Åsa Ågren Wikström

Även rörlighet är färskvara

Idag är det inläsning, förberedelser och samtal som står på min agenda, resten av veckan kommer att bestå av EU-beredning på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), utskottsmöte i ENVE i Regionkommittén, Sverigemöte med Moderaterna på lördag och söndagen ägnas åt länsförbundsstämma för Moderaterna i Västerbotten.

Nästa vecka är också tämligen fullmatad med kommunfullmäktige, regionala utvecklingsfrågor och några andra sammanträden innan det sen blir påskhelg. Påsken ja, vi hade som så många andra hoppats på att kunna träffa familjen, men de rätt strikta restriktioner som gäller i länet och dessutom har förlängts, gör att det får vänta. Jag och maken jobbar hemifrån och träffar sammanlagt färre än en person per vecka (som mest) som inte bor hos oss, och om det ändå behöver ske så försöker vi göra det utomhus. Allt för att försöka bidra till en minskad smittspridning och att inte bli sjuk själv förstås.

Emellanåt kan man ju bli lite trött och less på att inte kunna träffa familjen och sina närmaste, men då peppar vi varandra och försöker tänka “en dag till”. Men det är ju trist förstås. Vaccinet är hett efterlängtat och jag har sagt det tidigare, men det tål att upprepas – snälla, ta vaccinet när det blir din tur! Det kommer jag att göra.

Det är mycket att göra just nu och en än mer hektisk period ligger framför mig, så jag prioriterar min tid för träning, rörelse och motion högt. När man jobbar hemifrån som vi gör och har gjort nu mer än ett år, så uteblir ju den vanliga vardagsmotionen genom att man promenerar mellan olika sammanträden eller för den delen, springer mellan gater på flygplatsen 🙂 . Då blir det ännu viktigare att verkligen ta den dagliga promenadsvängen och kombinera det med annan träning.

Kondition är ju som bekant färskvara och det visar sig med stigande ålder att det gäller även rörligheten 😉 . För mig som har dansat sen jag var riktigt liten och genom hela ungdomen, så har jag nog tagit det litegrann för givet faktiskt. Men hur stel man än är så märker man ändå att det går att göra framsteg, och just rörligheten gör ju att man kan undvika andra problem. Sånt man aldrig har tänkt på i unga år, men som börjar bli hyfsat påtagligt för varje år numera 😉 .

För egen del så märker jag ganska snabbt om det har gått lite för länge utan någon rörelse, det börjar nästan krypa i kroppen. Dessutom är det ju så ljuvligt ute nu när våren har gjort entré! Även om vi har mycket snö kvar än, så blir dagarna ljusare och längre. Idag har vi tio plusgrader och även om det är lite mulet så är det så härligt!

Nu är det dags för lite lunch innan resten av inläsningen ska klaras av.

Trevlig onsdag!

Stärk Sverige som industrination, grunden för vårt välstånd

Våren är på gång och det är så skönt nu när dagarna är längre och ljusare, och i lördags var det vårdagjämning så nu kan våren komma precis när den vill. Under veckan som gick så var det så fint väder ute och behaglig temperatur, så jag drog på mig mina Icebugs löparskor och gjorde min säsongspremiär för löpningen. Underbart!

Min nya mössa med det självklara budskapet “Företag skapar välfärd” var både skön och lagom varm för löpturen. Det var så ljuvligt ute med sol och många människor som sprang, promenerade och flanerade längs Umeälven. Jag njöt även av att känna mig pigg i benen och att orken fanns där, och det behövs verkligen rörelse ute i friska luften för att mäkta med rätt mötestunga veckor som den förra.

Idag har jag deltagit på den digitala versionen av Industridagen, som är tänkt att sen följas upp med förhoppningsvis ett fysiskt dito i september. Att stärka Sverige som industrination är en av de viktigaste uppgifterna för en ny regering och det krävs goda villkor för den svenska basindustrin. Industrin är viktig lokalt, regionalt och nationellt och det är på det som Sverige har byggt sitt välstånd.

