riksdagen tolererar en statsminister, det vill säga att inte en majoritet ska rösta nej.

Så med en majoritet som röstade ja till Ulf som statsminister på måndagen, så såg vi mycket fram emot regeringsförklaringen och därefter vilka ministrar som skulle utses på tisdagen. Många av namnen var alls inga överraskningar, men som alltid brukar det dyka upp några namn som inte är lika kända för en bredare allmänhet, men som vi i partiet förstås väl känner till.

Regeringsförklaringen var bra och fokuserade på de viktigaste problemen som Sverige har och som behöver lösas. Många svåra frågor pågår parallellt just nu – kriminaliteten, integrationsproblemen, klimatfrågorna, Nato-ansökan och förstås det pågående angreppskriget som Ryssland fortfarande terroriserar Ukraina med. Det påverkar oss alla, och föranleder oss alla att vara vaksamma även på hemmaplan.

I måndags kväll så hade vi mandatperiodens sista gruppmöte med den nuvarande fullmäktigegruppen, innan den nya gruppen tillträder inom kort. Det blev tårta för att fira våra moderata framgångar lokalt där vi gjorde det näst bästa valresultatet i modern tid i Umeå, och i regionen där vi gjorde vårt bästa val på 84 år. Och förstås att vi fått en moderat statsminister!

Igår var det dags för utbyte av min dator, efter fyra år varav drygt två med hårt arbete för fläkt, processor och annat under pandemin med uteslutande digitala möten, så var det dags att tacka för väl utfört värv och säga hej då till min gamla dator. Som ni vet så gillar jag ju teknik och nya saker, men det är ändå alltid med en lätt känsla av osäkerhet när det är dags att se till att det finns back-up på allt och att överföringen kan ske på ett bra sätt.

Men jag fick som vanligt möjlighet att tacka kompetenta tjänstemän för mycket god service och hjälpsamhet gällande datorbytet. Och efter några timmar igår så verkar det nu – peppar, peppar – som att allt är på plats och funkar. Men man ska ju som bekant inte ropa hej förrän man är över bäcken, men med det sagt så är det nog snart dags för min gamla dator att helt få somna in.

Denna vecka är fylld av en hel del möten, men också arbete av karaktären det-som-inte-alltid-syns-utåt. Det vill säga inläsning och förberedelser av olika slag. Utöver det så ser jag fram emot att ta mig tid till olika former av rörelse och motion. I olika perioder så är det olika sorts träning som jag gillar, och just nu så är det rörlighet och styrka i form av yoga/bodybalance och styrketräning med vikter som är mina favoriter. Omväxling förnöjer!

Trevlig onsdag!

Vald till vice ordförande i Scandria Alliance

Jösses så tiden går fort när man har mycket som ska hinnas med, eller rent faktiskt så går väl inte tiden snabbare även fast upplevelsen är så 😉 . Sen senast vi sågs här på bloggen så har jag blivit vald till vice ordförande för Scandria Alliance, som är ett samarbete kring klimatsmarta multimodala transportlösningar och som sträcker sig från Umeå/Vasa i norr via Oslo, Helsingfors, Stockholm, Berlin och Wien till norra Adriatiska havet i Italien.

Ett förtroende jag är mycket glad över och som jag fått i egenskap av att vara vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS. Så här sa jag i mitt uttalande som ni också kan läsa mer om här:

– Konkreta samarbeten som Scandria Alliance är en strategiskt viktig nyckel för oss i Kvarkenregionen, och jag ser fram emot att fördjupa vårt samarbete. I det världsläge vi nu befinner oss i är goda samarbeten kanske viktigare än någonsin tidigare och vi har mer som förenar oss än som skiljer oss åt. I vår gemensamma region är fungerande kommunikationer helt avgörande för samarbete och utveckling. Det är det som lägger grunden och är förutsättningen för att människor ska kunna utvecklas på bästa sätt kopplat till jobb, utbildning och en massa annat, sa Ågren Wikström.

Förra veckan fick jag även förtroendet att få tala på ett välbesökt seminarie under European Week for Regions and Cities, det som förkortas EWRC och är en årligen återkommande vecka där fokus ligger på EU:s regionala och lokala nivå. Fokus låg förstås på infrastruktur och att utveckla urbana noder för att ytterligare knyta ihop hela Europa, där Umeå och Vasa är ett gott exempel på gemensam utveckling och vikten av olika transportsätt för att ge möjlighet till innovation, investeringar och nya idéer.

