Comfortzone i Bryssel

Jag hade delvis rätt i att oktober inte skulle vara riktigt lika hektisk som september, men det kommer ändå ganska nära. Dock så är jag tacksam över att jag har mycket att göra och sånt som jag tycker om att göra, det är en förmån. Förra söndagen satt jag och jobbade nästan hela dagen med de sista förberedelserna och inläsningen inför mitt uppdrag i Bryssel som jag hade i tisdags.

Jag var en av fyra talare på ett seminarium under European Week for Regions and Cities, EWRC som förkortningen är. Rubriken på mitt anförande under eftermiddagens pass var “Infrastructure for transition in sparsely populated areas – how the EU can best support”. Det blev en bra eftermiddag och bra debatt och diskussioner både under själva seminariet med de övriga talarna som kom från norra Norge, norra Finland och Skottland.

Att tala kräver ofta en hel del förberedelser, jag vill gärna sätta mig in i de olika områden jag ska tala om dels för att jag är intresserad, dels för att jag tycker att det är viktigt att de som avsätter sin tid för att lyssna också förhoppningsvis ska känna att de får med sig något. Så ju kortare tid man har till förfogande för ett tal, desto mer tid brukar det gå åt till förberedelser innan. Sen är jag ju så funtad att jag inte vill tala bara för att det inte ska vara tyst, utan jag vill gärna ha något att säga när jag ska tala. Det tycker jag också är respekt mot de som lyssnar. Sen är det ju också så att de allra flesta inte misstycker om man får någon minut tillgodo heller, istället för att dra över sin talartid 😉 .

För min del så blir det också en extra nivå av förberedelser som ska till när jag ska hålla tal på engelska, särskilt med formuleringar och faktauttryck. Det är ju också i närheten av gränserna för ens egen comfortzone men oj så roligt det var! Att tala om viktiga saker som infrastruktur i norra Sverige i en europeisk kontext är verkligen stimulerande.

I måndags flög jag till Bryssel och under tisdagen var det maxad fart i Regionkommitténs regi, så jag kan enkelt erkänna att jag somnade hårt på tisdag kväll efter mina insatser. Sen blev det en tidig morgon med flygbuss till Zaventem airport som Bryssels flygplats heter, och sen flyg via Stockholm hem till Umeå.

Det är enkelt att förstå vikten av fungerande kollektivtrafik oavsett det handlar om flyg, tåg eller buss. I synnerhet om man som jag bor i norra Sverige i norra Europa. Det handlar om vikten av ett sammanhållet Europa, likväl som ett sammanhållet Sverige. Då är tiden för resande och kommunikationer väldigt viktig och det är en av anledningarna jag verkligen värnar flyget för resande när man som vi har långa avstånd.

Och nej, det betyder inte att klimatfrågan ska förnekas, men det är ju samtidigt så att flyget står för tre procent av utsläppen, och det händer mycket i teknikutvecklingen inom det området för att minska utsläppen. Så om samtliga sektorer globalt tar sitt ansvar så går detta att lösa. För det krävs forskning, teknikutveckling och ökat samarbete på alla nivåer. Istället för att ägna sig åt plakat- och symbolpolitik så förespråkar jag konkreta åtgärder som baseras på kunskap och fakta.

Trevlig söndag!