Grunden för Sveriges ekonomiska framgång är skogen, malmen och billig och framför allt pålitlig el. Därför är det så bekymrande när detta inte prioriteras av den sittande regeringen. Basindustrin är också en bärande del i den gröna omställningen till fossilfri el, grönt stål och skogen som en förnybar råvara, och detta sammantaget är stora möjligheter för Sverige att kunna ta täten i ett modernt och tillväxtvänligt klimatarbete.

Idag skriver vår partiledare Ulf Kristersson och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson om detta i Dagens Industri och det som vi Moderater vill göra efter ett regeringsskifte för att stärka industrin är att prioritera tre områden.

Det första är att åtgärda elbristen. Elektrifieringen är en helt central och bärande del av en framgångsrik klimatpolitik, inte minst här i norra Sverige så kommer den el som idag produceras inte att räcka till för de kommande planerade investeringarna. Under de kommande tjugo åren så uppgår de planerade investeringarna, som just nu är kända, till 1070 miljarder kronor. Då krävs en tillförlitlig, pålitlig och billig tillgång till el. Vi vill inte tvingas importera smutsig el från utlandet och elda med olja.

Det andra är att Sveriges status som gruvnation i världsklass behöver återupprättas. Gruvnäringen är en viktig jobb- och tillväxtmotor för hela landet. Om Sverige ska kunna göra en grön omställning så krävs det mineraler och metaller från gruvorna, då duger det inte med alldeles för långa tillståndsprocesser.

Det tredje är att värna skogsbruket. Skogen står för tio procent av Sveriges totala varuexport och bidrar med en klimatnytta som är nästan dubbelt så stor som Sveriges utsläpp. Just nu riskeras vårt skogsbruk genom att man på EU-nivå har en annan syn på skogen och menar att svensk skogsnäring riskerar att klassas som icke hållbart. Helt vansinnigt. Vi vill att produktionen i skogen ska öka, inte minska.

Läs gärna mer i Dagens Industri om detta. Det är viktiga frågor för hela landet, men kanske extra nära för oss i norra Sverige.

Dessa frågor i kombination med infrastruktur tillhör de frågor som jag är engagerad i, och som jag ser det så är en god infrastruktur det som ger förutsättningar för att företag och företagare ska kunna och vilja växa, investera och innovera fram nya smarta lösningar på alla olika problem som man ser. Det är också det som jag menar är politikens huvuduppgift – att ge förutsättningar för andra att växa.

Det blev en bra start på veckan!

Trevlig måndag!

Betydelsefullt för välbefinnandet att få röra på sig

En gråmulen måndag med flera plusgrader inleder denna vecka och jag är så glad över milt väder med takdropp. Även om det som alltid lär komma bakslag på vintern så känns det som att våren knackar på dörren rejält. Välkommen våren!

Idag har det varit rätt fullt upp faktiskt, jobb och sammanträden fram till nu och ikväll är det dags för gruppmöte med partiet i kommunfullmäktige. Förra veckan var avsevärt lugnare, mest beroende på att det var sportlov i länet då och det brukar märkas på hur många möten som folk vill boka in. Ganska få för min del förra veckan, vilket gav tid till annat jobb.

Men livet är ju inte bara jobb, så jag har också prioriterat egenvård i form av någon form av träning alla dagar. Jag väljer min dagliga träning helt efter humör och inspiration, så det har blivit långpromenader för frisk luft och dagsljus ute, kombinerat med rörlighet i form av bodybalance, styrka genom bodypump och kondition via bodycombat. En helt underbar kombination för min del! Det känns nästan lyxigt att kunna få till träning varje dag, och så är ju inte varje vecka vanligtvis, men det är så betydelsefullt att få röra på sig för välbefinnandet.

Mitt hemmapysslande fortsätter också när tid och inspiration finns, och förra veckan sydde jag nya gardiner till köket och köpte några nya blommor också. Vårfräscht i köket! Det vankas också nya hissgardiner dit, vi har inga markiser eller persienner så istället får man sätta upp hissgardiner för att dämpa värmen när solen ligger på så småningom.