Som ni väl känner till vid det här laget, så är både jag och Anders mycket engagerade i arbetet med att stärka samarbetet mellan Sverige och Finland på olika nivåer – mellan Umeå och Vasa, mellan Västerbotten och Österbotten och i samarbetet i Kvarkenrådet.

Tidigare i veckan som gick så tog vi nästa – privata – steg genom att bli ständiga medlemmar i Samfundet Sverige-Finland. Samfundet grundades 1924 och har till syfte att främja och utveckla relationerna mellan Sverige och Finland, genom att bland annat arrangera seminarier, föredrag och studieresor för att öka kunskapen och främja kontakter mellan våra länder. Så för vår del kändes det som ett helt naturligt steg.

Veckan som nyss passerat innehöll även nämndmöte med Regionala utvecklingsnämnden och rapportörsmöte med Europaforum Norra Sverige, innan lördagen ägnades åt styrelsemöte på förmiddagen och därefter snabbt ombyte till långklänning för att delta på Umeå universitets årshögtid, som i år inte enbart var för årets festföremål utan även för 2020 och 2021 års diton. Så det var många som blev hyllade för sina fantastiska insatser för kunskap och lärande!

I måndags kväll pausade vi tillsammans en stund för att fira makens födelsedag med en gemensam middag, och såklart fick han paket på morgonen av mig 🙂 .

Om en stund är det dags att glädjas åt statsministeromröstningen i riksdagen där Ulf Kristersson blir vald till ny statsminister. Så bra! Det känns bra att det finns en tydlig plan som har majoritet i riksdagen för att på riktigt ta itu med alla de systemhotande problem som Sverige har. Det kommer att bli tufft att vända på en negativ utveckling, men det är klart att det går att göra. Sverige har varit i svåra situationer förr och klarat av att vända dem, så givetvis kommer det att gå även denna gång. Så nu blir det upp till bevis för den röd-gröna oppositionen att visa att en bred samverkan över partigränserna som de själva har talat så mycket om, är viktig för att lösa Sveriges problem.

Trevlig måndag!

Milano, historia och aktuella miljöfrågor

Igår kväll kom jag hem efter ett par dagars sammanträde med Regionkommitténs utskott ENVE (energi, miljö och klimatfrågor) som denna gång hölls externt i Milano. Sammanträdena hålls vanligtvis i Bryssel, men en gång per år förläggs sammanträdet någon annanstans i Europa.

Det blev en tidig revelj för min del på onsdag morgon för att hinna med morgonplanet från Umeå och efter en ovanligt smidig resa så landade jag i Milano strax efter lunch. Så jag fick några timmar till promenad i staden under onsdagseftermiddagen.

Jag besökte den mäktiga katedralen Il Duomo och den tog nästan andan ur mig när man kom in. Jösses så stor den var. Kyrkor och katedraler berättar så mycket om historien och det har alltid fascinerat mig. Så det är alltid ett givet besöksmål för min del på nya platser.

Det finns så otroligt fascinerande detaljer i sån riklig mängd att man skulle ha behövt flera timmar enbart för att hinna titta på allt närmare. Vilka fantastiska hantverk!

Bilderna gör dem inte riktigt rättvisa, så om du får chansen att besöka världens näst största gotiska katedral så rekommenderar jag det varmt. (Den största finns i Sevilla.)

Katedralen är 157 meter lång och rymmer 40 000 människor, så det är lätt att förstå att man kan känna sig liten när man går där inne.

Enbart alla glasmålningar skulle förtjäna flera timmars besök.

Under kyrkan pågår arkeologiska utgrävningar som var väldigt intressanta att titta på. Med tanke på att katedralen byggdes från 1300-talet till 1800-talet så finns förstås vansinnigt mycket historia inbyggt i detta.

Jag avslutade mitt besök på Il Duomo med att ta mig allra högst upp på taket, roof top visit. Som ni vet så är jag ju rejält höjdrädd så benen darrade skapligt när jag väl kom ner igen. Men det var förstås imponerande att se Milano från ovan och alla fantastiska skulpturer och utsmyckningar på katedralen, det är inte enbart inuti som de har otroliga konstverk.

Efter att ha promenerat runt i staden några timmar så avrundade jag med – förstås – en pizza på uteservering. Ni vet, when in Rome… fast Milano funkade ju lika bra 😉 . Suveränt god!

