Åsa Ågren Wikström

God Jul!

Jag vaknade tidigt denna julaftonsmorgon och fick nästan lite nostalgikänslor. Det kändes för en liten stund nästan som när man var liten och först hade lite svårt att somna dan före dan för att sen vakna tidigt på julafton i väntan på tomten 😃.

Mamma och pappa har gjort så fint hemma med allt julpynt och jag ser verkligen fram emot att hela familjen kommer att fira jul tillsammans här i år. Med vuxna barn är det inte längre en självklarhet då det är många som vill ”ha” dem just på julafton.

Men i år blir det traditionsenligt firande för oss, massor av god mat (får redan nu på morgonen spara plats i magen 😉 ), umgänge med egen familj och tillsammans med brorsans dito, lite Kalle Anka förstås och sen blir det förstås några julklappar till barnen.

Ganska skönt faktiskt att mängden julklappar har minskats rejält från när de var små, och att vi nu istället har större fokus på mat och prat på julen.

Igår blev det drygt 40 mil längs E4 så det var skönt att komma fram, ta en varm dusch och hoppa in i mjukiskläder innan vi åt mat. Sen gjorde vi en tidig kväll och jag läste ut boken som jag höll på med, den fjärde i Milleniumserien om Lisbeth Salander. Jag gillade den, läste ju de tre första för många år som skrevs av Stieg Larsson. Tror att jag ska köpa och ladda hem den femte boken i samma serie.

Jag tycker att det blir en annan och bra känsla att läsa böcker skrivna på svenska, även om jag såklart också uppskattar många andra författare, men det är något visst med språkbehandlingen som mest är subtila skillnader mot de böcker som översätts till svenska.

Men som sagt så läser jag förstås inte enbart svenska författare, just nu funderar jag på om jag ska börja med Stephen King ”Det”. Den läste jag när den släpptes för en sisådär trettio (!) år sen. Ska bli lite kul att se om jag blir lika rädd denna gång 😁.

Nu är det dags att återgå till julaftonens förmiddagspyssel och efter en blick på termometern som visar -16 grader (brr!) så tror jag att det får räcka med inomhusaktiviteter idag.

Önskar dig en riktigt God Jul och trevlig söndag!

 

Nu vänder det!

Vintersolståndet är passerat och nu vänder vi mot ljusare tider. Underbart! Jag tycker att det känns mer och mer för varje år att dagsljuset fattas så här i december. Kanske har med åldern att göra också, vad vet jag 😉.

Det kanske också hänger ihop med sommaren som gick, ni vet den som aldrig riktigt kom. Sol, värme och framför allt dagsljuset saknar jag som mest just nu. Men nu vänder det!

Solen har faktiskt visat sig idag och det har varit en fin dag. Lite senare är det dags för julmat med makens familj och det är alltid trevligt.

Idag kom Medborgaren som är den moderata medlemstidningen och det är peppande läsning. Extra kul var det att ”min” förening där jag är ordförande, Umeå Centrala Moderatförening, uppmärksammades under rubriken Moderater i sociala medier. Sånt blir man glad för!

Om du är intresserad så är du varmt välkommen att följa oss på instagram, där heter vi @moderaternaumeacentrala och vi ser mer än gärna att du tar del av våra aktiviteter. Välkommen!

Bli gärna medlem också så får du bland annat Medborgaren i brevlådan (och snart även digitalt 😃). Samhällsfrågor engagerar förstås, det handlar ju om hur vårt land, region och kommun ska styras för utveckling för alla.

Det ger också extra pepp och energi att se opinionsmätningar som visar på en uppåtgående positiv trend för oss. Även om vi är mycket väl medvetna om att det är en enda opinionsmätning som spelar roll och det är den som sker den 9 september 2018, så ger det råg i ryggen och glädje att se och höra positiva ord. Nu vänder det!

Från det ena till det andra så kan jag inte nog uppskatta att få vara ledig nu, suveränt skönt att inte ha några tider att passa, ja med undantag för klockan 15 på julafton möjligen 😉.

