Åsa Ågren Wikström

Om att förebygga cancer och vårdköerna i Västerbotten

Imorse blev det en tidig revelj för verksamhetsbesök tillsammans med både min goda vän och partivän Camilla Waltersson Grönvall som är Moderaternas talesperson för hälso- och sjukvårdsfrågorna på nationell nivå. Det blev en riktigt bra dag som vi hade tillsammans och det gav mig mängder med ny energi.

Vi började morgonen tidigt med ett frukostmöte innan det var dags för en ytterst givande timme på RCC Norr, Regionalt Cancercentrum, där vi samtalade med verksamhetschef Anna-Lena Sunesson.

Det var ett bra besök trots att en timme är alldeles för kort tid, men vi hann prata om många olika områden och även om en av mina passioner, nämligen hur man kan förebygga flera cancerformer som är livsstilsrelaterade och hur de ser att träning både före, under en pågående behandling och efter är mycket positivt.

Ni vet ju min passion för träning, hälsa och friskvård, så den behöver jag inte gå in på i detalj just nu, men det är så oerhört intressant att forskningen visar att så mycket som 30 % av de som drabbas av cancer skulle kunna undvika det genom att träna, äta hyfsat hälsosamt, undvika rökning och minska alkoholkonsumtionen. Livsstilsrelaterade saker som man själv kan påverka.

För att ha tillräckligt med resurser för de vårdinsatser där man drabbas av sjukdom som t ex cancer så borde vi arbeta ännu mer förebyggande. Tänk om alla själva skulle göra så mycket man kan för sin egen hälsa (inga pekpinnar eller moraliserande) för att må så bra man kan och därigenom minska det individuella lidandet som sjukdom innebär, samtidigt som våra gemensamma resurser skulle gå till de som drabbas av svåra sjukdomar.

För att det inte finns tillräckligt med pengar till allt som man kan eller vill göra är ju tyvärr den bistra sanningen. Det är också då det kommer att krävas tuffa prioriteringar. Riktigt tuffa.

Om bland annat detta diskuterade vi i bra samtal med kirurgchefen Torbjörn Myrnäs. Det är komplexa sammanhang och som jag ser det finns det inget svart eller vitt gällande hur vi ska komma i fas med verksamheten, uppdraget och ekonomin. Men att vi måste lösa det finns det ingen tvekan om.

Frågan om varför vårdköer ens ska behöva uppstå i välfärdslandet Sverige och varför Västerbotten ligger dåligt till i några av dessa köer (det skiljer sig åt beroende på vilken diagnos/sjukdom/vårdform man pratar om) är något som jag verkligen skulle vilja göra något åt. När man väl kommer in till vården så är den i absolut världsklass, men att väntetiden till densamma ska vara så lång är helt enkelt inte acceptabelt.

Det sägs ju att man som frisk kan ha tusen önskningar men som sjuk bara en. Det är tänkvärt och motiverar mig.

Resten av dagen kommer också att gå helt i arbetslinjens anda, imorgon har jag sammanträden och det är rejält med handlingar som ska gås igenom innan dess. Det kyliga vädret håller i sig och imorse regnade det när jag cyklade iväg men nu är det uppehåll fast med kalla vindar. Hoppas det vänder snart och att varmare väder är på väg.

Jag hoppas också att röstkortet kommer i brevlådan idag, förtidsröstningen till EU-valet inleds idag så kom ihåg att rösta! Och så klart så tycker jag ju förstås att du ska välja Moderaternas valsedel 😉 .

Trevlig onsdag!

 

Stuvade om för invigning

Idag blev det en tidig morgon med en hel del jobb, men så tog jag en kopp kaffe på förmiddagen och tittade på väderprognosen. Det verkade som att det kanske skulle regna på eftermiddagen så jag hade möjlighet att stuva om lite i dagens jobb och passade på att byta om till träningskläder för en löprunda ute.

Jag har under ganska lång tid letat träningshörlurar som inte ramlar ut ur öronen direkt men inte lyckats med det, så jag har använt riktigt behagliga hörlurar over-ear, alltså såna som är större och täcker hela örat. De är sköna och stänger ute det mesta av ljudet runt om, vilket är bra när man flyger till exempel. Igår kväll så gjorde jag slag i saken och investerade i ett par nya lurar som är små och faktiskt satt riktigt bra.