Givetvis besökte jag även den vackra gallerian alldeles vid Piazza Duomo, också den med anrik arkitektur. Så vackra byggnader!

Torsdagen blev en intensiv mötesdag som inleddes med gruppmöten för EPP i vansinnigt vackra lokaler med lång historia.

Palazzo Marino som ligger i centrala Milano på Piazza della Scala, har varit Milanos stadshus sedan 1861 och byggdes på 1500-talet. I dessa fantastiska lokaler håller kommunfullmäktige i Milano sina sammanträden. Wow!

I detta rum (som var svårfotograferat pga belysningen) höll vi vårt gruppmöte och jag fick förtroendet att leda EPP-gruppens överläggningar och vara politisk samordnare innan utskottet inleddes.

Vilka gobelänger och utsmyckningar i detta fantastiska rum!

Efter morgonens sammanträden så förflyttade vi oss under några minuter till andra sidan Piazza Duomo för utskottets överläggningar som sedan pågick hela dagen. Aktuella och intressanta frågor diskuterades och så var det extra trevligt att EPP-kollegan Rafal Trzaskowski valdes till ordförande för utskottet. Han är borgmästare i Warszawa och har bland annat varit ledamot i Europaparlamentet samt Polens förvaltnings- och digitaliseringsminister tidigare, så han har gott om erfarenheter som kommer väl till pass.

Som alltid är det borta bra men hemma bäst för min del, men att resa för att uppleva nya saker är viktigt för att skapa nya erfarenheter och kunna utveckla både sig själv och få nya tankar, idéer och inspiration.

På flygen hem så var det skönt att ägna sig åt lite stickläsning, det vill säga ljudbok i öronen och handarbete i händerna. Perfekt kombo tycker jag! Särskilt roligt med lite utmanande spetsmönster så man får tänka till lite också 🙂 .

Idag är det en solig höstlördag och om en stund så blir det en längre sväng ute tillsammans med Anders, och vi unnar oss en ledig lördag. Imorgon väntar i vanlig ordning förberedelser inför den kommande veckans arbete, med sammanträde i regionfullmäktige, gruppdag med den moderata regiongruppen, regionala utvecklingsnämnden, rapportörsmöte med Europaforum Norra Sverige och så ska jag tala om infrastruktur i Bryssel fast online under European Weeks for Regions and Cities som pågår hela nästa vecka.

Men det är morgondagens arbete, nu tar vi lite ledigt.

Trevlig lördag!

Goda relationer för att lösa svåra frågor

Livet efter valrörelsen och valet börjar nu så smått återgå till ett mer normalt läge, och nu är det tid för alla de “vi-tar-det-efter-valet”-grejerna. Vilket märks på både almanackan och tiden för att hinna med. Det är ju samma sak varje gång förstås, men denna gång är det något mer utmanande att hitta tid för pauser.

Förra veckan var det dags för den årliga regionledningsresan som denna gång gick till Österbotten och Vasa med omnejd. På resan deltar KSO (kommunstyrelsens ordförande), vice KSO och kommunchef från länets 15 kommuner, och från regionen är det presidierna i Regionstyrelsen, Regionala Utvecklingsnämnden samt Hälso- och sjukvårdsnämnden, samt ledande chefstjänstemän från dessa förvaltningar.

Det är och har varit ett bra tillfälle för att förstärka samarbetet i länet och skapa förståelse för allas villkor och vardag. Om man känner varandra och har goda relationer att falla tillbaka på så är det också lättare att sedan komma överens i svåra frågor som vi ställs inför där prioriteringarna kan vara olika. Därför är dessa studieresor viktiga för Västerbotten och vår gemensamma utveckling.

Denna gång fick vi matnyttig information och bra studiebesök med varierande teman; vi besökte det nya sjukhuset som invigdes bara för någon vecka sedan i Vasa, och så diskuterade vi den stora omläggning som nu sker i Finland med övergången till de nya välfärdsområdena (som påminner en del om vår regionindelning) med våra finska politiska kollegor. Vi gjorde även intressanta studiebesök i Närpes, som ligger ca en timme söderut från Vasa, där vi fick bra information kopplat till avfallshantering och miljökrav på NTM som tillverkar sopbilar. I Närpes diskuterade vi också aktuella frågor med stadsdirektören och ledande tjänstemän.