Så nu blir det antingen att fortsätta med virkandet av mina små tomtar eller några varv på stickningen. Eller både och 😁. Bara för att njuta en blank almanacka liksom.

Trevlig fredag!

Första etappen idag

Veckan har gått i ett enda svep känns det som, fullmäktige i måndags och det märktes på många av politikerkollegorna av olika partifärger att den kommande julledigheten är efterlängtad. Efter en blick på föredragningslistan så tänkte nog många av oss att denna gång blir det nog ett kortare fullmäktige, men det blev ändå nästan till kl 17 (!).

Så det var skönt med en matbit med maken och sen en promenad hem för att hinna till styrelsemöte med den moderata kretsen på kvällen. Men SEN blev det lite vila i alla fall. Efter klockan 20…

Sen har jag ägnat mig åt att knyta ihop trådar inför julen och fått några oväntade delar att hantera, men nu är det snart dags att ta ledigt. För vår del blir det julfirande med våra familjer, först besöker vi Västernorrland och Örnsköldsvik, innan vi styr kosan norrut till Norrbotten och Gammelstad.

Jag ser mest fram emot att få umgås med familjen och äta en massa god mat i lugn och ro. Kanske också någon feelgoodfilm som julens tradition är 🙂 . Igår såg jag och maken “Livet från den ljusa sidan” med bl a Jack Nicholson, en av våra favoritfilmer som jag tycker blir bättre för varje år.

Imorse blev det tidig revelj då jag hade lovat att skjutsa dottern till tågstationen. Man kan kalla det curlande om man vill, jag kallar det att vara snäll och hjälpsam 🙂 . Men tidig morgon innebär tidig start på dagen, eller det som mer kändes som natt givet mörkret. Det går åt mycket ljus denna månad och vi fyller på levande ljus i mängder hemma. Mysigt och stämningsfullt tycker jag.

Jag surfade runt lite på Pinterest som jag gillar att få idéer ifrån och så hittade jag mönster på så söta jultomtar, så jag fick inspiration och köpte några nystan garn för att se om de blir så fina som jag tänkt mig. Så de är på gång, ett bra sätt för mig att inte somna i soffan på kvällarna 😉 . Dessutom gillar jag ju sånt som ni vet. Den första är snart klar, det gick faktiskt fortare än jag trodde att virka dem.

Utöver att virka dem så ska det broderas och limmas lite hobbyfilt också, så det blir lite extra pyssel utöver det jag brukar hålla på med. Kul!

Nu är det snart dags att avrunda och packa lite innan vi kör söderut för julfirandets första etapp.

Trevlig torsdag!

Tredje advent med avkoppling och påfyllning

Tredje advent och idag vaknade jag upp till en ganska kall morgon med en termometer som visade -14 grader. Jag har ägnat förmiddagen och även gårdagen åt att göra klart julklappar, julkort och lite annat pyssel här hemma. På kvällen igår blev det även några varv på stickningen.

Imorgon är det dags för årets sista kommunfullmäktige och jag har lite förberedelser kvar inför det att färdigställa, men det är inte så mycket så det kan vänta en stund till.

I fredags hann jag med ett himla kul pass total training. Det är intervallträning med fokus på allroundstyrka och konditionsträning. Jobbigt men samtidigt roligt. Det är ett sånt pass som man ibland precis innan det drar igång står och funderar över v-a-r-f-ö-r bokade jag in detta 🙂 . Men alltid skönt, särskilt efteråt. Plus att man alltid vet att man orkar typ en minut till, och en till och en till… ja, ni fattar.

Just denna gång kändes det till och med bra både före och under passet, för att inte tala om efteråt. Kul! Utöver det så kändes det rejält i stort sett hela kroppen igår och även litegrann idag 😉 . Bonus!

Resten av dagen återstår och det känns fint, det är fyra jobbdagar kvar innan min julledighet börjar och det ska verkligen bli skönt att få umgås med nära och kära.