Det är verkligen en härlig känsla av att fixa hemma och göra fint, särskilt denna tid då vi båda jobbar hemifrån och som det verkar på smittspridningen så lär det fortsätta ett bra tag framöver. Jag och maken gillar ju båda två att resa och upptäcka nya ställen, men det måste ju tyvärr få vänta ännu ett tag. Vaccin och att viruset ska mattas av är ju en önskan på de flesta av våra önskelistor. Tills dess gäller det verkligen att orka hålla i och avstå från att träffa andra.

Denna vecka har börjat rätt intensivt och det är rätt många sammanträden kvar innan veckan är slut, regionala utvecklingsfrågor och hälso- och sjukvårdsfrågor dominerar min tid denna vecka. Kommande vecka har mer prägel av europeiska frågor, men en vecka i taget. Från och med nästa måndag är det sedan sammanträden varje dag fram till påsk, så jag värdesätter att kunna få någon timme här och där för träning och avkoppling.

Nu ska jag fylla på min kaffekopp innan resten av min att-göra-lista ska betas av.

Trevlig måndag!

If not you, who? If not now, when?

I söndags så kände jag verkligen att veckan som vi nu är inne i har ett lugnare tempo, här är det sportlov för de som har barn i skolan och då brukar det bli färre sammanträden. Även om man inte själv har varken barn i skolåldern längre eller har lov, så är det ändå behagligt med tid för sånt jobb som man har lagt i att-göra-när-tid-finns-högen.

Igår var det internationella kvinnodagen, en dag som jag alltid har haft ett ambivalent förhållande till. Jag har så länge jag kan minnas tyckt att dagen inte skulle behöva finnas, men så ser ju tyvärr inte verkligheten ut. För så länge kvinnor inte kan eller får utveckla sin fulla potential, så länge kvinnor utsätts för våld, så länge kvinnor inte känner sig trygga i det offentliga rummet, så länge behöver dagen finnas.

Så länge man inte bedöms för sina kompetenser och som person, istället för vilket kön man är född till, då behöver vi fortsätta att uppmärksamma det. De företag som aktivt jobbar med jämställdhet i sina bolag upplevs oftast som mer moderna och inkluderande, vilket i slutändan ger resultat på sista raden i bokslutet. Hälften av befolkningen är inget man varken kan, ska eller bör bortse ifrån.

Sverige har kommit en bit på väg mot jämställdhet, men det är också så att vi inte på långa vägar är jämställda än. Att kunna bli bedömd för den person man är oberoende av vilket kön man har, det vore väldigt bra. Jämställdhet är frihet. Frihet från förtryck och frihet från våld är grundläggande delar i att känna sig trygg i samhället.

Årets tema i IWD 2021 (international women’s day) är #choosetochallenge och de som ställer upp på det räcker upp handen, och det är precis det jag gjorde som ni ser på bilden här ovan. Jag representerar även EPP i Regionkommittén med detta och även via EPP Women där jag är aktiv. Vi har lång väg kvar till jämställdhet men drivkraften är att om inte vi gör detta nu, vem ska då göra det? Och för kommande generationer har vi ett ansvar att kunna svara på frågan, vad gjorde du?

Det finns ett talesätt som jag brukar tänka på – “if not you, then who? if not now, then when?”
För mig är jämställdhet både en frihets- och en rättvisefråga. Som ni säkert märker är jag också varmt engagerad i detta 🙂 .

När söndagen kunde ägnas åt lite hemmapyssel istället för jobbförberedelser, så passade jag på att sy nya gardiner till sovrummet och jag blev nöjd med slutresultatet i form av puderrosa sammetsgardiner. En av många fördelar med att ha 2,90 m i takhöjd är att man får sy egna gardiner när man vill ha nytt, färdiga sådana räcker inte riktigt till.

Jag bara helt enkelt älskar både min symaskin och overlock från Bernina, inget som helst tjorv (väldigt norrbottniskt uttryck som betyder krångel men har ett bredare användningsområde än det 😉 ) när man ska byta tråd eller få fina sömmar direkt. Underbart! Det är ungefär som med bilen eller datorn, det ska liksom bara funka utan att man ska behöva meka för att kunna använda dem.

Jag har också tyg till nya gardiner till köket, det verkar ju som att våren nu är här för att stanna så det känns fräscht att få in ljuset. Beroende på lust och inspiration (och tid) så ska jag sätta mig vid symaskinen, kanske under denna vecka när det är lite lugnare.