Såväl inom regionen som i kommunerna så är ju kulturen en viktig fråga för attraktiviteten, och efter ett besök på Österbottens teater i Vasa så tror jag att vi alla fick med oss både ny kunskap och en fördjupning av både pågående och tänkbara nya samarbeten i Kvarkenregionen. Jag fick förmånen att få tacka å gruppens vägnar och det jag lyfte fram var hur viktig kulturen är för en plats attraktivitet, det räcker inte enbart med jobb utan man vill se en levande plats där man kan hitta olika kulturella delar att ta del av. I Kvarkenregionen jobbar vi mycket över nationsgränserna mellan Sverige och Finland, och tack vare vår förstärkta plattform i Kvarkenrådet EGTS så finns det nu utökade möjligheter att kunna hitta ännu fler samarbetsområden. Kul!

Jag ska inte sticka under stolen med att det var väldigt skönt att komma hem på fredagen runt lunchtid, för att därefter ha ett konstituerande sammanträde med den nyvalda fullmäktigegruppen för Moderaterna i Region Västerbotten, innan jag kunde helt logga ut och ta en lugn kväll hemma med maken.

På lördagen så körde vi upp till mina föräldrar för en lite kortare visit, men det är som alltid mysigt med familjetid. En extra bonus var att sonen var på hemmaplan efter mycket resande i jobbet, så jag hann träffa honom också en stund på dagen och så åt vi en bit mat tillsammans med familjen. Som synes på bilden här ovan så passade jag på att tanka lite hundmys med Milo också som är helt ljuvligt mysig och följsam, så tills dess att det finns möjlighet för en egen liten vovve så myser vi så mycket det går med honom. För även om vi inte har haft möjlighet att ha egen hund de senaste åren, så lär det nog bli en här hemma också så småningom. De allra flesta år sedan jag var liten har det funnits hund hemma, så därför känns det just nu bara som att det är en parentes att vara utan 😉 :

Hösten är ju min favoritårstid, och igår var det ett underbart väder så jag och Anders tog en långpromenad på sen eftermiddag och innan kvällsmöten. Vackert, eller hur?

Idag är det en dag av förberedelser och möten, fast inte så många så det ges tillfälle för lite luft i almanackan under dagen. Ikväll ska jag packa en väska inför kommande sammanträden med Regionkommittén i Milano resten av veckan. Både agendan för sammanträdena och resmålet känns intressant, för mig blir det första gången jag besöker Milano. Om allt är i tid så hoppas jag hinna få ett par timmar imorgon eftermiddag för att hinna se lite av staden på egen hand. Så nu håller jag tummarna för det.

Snart dags att bege sig iväg för ett lunchmöte med kulturen som tema. Mer om det senare!

Trevlig tisdag!

Bästa resultatet på 84 år!

Valet är avgjort och nu ser vi fram emot att få en Moderatledd regering i Sverige, det var det allra viktigaste detta val. Att bryta vänsterstyret som varit de senaste åtta åren. Sverige står inför många och stora problem och utmaningar, så det är ju alls icke något “dukat bord” som efterlämnas, snarare precis tvärtom. Men Sverige har varit i svåra situationer förr och kunnat lösa problemen och få ordning på landet igen. Det måste gå även denna gång, även om vi aldrig tidigare mött så stora problem med utbredd kriminalitet, ett av världens bästa energisystem som vänstern med en kirurgisk precision har nedmonterat, och en lågkonjunktur som vi är i början av.

Men med rätt åtgärder så går det såklart att lösa dessa problem också. Allt annat vore ju katastrof.

Jag och Anders följde valvakan tillsammans med partivännerna här i Umeå traditionsenligt, och det blev en kväll som började lite avvaktande, trots att vi visste att vi alltid överträffar vallokalsundersökningarna och gör ett bättre resultat än det, och så även denna gång. Men det är klart att det alltid är roligare att få jubla från början, även om jag hellre jublar i slutet så som vi kunde göra framåt småtimmarna på söndag natt. Nu är riksdagsvalet färdigräknat och det står klart att vår sida har vunnit!

Det är få valrörelser de senaste tjugo åren som vi har jobbat lika hårt som vi har gjort denna gång, så det är inte utan att man var både mör och trött efter det tempo som vi har haft i ett par år, men i synnerhet sen 1 augusti då valrörelsen kickade igång på allvar. Under slutspurten så flöt dagarna ihop såpass att det var en ansträngning att veta vilken veckodag det var 🙂 .