Jag gav mig själv en liten julklapp i förskott och köpte e-boken Hans Rosling som jag tänkt göra ett tag. Jag ska spara den till julledigheten som läsning då, håller på att bunkra upp läsning som jag ser fram emot. Har ett par boktitlar som väntar på mig i paddan, det har blivit ett gäng böcker under höstens flygresor och just nu är jag nästan klar med den fjärde av Millennium-serien och den gillar jag.

Kollade min samling av böcker i paddan och det är nästan 90 stycken som jag samlat på mig där. Ett par av dem är som sagt ännu olästa, men jag tar tacksamt emot tips på bra läsning. För mig är det avkoppling och påfyllning på samma gång att läsa.

Trevlig söndag!

Sporadisk vila och eftertanke

Som ni vet så tycker jag ju om att skriva och bloggen är ett forum som passar bra för mig, skrivande gör att tankar lättare kan falla på plats och ge utrymme för reflektioner.

Den senaste tiden har det tyvärr inte funnits så mycket tid eller kanske framför allt ork, att skriva särskilt mycket. Så bloggen har fått lite sporadisk vila, mer eller mindre frivillig dock. Men som ni vet så har det varit ganska fullt upp för mig den senaste tiden och nu känns det som att resandet börjar ta ut sin rätt.

Jag ser verkligen fram emot julledigheten som börjar för min del om en vecka. Julfirande med familjen står högst på min önskelista och sen lite sol och värme. Mer om det när det närmar sig. De flesta julklappar är ordnade, och att ha det nästan klart i så pass god tid är nästan rekord för min del. Men man ska väl inte ropa hej förrän man är över bäcken… 😉

Veckan som gått har innehållit möte i Bryssel med COTER-utskottet där sammanhållningspolitiken i EU framöver diskuterades bland andra frågor. Det är en fråga som kommer att få stor betydelse för Sverige och vår roll i EU efter 2020. Det handlar om stora frågor som socialfonden och strukturfonder där Sverige idag får nästan 15 miljarder till olika insatser. Västerbottens olika delar finansieras med 53 % av sådana fonder och i Västernorrland och Jämtland är det nästan 60 %. Så det är betydande belopp vi talar om. Förhandlingar pågår just nu och Brexit är förstås en faktor som kommer att påverka detta. I slutet av januari kommer EU-kommissionen med förslag till rekommendationer och sedan ska dessa slutförhandlas. Så det lär bli intensivt för de som ska föra Sveriges talan där.

Landade sent i onsdags kväll i Stockholm och igår var det överläggningar med partigruppen och därefter möte med beredningen för internationella frågor. Det är alltid trevligt att träffa vänner och bekanta från hela landet, utöver diskussion om aktuella politiska frågor och samhällsutveckling så blir det också många skratt. Det är viktigt att ha kul också.

Nästa år kommer att bli intensivt för alla, med tanke på att det är valår. Så vi fick en vädjan och uppmaning av vår ordförande Anders Knape om att verkligen ta vara på julhelgerna för vila i valfri form 🙂 . Såklart sagt med glimten i ögat, men med en seriös underton.

Året som går mot sitt slut har varit mycket intensivt, men som jag tidigare har skrivit om så har jag sen i somras aktivt försökt och tränat varje dag på att ta en sak i sänder och inte rusa långt fram i tankarna med det som sen ska göras. Det kommer verkligen inte av sig själv, det ska gudarna veta. Men det går faktiskt bättre och bättre. Med åren och hårda erfarenheter lär man sig till slut att den enda som påverkas av att jag funderar för mycket framåt är just det, jag.

Så fokus på den innevarande dagens uppgifter, det som komma skall står redan i almanackan 🙂 . Eller som att stanna upp en kort stund och titta på min fina amaryllis som ännu har ett par knoppar kvar!