Idag blev det en löprunda på lunchen som jag gjorde lite längre än jag först tänkte, men ljudboken som jag lyssnade på är bra och mina nya löparskor har bra dämpning så jag lät benen bestämma tempot. Så jag är mer än nöjd med lite drygt tio kilometers löpning och att jag hade möjlighet att planera om dagen litegrann. Det blev en bra invigning av de nya hörlurarna 🙂 .

Regnet kom efter lunch så det stämde med väderprognosen idag och innejobb känns helt okej 🙂 . Just nu är det en hel del planering och inläsning som är i fokus, igår lämnade Regiondirektören förslag till åtgärdsplan för att komma i balans med ekonomin. Underskottet sen 2018 uppgår till nästan en kvarts miljard kronor och inledningen på 2019 visar på ett underskott på cirka 200 miljoner kronor. Det håller ju såklart inte.

Nu finns ett förslag till hur man ska komma i balans med detta och jag ska sätta mig in i det. Ett så stort underskott har förstås inte uppkommit på kort tid utan det är under en lång period, och det kommer att bli en tuff resa för att ställa om men helt nödvändig. Jag lär nog återkomma till detta många gånger framöver, men först ska jag som sagt gå igenom förslaget noggrant.

Trevlig tisdag!

 

 

Vandring på hög höjd är en stor utmaning

Idag har jag något så ovanligt och förvånansvärt trevligt som en ganska lugn dag. Det finns förstås alltid saker att göra och ta tag i, men jag övar mig själv på att inte hela tiden göra det. Det är en ganska tuff träning, det ska medges. Men jag tror samtidigt att det lönar sig i det långa loppet, eller i alla fall så hoppas jag det.

Helgen som gick har varit fylld med blandade aktiviteter som politik, uppföljning och planering inför denna vecka, ärenden som skulle utföras, tvätt (kan man tänka sig 😉 ), men också tid för träning och promenader. Vädret är ju inte mitt önskade just nu, bara några få plusgrader och isande vindar, men det är ju maj och inte riktigt sommar än.

Min träning under helgen har varit varierad, precis som jag gillar. I lördags valde jag styrketräning för hela kroppen och allt kändes bra så jag satsade på att sätta pers på marklyft och det gick över förväntan bra. Jag ökade med fem kilo och är verkligen nöjd! För dem som är proffs på styrketräning så är det säkert inte så mycket, men jag är stolt över att jag sen tidigare lyft mer än min egen kroppsvikt och nu orkade med ytterligare en ökning på fem kilo.

Igår så valde jag och maken att gå ner till Iksu, jag hade tänkt springa ute men så drog det såna isande vindar så jag valde löpbandet och ljudbok istället. Helt rätt val för min del. Jag lyssnade klart på den bokserie som jag har fastnat för just nu av Anders Jallai och gårdagens bok som blev färdiglyssnad var Mördarkommandot. Jag lyssnar på dem i helt fel ordning, men det gör faktiskt inget för min del. Nästa bok som jag köpte och laddade ner igår var Vetenskapsmannen av samma författare. Det är riktigt intressant med böcker som vävs kring verkliga händelser och som jag delvis minns från barn- och ungdomen.

Just nu ser jag verkligen fram emot en del av sommarens semester med maken då vi än en gång ska vandra i alperna, i Bad Gastein i Österrike. Bilden här ovan är från vår första vandring och visar hur brant det är på bergskammen. För min del så är det mer än bara vandring och att aktivera sig på hög höjd, det är även en stor match att gå mot min höjdskräck. Så det är med stor portion stolthet som jag tittar på bilden och är nöjd över att jag faktiskt klarade det. Just där och då tvivlade jag på det, det kan jag erkänna.

Just där och då hade jag bara fokus på att överleva och titta framåt var jag skulle sätta foten nästa gång och undvika att snubbla. En av våra guider såg det och fotade detta, så tack för förevigandet! Det är också en bild som jag använder mig av emellanåt för att faktiskt landa i att man alltid klarar av mer än man tror, och att man får ta ett steg i taget för att komma till målet.

Idag har jag som sagt en lugnare dag och tror att det får bli en vilodag från träningen. Kanske 😉 . Att titta på bilder som ovan ger inspiration och pepp, men samtidigt så drar vädret ihop sig och det ser ut som att det kanske kommer regn så vad det än blir så får det nog ske inomhus i behaglig temperatur.

Trevlig måndag!