På lokal nivå i Umeå gjorde vi vårt näst bästa resultat i modern tid och i regionen ökade vi ännu mer och gjorde vårt bästa val på 84 år! Vi ökade även i riksdagsvalet, men på grund av utjämningsmandatet så tappar vi vårt andra riksdagsmandat.

Tyvärr räckte det inte sammantaget med de övriga borgerliga partierna för att få till ett maktskifte, men vi har verkligen gjort vårt yttersta och det är faktiskt en bra känsla att känna att jag inte hade kunnat göra mer än vad jag har gjort. Så för egen del så är jag nöjd över våra insatser och vår valrörelse, men förstås hade vi önskat att vi skulle kunnat få till ett maktskifte i Region Västerbotten. Sossarna har styrt här sen 1979 så det skulle verkligen behövas.

Just nu så är det slutliga valresultatet ännu inte färdigställt, nu räknas personkryssen innan det kan fastställas helt. Samtidigt så är nu allt eftervalsarbete i full gång, så det är ännu ett bra tag kvar tills allt är beslutat och landar inför den nya mandatperioden. Så nu vilar vi en stund efter valet och så kickar vi snart igång valrörelsen inför 2026.

Denna helg pågår Syfestivalen här i Umeå och mina föräldrar jobbar där, så jag har lyxen av att få vara med Milo dessa dagar 🙂 . Igår morse tog vi en regnig skogspromenad, men inte ens vädret kunde hindra avkopplingen av att gå i skogen med vovven. Underbar återhämtning. Imorse ösregnade det, men om en stund så blir det en längre sväng i skogen även idag. Aktiv vila och återhämtning är det som jag gillar allra bäst.

Min pågående stickning ska jag också ta fram igen, det är behagligt att ha något i händerna på kvällen (och inte mobilen som det hittills har varit mest under valrörelsen 😉 ) . Jag ska förstås passa på att göra ett inspirationsbesök på Syfestivalen också, det är alltid roligt att se nya grejer och få idéer inför hösten och vintern. Så om du är i Umeå denna helg så rekommenderar jag verkligen att du besöker Nolia.

Trevlig fredag!

S har tappat greppet

Valrörelsen har ett högt tempo nu och med 16 dagar kvar till valet så finns det inget annat fokus just nu än att prata med så många människor som möjligt fram till valdagen den 11 september.

Jag har varit några timmar i valstugan nästan varje dag sen vi öppnade den förra måndagen, och det är en väldigt positiv stämning med genuint intresse för vår politik både nationellt, regionalt och lokalt. Det som är en stor skillnad mot för andra valrörelser som jag har arbetat i ända sen 2002, är att nu står de regionala frågorna högt på dagordningen.

Vårdköerna i Västerbotten får jag prata om varje dag i valstugan, det är något som verkligen engagerar människor oavsett om man själv står i kö för vård eller känner någon som gör det. Eller för den delen bara tycker att vårt gemensamma samhällskontrakt inte fungerar. Bara det faktum att man i ett välfärdsland som Sverige ska ens behöva köa för att få vård när man behöver är ju sorgligt.

Här i Västerbotten där S-V-MP styr och sossarna har suttit vid makten i mer än fyrtio (!) år, så är det 47 % av Västerbottningarna som har köat längre än vårdgarantin som är 90 dagar. 47 %. Det är många individer vars liv påverkas av denna väntan. I Stockholm är samma siffra 2 %. Redan det är ju för många människor som har fått vänta längre än 3 månader förstås, men ändå. Proportionerna i debatten där sossarna alltid ska svartmåla moderatstyrda Stockholm som ett varnande exempel blir ju lätt löjliga när de helt tappat greppet om styrningen för Region Västerbotten där de själva styr.

Utöver vårdfrågorna så är det den skenande kriminaliteten, lag och ordning som människor vill tala om och det är tydligt att vi verkligen måste få ordning på Sverige igen. Tryggheten måste återtas i samhället och denna vecka när skolorna har börjat igen, så har jag fått prata med många ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor. Att 4 av 10 tjejer i Umeå är otrygga att röra sig ute ensam är ju långt ifrån okej. Många av tjejerna jag har pratat med dessa dagar håller helt med när jag säger att de inte ska behöva tänka på att välja gympadojor för att eventuellt behöva kunna springa ifrån någon, att de inte ska behöva gå och tala med någon i mobilen när de är på väg någonstans av rädsla att ingen hör om det händer något eller att de inte vågar gå hem ensam på kvällen.