Min ambition idag är att få till ett träningspass, kanske nu på lunchen eller när dagen är slut. Även om jag fått röra på mig en hel del på stora flygplatser där det är långt mellan gate och säkerhetskontroll, så räcker det inte med enbart promenader för att jag ska må bra. Morgonen började tidigt med ett inplanerat besök från Svoosh som kollade rören, allt var i sin ordning och det känns förstås bra. Sen har det varit fullt upp med jobb och nu tar jag en kopp kaffe såhär mitt på förmiddagen. En kort paus behövdes och nu är det dags att fortsätta jobba undan.

Anders kommer hem från uppdrag i Stockholm senare i eftermiddag och sen blir det en skön hemmakväll som nedvarvning och avrundning på denna vecka. På söndag tänder vi tredje ljuset i advent och det är inte klokt vad tiden går. Ni vet 🙂 .

Dags att återgå till jobbandet,

Trevlig fredag!

Välkommen till Umeå Musikhjälpen!

Idag, eller rättare sagt ikväll, är det dags för Musikhjälpen att dra igång här i Umeå. Lite senare ikväll så sker inlåsningen av de tre programledarna i glasburen och jag är glad över att regnandet har upphört och övergått i snöfall istället. Liksom mycket mer julstämning då 🙂 . De har byggt upp allt på Rådhustorget, så välkommen till Umeå för att vara med på plats!

Temat för årets insamling är Barn är inte till salu. Helt självklart förstås, jag har så oerhört svårt att förstå de som utnyttjar barn på de mest otänkbara sätt. Fullständigt omänskligt och avskyvärt. Såklart. Så för min del har det varit helt givet att vara med och bidra till insamlingen. Gör det du också.

Från det ena till det andra, så verkar det som att universum vill fresta mig ofta just nu, både på sociala medier och som idag i fysisk form i brevlådan. Idag fick jag en kalender med ledarhundsvalpar för hela 2018, så om man ska låta den hänga framme hela året så kanske det blir tillökning i familjen så småningom 😉 .

Ja ni ser ju, det krävs ju sin kvinna att motstå detta 😉 . Och bläddrar man lite mer så blir det ju inte lättare direkt, valpar som är hur gulliga som helst. Och i just detta fall så är det ju även potentiella ledarhundar som ska läras upp, så de är ju lite mer än bara sällskap efter sin utbildning.

Själv är jag uppvuxen med hamiltonstövare hemma och har även haft två egna flatcoated retriever och även en cockerspaniel. Ingen av dem hade lämpat sig för jobb som ledarhund, alldeles för mycket lek i dem för det. Så labradorer som är något lugnare funkar oftast bättre för det.

Igår fick jag och Anders en idé på morgonen, så vi bokade biljetter till Solsidan på bio och det var en rolig film med lite svärta i också. Jag tycker att de hade fångat livet på ett bra sätt, också blev det ju lagom mycket av Ove Sundberg 😉 . Se den gärna om du har möjlighet!

Ikväll blir det en promenad till stan för att vara med på inlåsningen och starten av Musikhjälpen i snöandet. Innan dess väntar lite mat och läsning av handlingar, imorgon bär det av till Bryssel för terminens sista mötestillfälle och sen stannar jag i Stockholm för möten på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) innan det är dags att åka hem igen.

Det lackar mot jul och det känns riktigt bra, ser fram emot en avkopplande ledighet med familjen snart.

Trevlig måndag!

 

Julstämning trots regn

I torsdags när jag kom hem så snöade det här hemma, men senare samma kväll övergick det i regn som sedan har hållit i sig. Lite trist faktiskt, det var så fint med snö och skapade julstämning. Nåja, vädret är ju ett kärt samtalsämne men går förstås inte att göra något åt.

Det var skönt att vakna utsövd i morse utan väckarklocka och kolla nyhetsflödet vid frukosten. Igår började jag och Anders att se säsong 2 av The Crown som är en mycket välgjord serie om drottning Elizabeth. Lika välgjord som Downton Abbey som också är en av mina favoritserier.

Regnandet ute gav tid för lite julpysslande hemma istället för den sväng på stan jag hade tänkt göra. Den får nog vänta lite tror jag. Riktigt avkopplande att låta tankarna fara i vilken riktning de än vill samtidigt som några julkort blivit klara.