Det här med mycket tid hemma i coronatid gör att jag får lust och inspiration till sånt som jag varken haft det ena eller andra till på många, många år. I flödet på Instagram såg jag så fina palettblad, så jag köpte några fröer och ett litet drivhus och så får vi se om det blir någon planta av detta så småningom. Det är så länge sen jag planterade fröer så jag fick googla (jösses så mycket info det finns när man börjar leta) tips så det förhoppningsvis blir något resultat längre fram. Nu är det bara att hålla tummarna!

Trevlig tisdag!

Arbete bakom kulisserna och sport fast utan lov

Ännu en vecka är nästan slut och även denna så känns det som att det har varit ungefär två dagar, typ måndag och fredag. Det är stimulerande med ett tempo som är ganska högt, men inte för högt. Tid för reflektion och tankar är också viktigt för mig, och där kommer min träning och rörelse in i bilden.

Just nu är jag inne i en period med lågintensiv träning som längre powerwalks och bodybalance, och som ni vet så låter jag lust och inspiration styra vilken träningsform det blir. Löpning och mountainbike är sommar för mig, så då kan man också få till högre intensitet i träning. Omväxling förnöjer!

Min kontorsvy brukar se ut så här på vardagarna och det funkar faktiskt över förväntan bra. Nu har ju digitala sammanträden och jobb blivit det nya normala, och för vanliga möten funkar det bra tycker jag.

Det som inte blir riktigt på samma sätt är det påverkansarbete som man inte kan jobba med på samma sätt när man inte ses över en kopp kaffe. Mycket av det goda samarbete som finns bygger på att vi sedan tidigare känner varandra och har träffats många gånger, då går det lättare att flytta in det arbetet i den digitala miljön.

Men det är ju som bekant som det är, och det viktigaste just nu är ju att man måste få kontroll på smittspridningen så att vården får möjlighet att kunna komma in i ett mer normalt läge och att människor inte blir sjuka.

Även om man “bara” är hemma på jobbet så byter jag alltid om till arbetskläder, eller det som jag skulle ha på mig om det vore ett fysiskt möte. Som förr i tiden, innan Corona alltså. Då är det också kul att få ha ett fint armband, som detta som jag köpt från Gammelstad och Shop in Lapland. Även om det bara är jag som ser det 🙂 .

Veckan har som sagt rusat fram i ett högt tempo och det har blivit mycket bakom-kulisserna-arbete för min del, inte för att det är något ovanligt en vanlig arbetsvecka. Men även sammanträden med regionstyrelsen och arbetsutskott i regionala utvecklingsnämnden, där det i vanlig ordning är mycket att sätta sig in i.

Nästa vecka är det sportlov här i norra Sverige, och även om jag sedan många år nu inte har barn/ungdomar i skolåldern så märker man ändå att det blir ett lite lugnare tempo på mötesfronten. Så jag ska försöka nyttja det på ett bra sätt och kanske även kunna få till lite mer “sport” i min vecka, trots att jag inte har “lov” 🙂 . Bara att hoppas på bra väder också. Det är ju så härligt när solen skiner och temperaturen ute börjar bli mer rimlig, då längtar jag ut till barmark och nya löprundor.

Kvällarna i soffan ägnar jag åt mitt handarbete som just nu är tänkt att bli en kofta i ett mjukt ullgarn, det nalkas ju vår- och sommarkvällar då det är skönt med en tunnare kofta. Dessutom är det ju roligt med både mönster- och spetsstickning tycker jag!

Trevlig fredag!

Vårväder och arbete som lägger grunden

Februari fick en hektisk avslutning med intensiva dagar förra veckan, jag gjorde ett snabbt överslag i antalet timmar i digitala sammanträden de tre första dagarna och summerade mer än 25 timmar framför skärmen i olika möten. Så på torsdagen blev det underbart vårväder och då tog jag mig faktiskt lite tid mitt på dagen för en längre promenad mellan zoom- och teams-möten. Ljuvligt skönt med frisk luft och rörelse!

Även dessa vänner verkade trivas med fint vårväder!