 

Tre veckor kvar till EU-valet, rösta för ett friare och tryggare Europa

Idag är det söndag och tre veckor kvar till valdagen. EU-valet äger rum söndagen den 26 maj och det är ett val som känns viktigare än någonsin, alldeles i synnerhet för oss i Sverige. Ni vet ju att jag är engagerad i Regionkommittén i EU, den instans som kopplar direkt till den lokala och regionala nivån.

EU är inget som ligger långt borta utan vi ÄR en del av det, även i Sverige allmänhet och i norra Sverige i synnerhet. Vi har varit medlemmar sen 1995 (efter valet -94) men det är först nu som jag upplever att EU börjar bli en naturlig del av hur vi resonerar i olika politiska frågor.

För oss i Moderaterna så menar vi att EU ska lösa gemensamma problem. Vår syn på EU liknar vår syn på statens uppgifter. EU ska långt ifrån göra eller fatta beslut om allt. Men det EU faktiskt ska göra, det ska göras bra. När det finns gränsöverskridande problem som inget enskilt land kan hantera ensamt, så är mer Europasamarbete lösningen. Europa byggs starkt när vi löser genuint gemensamma problem.

Det handlar om att göra Sverige tryggare. De problem vi har i Sverige med gängkriminalitet, bostadsinbrott och stölder har tydliga kopplingar till gränsöverskridande brottslighet. Utländska stöldligor ligger bakom hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Det måste bli ett stopp för det. Vi vill stärka det europeiska polissamarbetet för att bekämpa stöldligor och smuggling av narkotika och vapen.

EU-medborgare ska avtjäna fängelsestraff i sina hemländer och EU-medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas.

Terrorism och våldsbejakande extremism måste bekämpas och Europasamarbetet måste användas bättre i den kampen. De som vill attackera vår frihet, vår demokrati och vårt sätt att leva ska motarbetas med full kraft. Det krävs riktade satsningar för att stärka arbetet mot terrorism. Genom kraftfulla insatser på EU-nivå kan vi upprätthålla lag och ordning bättre och göra Sverige och Europa tryggare.

En av mina hjärtefrågor är jämställdhet och i ett tryggt Europa är det en självklarhet att alla människors fri- och rättigheter respekteras, oavsett kön, sexuell läggning eller religion. Vi ser tyvärr att utvecklingen i flera av EU:s länder går åt fel håll. Det måste få konsekvenser. EU är en värderingsgemenskap och den liberala demokratin och rättsstatens principer måste alltid försvaras.

Det finns många frågor att jobba med och jag hoppas att du går och röstar i EU-valet. En röst på Moderaterna är en röst för ett friare och tryggare Europa.

Du kan förtidsrösta från 8 maj, så gör din insats och rösta!

Trevlig söndag!

 

Förebilder på många ställen, löpning och obehagligt otäckt

Då är det äntligen fredag och efter en händelserik och arbetstung vecka så känns det bra att kunna varva ner litegrann. Det blir lite ovanlig känsla när det är Valborgsmässoafton på en tisdag och sen röd dag därefter, så känslan har varit typ fredag på tisdag och söndag på onsdag. Men idag är det hur som haver fredag och en lugn sådan är efterlängtad.

Jag övar mycket och ofta på att vara i stunden, det är verkligen inte alltid lätt, och samtidigt få till minnesbilder som är positiva. I synnerhet när det är mycket att göra och mycket som väntar så tycker jag att det är värdefullt. Då tar jag gärna fram känslan av att ta en morgonpromenad längs stranden och se solen gå upp, som när jag och maken hade några lediga dagar tillsammans senast.

Det har varit lite svårt att få till mitt mål med någon form av träning nästan varje dag denna vecka, och så är det ju ibland. Så jag har fått nöja mig med promenader till och från möten och det är inte fy skam det heller. All rörelse räknas.

På förmiddagen idag prioriterade jag min träning och bytte om för löpning ute. Det var skönast efteråt kan jag meddela, för temperaturen låg runt nollan, det blåste rejäl och iskall motvind med snöflingor horisontellt, benen var tunga och andningen likaså. Idag blev det en rejäl utmaning för huvudet, som inte heller hade någon distraktion i form av musik eller ljudbok, och när jag kom hem efter en halvmils löpning så var jag mest nöjd över att jag fullföljde mitt pass.