Det blir många ljus som tänds här hemma denna månad, dels för att jag gillar det förstås och dels för att det blir både stämningsfullt och ljusare när det är som mörkast ute. Det är ett par veckor kvar till jul och imorgon är det andra advent. Ser verkligen fram emot lite julledighet så småningom, men först är det två fullmatade veckor kvar. Men förberedelser inför nästa vecka får bero, åtminstone tills imorgon.

Nu är det en ledig lördag som återstår och kanske fler avsnitt av The Crown 🙂 .

Trevlig lördag!

Vilken utmanande vecka

Fredagen börjar gå mot sitt slut och jag tror nästan att den gångna veckan har varit en av de mest utmanande jobbmässigt under hösten. I måndags flög jag till Bryssel för att under tisdagen delta på EPP-gruppens högnivåmöte om EU:s långtidsbudget. Det är stora frågor att diskutera och viktiga för oss som inte finns i Europas mitt. Helt klart är att det kommer att påverka oss alla, kanske särskilt oss som finns i norra Sverige och det är viktigt att vi finns med i diskussionerna.

Det var intressant att lyssna på de olika talarna, bland annat EU-kommissionären för Budget and Human Resources Günther Oettinger. EPP-gruppen landade i att den framtida visionen med EU:s finanser både måste vara långsiktiga och samtidigt flexibla för att möta en framtid som förändras snabbt.

Utöver att det var intressanta diskussioner och ämnen, så kan man ju faktiskt ha några funderingar på det där med så många kavajer i panelen… Men så ser det ut på europeisk nivå, så det finns mycket jobb kvar att göra där.

Jag landade i Stockholm på tisdag för att delta på en konferens om digitalisering under onsdagen, DigiGov. Jag deltog på den förra året och var nöjd med höjden på talarna och innehållet, så mina förväntningar var högt ställda.

Det blev en bra dag och särskilt talet från OECD som har tittat på hur långt Sveriges offentliga sektor har kommit med digitalisering. Om man ska vara lite diplomatisk så kan man säga att det återstår väldigt mycket jobb med det… Trots vår långa och goda tradition av transparens som vi kan följa flera århundraden tillbaka så verkar det vara segt med öppna data och digitalisering inom offentlig sektor.

Torsdagen ägnades helt åt framtidsfrågor och det var riktigt trevligt att kunna få diskutera med motsvarande kollegor från hela landet, eller ja, i alla fall från Stockholm 😉 . Jag passade på att lyfta Umeås arbete i samtal med vice VD för HUI Research (handelns utredningsinstitut) Emma Hernell och det är alltid trevligt att kunna göra det.

Dagen var mycket bra och jag fick med mig massor av matnyttiga insikter och nya kontakter.

Jag ska inte sticka under stolen med att jag verkligen såg fram emot att få komma hem och sova i egen säng, så det var med något grusiga ögon som jag tog Arlanda express ut till flygplatsen. Det blir ju alltid lite ställtid när man flyger, säkerhetskontroller, vara på plats i god tid och något strategiskt hitta en bra plats att sitta på i väntan på boarding.

För att hålla mig någorlunda vaken i väntan på flyget hem så passade jag på att stickläsa, det vill säga sticka och lyssna på ljudbok samtidigt. Riktigt skönt att för en liten stund kunna skärma av sig lite och gå in i sin egen bubbla. Det är många intryck och tankar som ska få landa, och då är det skönt att göra något helt annat.

Väl på plats i planet så var allt gott och väl, tills kaptenen sa att de var tvungna att starta om något av deras system och efter ett tag konstaterade att det inte gick att flyga säkert då det var någon reservdel som hade gått sönder. Säkerheten först, så vi fick gå av planet och bli ombokade till ett annat.