Förra veckan var det två dagar regionfullmäktige och eftersom jag även är aktiv i kommunfullmäktige så är det bra att kunna jämföra olika system för sammanträdena. Även om det finns stort utrymme för förbättringar så är ändå systemet som Umeå kommun använder att föredra. Där sker sammanträdet med Webex, handlingarna läses i eMeetings, votering/närvaro/begäran om ordet/replik/genmäle sköts via Plenumx, vilket gör att man löser det bäst om man har dator med fast uppkoppling för sammanträdet, iPad för handlingar och mobil för närvaron. Ändå bästa systemet hittills.

Regionfullmäktige inleddes via Teams men det funkade inte alls bra för så många, så efter en ajournering fick man övergå till Cisco vilket inte alls är optimalt men ändå funkade det bättre med tanke på kravet att man ska kunna se och höra alla deltagare i realtid.

Veckan avrundades för mig med sammanträde med Kvarkenrådet EGTS (förkortningen står för Europeisk Gruppering för Territoriell Samverkan/samarbete) och det är som alltid mycket trevligt att träffa våra finska vänner i Österbotten för överläggningar om vårt långa samarbete över Kvarken. Denna gång fokuserade vi bland annat en hel del på de kommande EU-programmen som är viktiga att få med infrastrukturfrågorna i.

Det kommer att bli ett nytt, geografiskt gigantiskt, programområde som har arbetsnamnet Interreg Aurora och omfattar i Sverige Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Sametinget. I Finland är det Lappland, norra/mellersta/södra Österbotten och Sametinget, och i Norge är det Troms och Finnmark, Nordland och Sametinget. Gigantiskt till ytan. Just nu är det programmering av de kommande EU-programmen som pågår och därför är frågan om möjligheten att jobba med infrastruktursatsningar för att kunna bidra till en grön utveckling och omställning mycket viktig.

Det är som med det mesta, det är grunden som måste vara stadig och genomarbetad om slutresultatet ska bli bra, och sällan eller aldrig märker man av allt förarbete när slutprodukten väl ska presenteras. Men det kommer att få stor betydelse för vår region beroende på hur väl vi lyckas.

När vårvädret just nu är här med sol, takdropp och plusgrader så märks det att alla blir lite gladare när man är ute på sin dagliga promenad. Vis av erfarenheten så vet vi ju att våren bara tillfälligt besöker oss, det lär komma mer vinter innan det blir vår på riktigt. Men man får passa på att njuta när det är tio plusgrader och takdropp!

I lördags kväll så blev mohairtröjan helt klar och jag blev nöjd med slutresultatet. Det är alltid så skönt när sista tråden är fäst och halskanten klar. Härligt avkopplande handarbete i tevesoffan, det rekommenderar jag varmt 🙂 .

Nu är det dags att fortsätta med förberedelserna inför veckans sammanträden, imorgon väntar regionstyrelse och senare är det regionala utvecklingsfrågor och mer infrastruktur som står på agendan. Men en sak i taget och jag börjar nog med en kopp kaffe tror jag 🙂

Trevlig måndag!

 

Heja Krille och att prioritera rörlighet

Söndagar brukar för min del ägnas åt några timmars jobb med att förbereda den kommande veckans sammanträden och idag är inget undantag, även om jag har smitit emellan med att heja på Kristoffer Jakobsen i alpina VM. Krille har jag följt ända sedan han var ett par år, som klasskompis till dottern och med syskon som är jämnåriga med sonen och när man bott nära varandra så blir det förstås så. Så nu håller jag tummarna för honom i andra åket lite senare i eftermiddag!

Igår passade jag och maken på att ta en halvmils promenad mellan damernas och herrarnas stafett i skidskytte-VM, vi vände faktiskt om i snöandet så det blev en något kortare sväng än vår dagliga dito. Men jag kompenserade med att unna mig en timmes bodybalance på lördagskvällen innan mello, och det var skönt med styrka och rörlighet i en bra kombination. Särskilt rörligheten är det lätt att hoppa över märker jag, men det är ju så himla skönt att unna sig en djup stretch i samband med avkoppling. Om du vill få inspiration till att komma igång med det kan jag varmt rekommendera Les Mills olika program, där man kan välja både längd och intensitet efter vad man behöver just vid det tillfället.