Såna tunga pass är alltid skönast när de är gjorda, men det känns mycket bra att faktiskt ha gjort det och inte brutit som jag tänkte både en och två gånger. Så nästa pass blir säkert betydligt lättare!

När jag kom tillbaka från löprundan var det nästan som en högre tanke att jag hade fått paket i brevlådan med nya träningskläder. Vilken bra pepp! Då blev jag sugen på ett pass i gymmet (som får vänta ett tag), tänk så lite som behövs ändå 🙂 .

Jag har beställt bästa sport-bh från Stay in Place och nya träningskläder från ICIW. Som jag gillar deras namn – I can I will! Helt rätt attityd till det mesta. Eller som jag också gillar att tänka – Det där har jag aldrig provat, så det kan jag säkert. Ni känner säkert igen det från Astrid Lindgrens Pippi Långstrump. Det finns förebilder på många ställen, bara man håller ögonen öppna.

Det har varit en intensiv politikvecka för oss och för Anders i synnerhet, som har haft mer än fullt upp med riksmedia som Rapport, Aktuellt, Aftonbladet och Expressen. Han uppmärksammade förra veckan att Vänsterpartiet här i Umeå skulle demonstrera gemensamt med en uppsjö av olika kommunistiska partier på 1 maj och detta har han jobbat med väldigt intensivt. Läs mer på hans blogg.

Det är ju oerhört obehagligt och otäckt att vänstern här i Umeå tycker att det är okej att göra gemensam sak med partier som Kommunistiska Partiet och marxistiska Revolution, partier som vill avskaffa svensk demokrati och införa diktatur. Dessa ser vänstern i Umeå som sina “partners” och gruppledaren för vänstern i Umeå avfärdar hela debatten som en “icke-fråga”. Jag har personligen svårt att tänka mig att de ofattbara sexton procent av umeåborna som röstade på dem i senaste valet vill se detta. Åtminstone så vill jag inte tro det. Anders har skrivit mycket om detta, läs gärna mer där.

Vi får väl se om detta fortsätter, när till och med deras partiledare Jonas Sjöstedt tvingades kommentera detta i media så försökte han tona ned det med att det var ett “misstag” av umeåvänstern, men så är det ju knappast. Det var ju inte första gången de har samarbetat med sina “partners” enligt media. Obehagligt som sagt.

Nåväl, nu blir det skönt med en helg som faktiskt (peppar, peppar) är helt obokad. Så jag hoppas få tid för avkoppling och hemmapyssel, det ser jag fram emot.

Trevlig fredag!

Den som lever får se

I lördags körde vi norrut till Skellefteå för länsförbundsstämma för Moderaterna i Västerbotten. Som alltid var det trevligt att träffa partivänner från hela länet som också är intresserade av samhällsfrågor och som jobbar för att vi ska kunna genomföra mer moderat politik i hela länet.

Solen sken och även om det var betydligt kallare i luften än i fredags, så känns det så skönt att våren är här. Stämman gick bra med gott samtalsklimat och bra debatter, och maken omvaldes enhälligt till länsförbundsordförande för Västerbotten. Summa summarum så blev lördagen en riktigt bra dag.

När vi sen kom hem sent på eftermiddagen så var det skönt att dra på sig mjukisbrallor och pusta ut i soffan. Det blev verkligen inte mycket gjort den kvällen, annat än att kolla på några avsnitt av en mycket bra fransk serie som jag och maken har tittat på.

Falsk identitet heter den på svenska och den är verkligen bra! Det tog en liten stund att komma in i den, men sen var vi fast 😉. Jag gillar verkligen att få lyssna på franska igen, det blir ju annars mest engelska, och att få fräscha upp min skolfranska är något som jag har på min framtida önskelista. Så, qui vivra verra, eller den som lever får se alltså 😁.

I fredags så invigde jag mina nya löparskor med en runda på sju kilometer runt i stan i ett gudomligt skönt väder. Termometern visade smått otroliga +20 grader på eftermiddagen (i april!) och det var varmt och härligt ute. Löpningen kändes bra, även om benen var lite sega, men vad gör väl det när man får röra på sig utomhus.

Det kändes i andningen att det var länge sen det var så varmt när jag sprang, men ändå så skönt! Dessutom så var mina nya löparskor mycket sköna och dämpningen i dem fräscha, så jag är nöjd med investeringen.