Jag hade ställt in mig på att komma hem efter midnatt, men hade tur att planet som skulle lyfta 18.35 blivit försenat, så efter att SAS hade ändrat flygplan till ett större så lyckades jag komma med det istället. Så jag var glad över att komma hem strax innan 21 istället för midnatt. Som att vinna på lotto! 🙂

Idag har jag haft mer än fullt upp med det jobb som har samlats under veckan, men jag är nästan helt ikapp nu och det känns bra. Det ska bli mer än skönt att sjunka ner i soffan i kväll och bara koppla av. Idag har The Crown kommit med säsong 2 på Netflix och det är en grymt välgjord serie om drottning Elizabeth som jag varmt rekommenderar.

Trevlig fredag!

Det handlar förstås om makt

I torsdags var det regionförbundsfullmäktige som denna gång hölls här i Umeå. Det brukar variera med orten mellan Umeå, Skellefteå och Lycksele för dessa möten. Vi har ett stort län så jag är tacksam för att det denna gång var på hemmaplan, men vet också mycket väl hur många timmar i bil flera av ledamöterna har för detta fullmäktige. För egen del har jag i stort sett genom hela mitt yrkesverksamma liv hittills varit beroende av bil för pendling. Det är de senaste åren sen jag blev Umeåbo som jag har den stora förmånen av att kunna cykla eller gå nästan överallt. Underbar förmån tycker jag.

För egen del var det första gången jag deltog som ledamot på regionförbundsfullmäktige för Region Västerbotten och det jag slogs av när mötet var klart var att det var en så saklig och trevlig debatton. Det lades fram sakliga förslag från talarstolen som diskuterades och förhandlingarna hölls i god ton. Efteråt tänkte jag hur det hade kunnat vara i fullmäktige i Umeå istället om det var lika god ton från talarstolen vid de tillfällena. Då kanske faktiskt fler intresserade personer hade kunnat vilja bli aktiva inom politiken och vilja bidra till att vårt samhälle utvecklas.

Som debattklimatet är i fullmäktige i Umeå just nu så tror jag att många människor blir avskräckta och undrar hur man frivilligt vill utsätta sig för såna dagar. Sanningen att säga så undrar man det ibland själv också efter att ha lyssnat på debatterna under lång tid. Och tyvärr är det samma tonläge oberoende av sakfråga vilket är oerhört beklagligt. Men det är som att vissa tror att de vinner stöd genom att vara otrevliga och det kanske de gör inom vissa grupperingar, vad vet jag. Det jag vet är att jag alltid saknar ett vuxet och resonerande förhållningssätt till de ofta väldigt svåra frågeställningar som fullmäktige har att hantera.

Om fullmäktige hellre skulle fokusera på sakfrågor som kan bidra till att utveckla Umeå istället för semantiska frågor som till exempel när det var nära att fullmäktige skulle besluta att tjänstemän i Umeå kommun enbart skulle vara tillåtna att använda begreppet tjänstepersoner istället för tjänstemän och det blev en sjukt lång debatt om det. Jösses liksom. Här har man gått och tänkt att det är vuxna människor som är anställda inom organisationen och kan tänka själva, men det verkade inte alla ledamöter i fullmäktige tycka.

Bara som ett av otaliga exempel på plakatpolitik som inte ändrar något i sak utan bara är till för att slippa diskutera svåra utvecklingsfrågor. När man kan ägna timmar åt diskussion kring hur många kön (!) det finns, om det är tre eller sju (ja, ni hör ju) och samtidigt knappt ha några synpunkter när ekonomi och hur effekterna av ett av landets högsta skattetryck påverkar Umeås invånare, ja är det underligt att man blir trött.

För min del är det och har det alltid varit helt självklart att se vuxna, friska individer som kapabla att ta hand om sig själv och sin familj och bidra till vår gemensamma välfärd som vi har valt att ha. Som en bra skola för alla, sjukvård som fungerar och är tillgänglig när man behöver den och ett rättssystem som man kan lita på. Det är numera en självklarhet att själv kunna få välja och kanske framför allt ha möjligheten att kunna välja bort. Samma lösning passar inte alla förstås.