Veckan som har gått har varit mastig och med många olika fokusområden, med regionstyrelsens arbetsutskott, regionala utvecklingsnämnden, beredningen för regional utveckling, hälso- och sjukvårdsnämnd och styrelsemöte med Upab (Umeås parkeringsbolag). Många olika frågeställningar och ärenden att behandla, och idag förbereder jag inför två dagars digitalt regionfullmäktige och sen avslutas veckan med styrelsemöte i Kvarkenrådet tillsammans med våra finska vänner. Så jag känner mig rätt säker på att jag kommer att somna gott även denna vecka 🙂 .

Som ni vet så stickar jag just nu på en duvblå tröja i mohairgarn som är helt underbart lätt och mjuk, och denna gång köpte jag garn i föreslagen mängd till storleken jag valde, vilket gjorde att jag nu återigen fick komplettera med mer garn. Det är ändå rätt märkligt när man jämför med garnrekommendationerna för en sisådär tio-femton år sen, då det i stort sett alltid blev över nästan ett helt nystan garn efter att man var klar. Numera är det alltför ofta tvärtom. Så i väntan på att jag får ett par nystan till för att kunna göra klart de sista centimetrarna på ärmen så lade jag upp maskor för en kofta som jag började på igår. Roligt med mönster- och spetsstickning, och färgerna är så fina. Vårkänsla!

I fredags bad jag maken att köpa med sig tulpaner hem, vilket han gjorde, men han överraskade mig även med denna vackra bukett som doftar underbart! Färska blommor är så trevligt hemma, man får göra det man kan för att pigga upp i väntan på vaccin, att smittorisken minskar och vår och sommar. Som idag när snön fortsätter att vräka ner och våren känns långt borta, så får man ändå tänka att man får vara tacksam för att ens nära och kära är friska och att det kommer att bli en sommar även i år. Tills dess är det bara att hålla i och hålla ut, och det känns som att det är nu vi verkligen får bita ihop. För att inte kunna resa och träffa sina närmaste är ju långt ifrån roligt. Plus att vi nog faktiskt tycker att vi har fått tillräckligt med snö…

Nu är det dags att fortsätta jobba ett tag till och sen heja fram våra duktiga svenska skidåkare!

Trevlig söndag!

Att få vara mentor och ansvara för Mentorskapsprogrammet

Veckan börjar gå mot sitt slut och jag ser fram emot en lite lugnare helg med familjen. Det har varit en ganska fullmatad vecka med längre mötesdagar kombinerat med tre kvällar med möten, men så är det ju vissa veckor. Det viktiga är att få till en balans som ni vet, och jag har lyckats få till åtminstone en promenad nästan varje dag för att få lite rörelse och frisk luft ute. Just nu så längtar jag mycket efter varmare temperatur och att snön ska minska så att det blir bättre förutsättningar för att dra igång årets löpsäsong.

Tänk ändå att höra en själv säga så och faktiskt mena det också, jag som ALDRIG har gillat löpning tidigare. Men plötsligt händer det!

Som styrelseledamot i Moderatkvinnorna Sverige så är ett av mina ansvarsområden det nationella mentorskapsprogram som vår tidigare ordförande Ulrica Schenström startade, och som jag har fått möjligheten att driva vidare och kunna utveckla. Syftet med mentorskapsprogrammet för kvinnor i Moderaterna är att säkra kunskap, kompetens och erfarenhet, samt att bidra till att fler kvinnor vill ta på sig tyngre politiska uppdrag och givetvis bidra till att fler kvinnor väljer Moderaterna, både som medlem och som väljare.

I onsdags så träffades vi digitalt (såklart i dessa tider) för en uppstartsträff av årets upplaga, eller rättare sagt så var det en framskjuten sådan på grund av pandemin. De adepter och mentorer som är antagna till programmet denna gång fick sina besked för ungefär ett år sen, och vi skulle egentligen ha startat med en fysisk träff i mars/april 2020, men… Så nu var det dags att starta upp årets upplaga “på riktigt” och det blev en bra kväll! Både Elisabeth Svantesson och Ulrica Schenström deltog under kvällen och delade med sig av sina tankar och erfarenheter, precis det som är tanken med mentorskapet. Sedan så pratade vi mentorer och adepter vidare inför det kommande året, och även om några av oss mentorer och adepter har hunnit komma igång under förra året så var det bra med en gemensam start.