Igår var det deklareringsdags och när det var gjort så blev det några timmar ytterligare för förberedelser inför denna veckas sammanträden. Det är mycket inläsning som man får ägna sig åt inför möten och därför har jag ett behov av att balansera det med träning. Så en paus för en promenad och senare en kortare löprunda fick det bli för att rensa huvudet lite och att låta tankar och reflektioner landa. Välgörande!

Idag ägnar jag hela dagen åt kommunfullmäktige och det lär bli en lång dag som verkar pågå till kvällen.

Trevlig måndag!

 

Tack för nomineringen!

Igår var det en rejält fullmatad dag och kväll, så när sista mötet för dagen (som då hunnit bli kväll) var avslutad så tog jag och maken en kvällsprommis genom Umeå för att dels varva ner, dels hinna prata igenom dagen. Det är en bra kombo tycker vi som funkar bra för oss. Samtalet och att bolla tankar är viktigt tycker jag och genom åren har det blivit många mils promenader tillsammans.

Jag somnade glad igår kväll och smått upprymd över att ha blivit nominerad till Moderatkvinnornas nationella styrelse! Det känns mycket roligt och inspirerande att än en gång förhoppningsvis få möjligheten att bidra där. Jag har tidigare arbetat i den styrelsen 2005-2011 varav som 2:e vice ordförande 2009-2011. Som ni vet så lämnade jag mina politiska uppdrag 2011 som bl.a. riksdagsledamot och vice förbundsordförande i Norrbotten för att jobba som kommunchef. Men sen 2014 har jag ökat mitt engagemang igen och nu är jag så glad över möjligheten att få ägna mig åt detta på heltid igen.

 

Igår fick jag samtalet som sa att en enig valberedning har lagt fram förslag på ny styrelse och jag föreslås där som ledamot och det känns verkligen roligt! Fredagspeppen är massiv 🙂 . Skämt åsido, detta kommer förstås att innebära ett åtagande som är betydelsefullt och uppgiften som läggs på oss är att göra Moderatkvinnornas nätverk aktuellt, relevant och engagerande.

Som ni vet så har jag genom alla år jobbat med jämställdhet i olika former och en av de frågor jag ständigt återkommer till är den om trygghet i det offentliga rummet. Att kunna röra sig fritt i samhället utan att vara rädd är en frihetsfråga. Det gäller både män, kvinnor, flickor och pojkar. Alla. Då gäller det att det tas tuffare tag mot kriminella, att våra städer och samhällen är rena, ljusa och trygga, att man törs ta bussen ensam även om det är senare på kvällen, att tjejer kan röra sig utomhus utan att vara rädd för att bli överfallen och att man som tjej inte ens ska behöva tänka tanken att man måste välja gympadojorna om man skulle vara tvungen att springa ifrån någon när man är ute.

Något som verkligen är ett rött skynke för mig är när tjejer och kvinnor bedöms på ett förminskande sätt eller tvingas bete sig, klä sig, eller allmänt bara vara behagande i syfte att inordna sig under mäns bedömning. När individer inte får komma till sin rätt bara för att de är födda som tjejer, det är något som gör mig frustrerad och irriterad. Det är ju liksom inget man kan påverka, lika lite som vilken hudfärg man har. Vi går miste om hälften av den samlade kompetensen. Minst.

Frihet att få vara den du är med dina styrkor och tillkortakommanden är frihet på riktigt. Inte som ett kollektivistiskt vänstersynsätt där ingen får vara varken bättre eller sämre (gud nåde den som vill något mer eller annat än kollektivet). Just dina möjligheter att kunna bli, vara och utvecklas till ditt bästa jag är en av mina drivkrafter.

Jämställdhet betyder inte att någon ska få det sämre, även om jag kan förstå att vissa män kan uppleva det så om inte markservicen automatiskt finns där på hemmaplan, utan att alla individer – såväl kvinnor som män – ska få komma till sin rätt efter sina egna förutsättningar. Men det går alldeles för sakta. Så länge man måste vara dubbelt så duktig för att räknas som hälften så bra, så går vårt samhälle miste om en stor kompetensbank. Det har vi inte råd med.

Jag är alltid så glad och blir så inspirerad när jag möter driftiga kvinnor i min omgivning, och det kryllar av dem! Kvinnor som peppar och uppskattar när det går bra även för andra, kvinnor som genom det också stärker sin egen framgång och håller varandra om ryggen när det behövs. Utan att samtidigt ha en kniv i handen… 😉 Det bådar gott och är också goda förebilder för den yngre generationen där det finns hur mycket kompetens som helst, det känns så bra att se det.