Bara att tänka tanken att gå tillbaka till det sjuttiotal jag själv är uppvuxen i är ju svår, då något så bisarrt som fritt skolval, fler tevekanaler än två, fler radiokanaler än enbart public service, fritt internet, andra operatörer än Televerket (Telia för er unga som inte kommer ihåg Televerket 😉 ), ja listan kan göras hur lång som helst.

Poängen är att människor själva ska kunna ta ansvar för sina egna liv och också göra det, och när man behöver hjälp av samhället ska man kunna lita på att det funkar. Som när man blir sjuk eller hamnar i situationer som är övermäktiga. Det är ju avsikten med vårt gemensamma skyddsnät, där kommunen alltid är den som är närmast individen. För att det ska funka måste det offentliga ägna sig åt sina kärnverksamheter och få dem att fungera så väl som det bara går.

Som samtalet ofta går här i norra Sverige så anser många att folk inte klarar av att göra goda val själva utan det är politiken som måste göra det åt dem. För min del får jag rysningar när jag hör hur de kan resonera om friska, vuxna människor som vill välja och kunna få bestämma över betydligt större andel av sina egna ihoptjänade pengar än vad som är fallet i dagsläget.

Men det är klart. Det handlar förstås om makt. Makt över människor, och vill man som den socialistiska sidan öka skattetrycket ännu mer och med andra handen dela ut bidrag så innebär ju det att ännu fler på sikt kommer att komma i en situation där det blir viktigt att hålla sig väl med de som delar ut bidrag. Det är en total motsats till hur jag vill att vårt samhälle ska fungera.

Det offentliga skyddsnätet ska användas när det behövs och till de som behöver. Jag tror att de allra flesta av oss är villiga att betala skatt precis som vi gör och alltid har gjort, för att säkra vår gemensamma välfärd. Om man är säker på att pengarna används till det som behövs och till de som behöver.

Men när man har ett av världens högsta skattetryck och generellt sett en god välfärd men ändå inte upplever att pengarna räcker till, då är det hög tid att titta på vilka prioriteringar man måste göra. Och vilka kostnader som faktiskt finns.

Nåväl, det blev kanske ovanligt öppenhjärtligt, men ni vet att det hjärtat är fyllt av… 🙂

I fredags deltog jag tillsammans med Anders i firandet av Finland 100 år. Landshövding Magdalena Andersson stod värd för en trevlig middag på länsresidenset under fredag kväll.

Under kvällen blev det tid för många framåtsyftande samtal för fördjupat samarbete mellan Umeå och Vasa, och i vanlig ordning även många skratt 🙂 . Ordförande för stadsfullmäktige och tillika riksdagsledamoten Joakim Strand och jag fick möjlighet att diskutera mycket kring flera av våra gemensamma områden och även några nya idéer. Trevligt som alltid!

Det gav även utrymme för samtal om försvarsfrågor med Mikael Frisell, chef Militärregion Nord (eller I19 som vi annars kallar det 🙂 ). För mig som har under 22 år bott i Boden och har sonen som jobbar på A9 så var det lite extra kul att prata om försvaret som ligger mig varmt om hjärtat. Under middagen var det också ett av samtalsämnena runt bordet. Det märks att det är frågor som engagerar och är viktiga, för såväl oss i Sverige som i Finland som genom sin historia har upplevelser av krig närmare i sina generationer.

Igår ägnade jag mig helt åt hemmapyssel, det var dags för min egen högtidsstund och tradition, nämligen att julpynta 🙂 . Julen är min favoritårshögtid och den som känner mig vet att det enda jag har samlat på genom åren är tomtar. Det brukar ränta lika del leenden som höjda ögonbryn när jag berättar det, som när jag säger att jag gillar att handarbeta. Om det är tantvarning på det så bjussar jag förstås på det 😉 . Har ägnat mig åt det sen 1985 så då är det väl snart kanske dags att kliva in i tantstadiet 🙂 .

Hur som helst så är det mysigt att sätta på julmusik och pyssla hemma, och idag har vi tänt första ljuset i adventsstaken. Underbart vackert ute också med en svag decembersol och snö ute. Härligt!