Så jag var fylld av energi och inspiration efter onsdagskvällen! Jag gillar verkligen att se andra växa och kunna få bidra med mina egna erfarenheter och tankar, om det är något som kan hjälpa någon annan. Allt för ofta så är man inte ensam om sina upplevelser och om dessa kan delas så kan fler känna igen sig. Det är också så fantastiskt kul att kunna presentera så många fina mentorer, kvinnor med erfarenheter, kunskap och kompetenser från toppositioner i den moderata ledningen och som är eller har varit förtroendevalda på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Och icke att förglömma, de viktiga tjänstemän/anställda i partiet som är en lika viktig del i organisationen.

Under olika delar av livet och karriären så har jag själv haft möjlighet att få ha mentorer och det är verkligen en gåva när man hittar någon som både förstår, har egna erfarenheter och dessutom vill dela med sig av dem på ett generöst sätt. Och att jag själv nu får samma möjlighet att få vara mentor och dela med mig är en ännu större upplevelse för min del, det ger verkligen massor att lyssna på sin adept och inte säga hur hon ska göra, men mer berätta om sina egna liknande erfarenheter från olika delar av livet. Pay it forward, tänker jag.

Nu är det dags att göra klart dagens beting och sen ska jag se om det inte är möjligt att kunna stänga datorn lite tidigare än vanligt en fredag, så det ser jag fram emot.

Trevlig fredag!

 

Både styrka och rörlighet behövs

Då var det måndag och det har varit skönt med en lugnare helg som mest har bestått av lite nödvändigt hemmapyssel och städning, men också lite längre promenader med maken. Vi började se en ny serie “Scott & Bailey” som vi båda tyckte var riktigt bra och såg även ett avsnitt av vår favoritserie just nu, Tunna blå linjen på SVT.

I fredags ägnade jag hela förmiddagen åt infrastrukturfrågor och fick möjligheten att representera Botniska Korridoren på en konferens som SKR och SveReg anordnat. Botniska korridoren är ett mångårigt samarbete mellan de sju nordligaste regionerna i landet som fokuserar på transportkorridoren via järnväg. Gemensamt representerar vi lite mer än 70 % av landets yta och lyckas oftast komma överens om gemensamma prioriteringar som vi kan ställa oss bakom.

Jag var glad över möjligheten att få lyfta viktiga frågor kopplat till infrastrukturpolitiken i EU för den kommande perioden och även hur den Gröna given påverkar den lokala och regionala nivån. Allt syftar till att minska koldioxidutsläppen och samtidigt kunna ha fungerande transporter, både för gods- och persontrafiken.

Våra långa avstånd både mellan orter och till marknaden för trävaror, pappersmassa, järnmalm bara för att nämna några exempel, är en faktor som vi inte kan påverka och därför menar vi att den behöver bli konkurrensneutral.

Transporterna är fortsatt avgörande för att EU:s inre marknad ska fungera, vilket har visats tydligt under den rådande pandemin med mångdubblade leveranstider pga. stängda gränser. Den inställda flygtrafiken har drabbat norra Sverige extra hårt då järnvägs- och vägnäten inte är lika utbyggda som i södra Sverige och stora delar av Europa. Konsekvenserna av det påverkar förstås både den lokala och regionala nivån hårt.

Som ni vet så är det ju utsläppen som måste minska, inte resandet. Då är omställningen av flygsektorn till hållbara flygbränslen viktig för att nå klimatmålen. Vi jobbar med ett antal projekt med syfte att minska flygsektorns miljö- och klimatpåverkan, och vi ser att vi kan spela en nyckelroll i den omställningen. Elflygets utveckling är viktig och nödvändig för våra regionala och riksgränsöverskridande kontakter och möjligheter att resa.

Detta var några av sakerna som jag lyfte på seminariet i fredags.