Men där är vi inte ännu och vi vet att 7 av 10 Umeåbor instämmer med oss i att det behövs fler bevakningskameror på brottsutsatta platser. Det är en av flera trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder som är viktiga i kampen mot brottsligheten.

En fungerande infrastruktur är helt avgörande för fortsatt tillväxt i norra Sverige, och i synnerhet i Västerbotten som har landets näst sämsta vägar. Norrbotniabanan mellan Umeå och Luleå har länge varit aktuell och idag besöker Eneroth Umeå för att lagom i valrörelsen lägga den första rälsen. Stefan Löfven sa i valrörelsen 2014 att om S vinner valet så börjar de bygga Norrbotniabanan direkt. I valrörelsen 2018 så besökte han igen Umeå och tog det första spadtaget. Och nu fyra år senare så ska alltså den första rälsen läggas.

Inte går det fort inte. Men när de inte har satsat tillräckligt med pengar för att banan ska byggas så är det ju inte underligt, mest tomma ord hittills. I nuvarande tempo så kommer det ju att ta långt mer än hundra år innan det blir klart de ungefär 27 milen till Luleå. Sträckan mellan Umeå och Dåva är ca 12 kilometer, så då är det ju bara ungefär 26 mil kvar…

Samhällsfrågor engagerar och när man ser att det är så mycket vi måste få ordning på så kommer jag att göra allt jag kan fram till valdagen 11 september för att hinna tala med så många som möjligt. Det går att vända den negativa utvecklingen.

Trevlig fredag!

 

Flyget, polisen, tryggheten med 24 dagar kvar

Med 24 dagar kvar till valet så fylls i stort sett hela min tid med politiskt arbete just nu. Många samtal i valstugan, på kampanjer och digitalt.

Imorse träffade vi många personer ute på flygplatsen där vi bjöd på frukostpåse med budskap och kaffe till många glada människor. Det är verkligen kul att träffa människor som hejar på och liksom vi vill ha en förändring i Sverige, Västerbotten och Umeå. Det ger energi och ork!

Dessutom är ju flyget en av våra viktiga kommunikationslänkar som är helt avgörande för tillgängligheten både till och från länet. Det måste vi värna och se till att det fungerar. I EU:s till ytan tredje största land och det land som har längst avstånd mellan sina landsändar så går det inte att betona tillräckligt mycket hur avgörande fungerande kommunikationer och infrastrukturen är för fortsatt tillväxt och utveckling. Flyget är viktigt!

Sensommarvädret just nu är ljuvligt, även om det inte är fullt så varmt som tidigare men det är faktiskt nästan bara skönt när man är ute och håller igång tycker jag. Kampanjtröjorna får ändå tvättas ofta 🙂 .

När vi hade slut på både kaffe och frukostpåsar så hade tre flighter landat och då kom vår rättspolitiske talesperson Johan Forssell med flyget, och jag skjutsade honom till hans besök i Umeå som inleddes på Polisen. Mycket bra besked som han kom med till Umeå, genom Moderaternas politik så får vi tillskott på fler poliser, stärker rättsväsendet och ökar tryggheten.

Igår var jag några timmar i valstugan, sen mötte jag media för intervju och kvällen innehöll digital valstuga innan vi avslutade med att se partiledardebatten i Aftonbladet TV. Vilken nivåskillnad det var gentemot det balanserade och sansade samtalsklimatet i Expressen TV i måndags. De politiska kommentatorerna i Expressens sändning hade bra och intressanta analyser om sakfrågorna.

Aftonbladet modererades av Robert Aschberg och var en gapig tillställning med politiska kommentatorer som nog helst hade velat debattera med partiledarna själva. Ikväll börjar SVT sina partiledarutfrågningar och det kommer jag förstås också att följa.

Men trots detta så var Ulf Kristersson i sitt esse och briljerade i debatten, vilket även tittarna tyckte såväl på måndagen som på tisdagen. Det ger också energi till oss partiaktiva ute i hela landet. Kul!

Ikväll ska jag försöka hinna med en stunds yoga eller annat tror jag, det är avkopplande och välbehövligt dessa dagar.

Trevlig torsdag!