Solen skiner och det är underbar vårvärme ute, så när Löplabbet öppnade så hängde jag på låset för att investera i ett par nya löpardojor. Man måste ju få fira en så rolig avslutning på veckan!

Det blev dessa som jag nu ser fram emot att inviga om en stund, det kryper i kroppen efter lite rörelse och jag längtar ut. Min dröm är att framöver kunna få in träning eller rörelse i någon form varje dag, men där är jag inte riktigt än. De senaste veckorna har det helt ärligt varit en utmaning att få in träning i dagsschemat, men jag vet att i synnerhet när det är mycket att göra så behöver jag träningen ännu mer. Så mitt framtida mål är att göra en plan för att kunna få in träning dagligen, och det är ju inte helt enkelt så jag lär nog behöva lite pepp från er också 😉 .

Det har varit rejält chokat denna korta vecka, så idag var det välgörande med en mötesfri dag för att komma ikapp lite. Imorgon är det länsförbundsstämma för Moderaterna i Västerbotten, så då åker vi norrut till Skellefteå. Så därför försöker jag passa på att få in lite lugnare tempo med träning och vila under dagar som idag, ni hör att jag börjar jobba med min plan redan 😉 .

Det kan ju hända att man törs ta fram löparshortsen faktiskt, så varmt är det faktiskt idag 🙂 . Men det återstår att se hur modig jag är när det väl kommer till kritan om en stund.

Trevlig fredag!

 

Om man gör som man alltid har gjort så går det som det alltid har gått

Hela dagen igår och idag är det regionfullmäktige som står på min agenda, så samhällsengagemanget är på topp just nu. Det finns många stora och svåra frågor att komma till rätta med inom det som tidigare var landstingets verksamhet, och ekonomin är den som är mest bekymrande faktiskt.

En halv miljards underskott i sjukvårdsverksamheten från 2018 är oerhört mycket pengar. Vi ”räddas” av att det finansiella resultatet är starkt, så på sista raden blev det några miljoner plus tack vare det. Men grundproblemet är att verksamheten inte klarar budget och att vi nu faktiskt använder det som ska avsättas till pensioner för att finansiera verksamheten. Det håller inte.

Det går inte att göra som man alltid har gjort om man vill få andra resultat. Vi har en riktigt god vård och omsorg men helt otroligt långa vårdköer vilket inte är rimligt. Det kommer att krävas tuffa prioriteringar och inte bara att prata om dem utan faktiskt också leverera på dem. Men då krävs det också att man orkar stå kvar när det blåser, för det kommer det att göra.

Prioriteringar innebär att välja och välja bort. Att det offentliga inte kommer att kunna vara alla goda gåvors givare måste man inse och förstå. Kostnadsdrivande förslag måste man självklart alltid ifrågasätta och vi måste vara allmänt restriktiva och försiktiga med såna. Det är ju andras pengar man ansvarar för. Skattepengarna alltså.

Vi måste fokusera på utveckling av länet och framför allt att fler jobbar och att det blir fler företag som vill och kan driva verksamheter, det är bara så vi kan öka skatteunderlaget och därigenom öka storleken på kakan.

På lunchen idag hann jag cykla hem en kort stund för lite mat och leverans av textunderlag, och jag hann även ta in posten och se att jag äntligen fått lite nytt garn! Så nu ser jag verkligen fram emot att ta fram virknålen och få fler avkopplande stunder framöver på kvällarna 😊🧶

Senare ikväll är det dags för årsstämma med bostadsrättsföreningen så jag lär nog somna ovaggad ikväll 😉. Imorgon hoppas jag få möjlighet att komma ikapp lite med mejlboxen och sånt, men det får vänta litegrann.

Trevlig torsdag!

 

Hur kan man ens tänka tanken

Påskhelgen har gått helt i vilans och avkopplingens tecken och jag har inte gjort mycket mer än att läsa böcker faktiskt.

Det har varit mer än välbehövligt efter starten på året, som har varit ett av de roligaste men också ett av de mest hektiska hittills. Men tack vare min träning och att jag trivs med mina uppdrag så känns det inte det minsta betungande.