Senare på fredagens eftermiddag så förenade jag nytta med nöje och fick lite efterlängtad och välbehövlig ompyssling av min duktiga frisör. Det var en avkopplande stund i frisörstolen och vi pratade om hur viktigt det är att vi alla gör det vi kan för att hjälpa näringslivet igenom denna pandemikris. Dessutom så blev jag precis som vanligt mycket nöjd med slutresultatet 🙂 .

Imorse så började jag måndagen och veckan med ett pass bodybalance, och kombinationen av styrka och rörlighet tar jag med mig inför denna vecka som har rätt långa dagar i antågande med åtminstone tre kvällsmöten också. Så mitt mål denna vecka är att försöka få in kortare stunder för någon form av vardagsmotion och helst även något träningspass, det återstår att se om jag lyckas 🙂 .

Trevlig måndag!

Tack för förtroendet!

Igår kväll hölls årsmöte för “min” förening, Umeå centrala Moderatförening, ett historiskt sådant då det var första gången det hölls helt digitalt. Först och främst vill jag rikta ett varmt TACK för förtroendet att bli omvald som ordförande för länets största M-förening! Tillsammans med min eminenta vice ordförande Joline Göttfert så är det mycket inspirerande att fortsätta jobba med att måla Umeå mer blått och att vi också känner ett stort ökat intresse för vår politik.

Av nästan tjatiga skäl som givetvis stavas Corona, så är ju alla möten digitala under överskådlig tid framöver. Efter nästan ett helt år med detta så börjar vi nog alla bli mer och mer vana vid att stänga av ljudet (på teve visade de en ny stavning “mjuta” som för en lingvistiskt intresserad som undertecknad känns mycket avig), och sköta kameran utan allt för många underifrån-vyer, så det blir bättre för varje gång. Igår så höll vi som sagt vårt historiska årsmöte helt digitalt och jag får faktiskt säga att det gick över förväntan bra.

Ett enigt årsmöte gick på valberedningens förslag och jag är glad över att ha en så bra styrelse med både stor bredd och hög kompetens att få jobba med. Både gedigen erfarenhet som mixas med nya inspel och kompetenser gör att det känns mycket inspirerande att se fram emot det kommande årets politiska arbete här i Umeå. Så här ser styrelsen ut förutom mig och Joline som ordförande och vice: Gunilla Berglund, Oliver Granered, Patrick Wallgren, Ewa Miller, Anders Alfredsson, Christer Lindvall, Nicklas Sandström, Robert Winroth, Anders Ågren, Ulrik Berg, Igor Jonsson, så det är ett starkt gäng jag har med mig i arbetet. Kul!

Veckan har börjat bra och idag är det förberedelser inför fredagen då jag ska tala på en konferens om infrastruktur som anordnas av SveReg, även det med ett europeiskt perspektiv. Så det blir en hel del inläsning och förberedande inför det, men jag ser fram emot att få delta i det sammanhanget. Infrastruktur är helt avgörande för att samhället ska kunna få förutsättningar att utvecklas och som jag ser det är det grundläggande förutsättningar för näringslivsutveckling som skapar jobb och innovationer, att man ska kunna bo och verka i hela landet och länet, att såväl export som import ska fungera och att vi ska kunna korta avstånden genom goda transportmöjligheter. Så fungerande transportsätt som flyg, bil, båt och tåg är alla viktiga.

Samtidigt som det idag blivit något mildare, just nu visar termometern på ca -12 grader här i Umeå, så har solen tittat fram lite och samtidigt snöar det. Helt ärligt så skulle jag mer än gärna dela med mig av snön som vi har nu och jag tycker verkligen att vi har fått mer än tillräckligt, men än är det bara februari och den sista snön brukar ju komma nån gång i april då vännerna i Skåne sedan länge har fått vårblommor och vissa år till och med satt den första potatisen. Just den tiden på året märker man verkligen skillnad på hur stort Sverige är.

Nu blir det nog en kopp kaffe och sen genomgång av en rätt stor hög med dokument, eller “hög” skulle det ju vara om det vore i pappersform men det är ju förstås digitala “högar” som jag menar 🙂 .

Trevlig onsdag!