Trevlig söndag!

Brittiska ambassadören och ny honorärkonsul från Umeå

Då var det redan onsdag och hela måndagen gick åt till ett långt kommunfullmäktige, så i kombination med novembermörkret fanns ingen ork och energi att sätta sig vid tangenterna när vi kom hem strax innan 19-tiden på kvällen. Det blev helt sonika en ganska kort kväll i soffan innan John Blund gjorde entré.

Igår var det också relativt mycket fart under dagen, dock hann jag rent fysiskt göra entré i medelåldern genom att hinna hämta mina nya glasögon under lunchen. Progressiva minsann, så nu försöker jag vänja mig vid dem. Återstår att se om jag klarar mig utan glasögon vid datorn än så länge eller om det blir terminalglas där.

Man kan ju gnälla över att inte se riktigt som tidigare, vilket jag emellanåt kan ägna mig åt, men med tanke på att evolutionen nog inte menade att livslängden hos människor skulle behöva vara mer än sisådär 35-40 år så får man väl vara rätt glad över att ögonen ändå funkar bra trots att den åldern är passerad med råge 😉 . Klarar mig ju faktiskt utan glasögon när jag läser, det som är lite jobbigt är hela ta-av-för-att-läsa-och-sätta-på-för-att-se-på-håll-grejen. Så då blev det att krypa till korset och köpa progressiva glasögon.

Igår var jag inbjuden att närvara vid utnämningen av ny brittisk honorärkonsul för norra Sverige som är Thor Persson, en näringlivsprofil från Umeå. Landshövdingen stod värd på länsresidenset för utnämningen som den brittiske ambassadören David Cairns ansvarade för. Det var ett sjuttiotal inbjudna gäster och det blev många trevliga samtal med vänner och bekanta från näringsliv och offentlig sektor. Dessutom bjöds det på god plockmat, som baconinlindade dadlar vilket passade fint med tanke på att det var sen eftermiddag. Gott!

Här är jag flankerad av den nyutnämnde brittiska honorärkonsul Thor Persson till vänster och den brittiske ambassadören David Cairns till höger.

Det var både intressant och trevligt att få möjlighet till att samtala om bland annat Brexit med den brittiske ambassadören. Vi var överens om att verkligen hoppas på och jobba för att det inte blir ett för hårt Brexit med tanke på Sveriges och Storbritanniens nära samarbete och mångåriga och djupgående affärsrelationer. Det kan nog påverka mer än vi kan föreställa oss och på många nivåer och områden.

Som vanligt var det trevligt att träffa både vänner och bekanta för bra samtal, som här med Janique Olsson till vänster och min tidigare styrelsekollega i Moderatkvinnorna, landshövding Magdalena Andersson i mitten.

Jag trivdes särskilt bra i en ny klänning som jag köpt från Stylelevel, ett Umeåbaserat webbföretag. För min del känns det extra bra att kunna nyttja kompetenta entreprenörer från Umeå förstås, det kryllar av dem här 🙂 . Kika gärna in på Evelina Boströms företags sida och se om du också hittar något nytt. Det är ju alltid trivsamt att få beröm för snygg klänning och på fråga om var den är inköpt, sen kunna rekommendera glokala (globala/lokala) företag!

Idag har jag ägnat nästan hela arbetsdagen åt olika administrativa saker som har samlats på hög, så det är faktiskt skönt att ha det bortgjort för ett tag i alla fall. Man får helt enkelt njuta så länge det varar 😉 . Ikväll väntar genomgång av handlingar inför morgondagen, men jag hoppas kunna vara klar med det i rimlig tid för jag är sugen på att fortsätta med min stickning.

Jag låter handarbetet ligga framme så jag ser det när jag är hemma, då kliar det i fingrarna att få pyssla med det på kvällarna. Passar också på att vänja mig vid nya glasögonen, så det blir ett par flugor i samma smäll där 🙂 .

Trevlig onsdag!