Så länge jag tar mig tid till återhämtning och prioriterar rätt ur mitt perspektiv. Så därför så har det tyvärr blivit något ofrivilligt långt mellan uppdateringarna här på bloggen. Jag vet ju att ni är kloka och sunda läsare så jag tänker att ni förstår det och kanske följer mig i mina andra kanaler för kortare inlägg och uppdateringar. Ja, ni vet som Instagram, Facebook eller emellanåt twitter.

Det har varit upprörande att se nyheterna om de avskyvärda terroristdåden i Sri Lanka och jag har så oerhört svårt att ta in hur människor, låt vara möjligen hjärntvättade i detta fall, ens kan tänka tanken att dra på sig en bombväst och gå in i en kyrka eller på ett hotell och spränga sig själv. Att döda helt oskyldiga människor är ju fullständigt obegripligt.

Eller som i terrordådet i Stockholm för två år sen, sätta sig i en lastbil och kallblodigt meja ner oskyldiga människor.

Alla de familjer, nära och kära vars liv slogs i spillror under några fatala ögonblick. Terrorister som i nåt slags religiöst syfte – och här vill jag kraftigt förtydliga att jag verkligen inte tror att någon religion eller vilken gud man än tror på, på något endaste sätt skulle uppmana till att döda oskyldiga för att de tror på en annan gud – tar sig rätten att bestämma vem som ska få leva eller dö. Orden räcker inte till. Avskyvärt.

Jag är rädd att vi kommer att tvingas bevittna fler liknande illgärningar och samtidigt så vill jag inte vara rädd. För det är ju ett av terroristernas syften, att vi ska vara rädda och begränsa våra liv.

Nåja, jag hoppas att fler istället vill göra något konstruktivt och fredligt för att förändra samhället till det bättre. Som att istället för att prata illa om politiker välja att själv engagera sig. Som ett exempel bara.

Ibland har jag faktiskt tänkt tanken om att alla borde prova på det i nån form, som en typ av samhällelig värnplikt. Att försöka få till en så bra utveckling som möjligt istället för att bara gnälla liksom.

Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Trevlig tisdag!

 

Bryssel, Brexit och diskussion om desinformation

Igår reste jag till Bryssel för ett par dagars utskottsmöten i Regionkommittén. Jag hade en relativt kort tid mellan flighterna i Stockholm men eftersom jag bokade resan som en helhet och SAS själv föreslog den, så utgick jag förstås från att jag skulle hinna.

Vilket man i vanliga fall gör. Igår började resan i Umeå med att det aviserades en tio minuters försening och redan där började jag förbereda mig mentalt på att få skynda mig på Arlanda. I slutändan blev flyget från Umeå försenat med fyrtio minuter, men ”tursamt” nog så blev sista flyget till Bryssel också försenat med en halvtimme.

Tur för mig, för igår satte jag personligt rekord på att springa från inrikes till utrikes via säkerhetskontrollen och till gaten på smått otroliga (och svettiga) sju minuter. Ja ni hörde rätt, SJU minuter. Med blodsmak i munnen (det blev ju liksom ingen uppvärmning och inga löparskor hade jag heller) så hann jag i tid och med flighten. Heja!

Det var skönt att checka in på hotellet i Bryssel och varva ned med läsning av handlingar inför denna vecka och även få en lugn morgon helt utan stress.

Idag har det varit sammanträde i ”mitt” utskott som är CIVEX och det blev intressanta diskussioner om Brexit (stående fråga i alla sammanhang) och även om åtgärdsplan för desinformation. Hela frågan om fake news är ständigt pågående och det är rejält svårt att komma åt det. Jag tänker att det man själv kan bidra med är att inte sprida saker som man inte vet är sanna eller var de kommer ifrån.

Alla har vi ett ansvar för detta och samtidigt för att hålla debatten i samhället levande och på en rimlig nivå. Det uppskruvade tempot och ofta hetsiga tonläget som man ser i olika frågor gynnar inte alltid ett samtal om viktiga samhällsproblem. Det är bekymmersamt.

Imorse strålade solen fastän det var ganska kyligt, men framåt dagen så ökade värmen och här har våren kommit en bra bit på vägen. Jag har ytterligare ett utskottsmöte här imorgon innan det är dags att åka hem, så jag packade ner löparskorna och träningskläderna och hoppas få nån stunds rörelse senare idag. Det är även ett trevligt sätt att se olika städer och sol och värme är ju även välkommet.

Trevlig måndag!