Mer vård för pengarna i Västerbotten

Idag har jag tillsammans med Nicklas Sandström presenterat Moderaternas valmanifest för Region Västerbotten. Västerbotten har en till stora delar väl fungerande hälso- och sjukvård när man väl får ta del av den. Problemen är väl kända; mycket långa vårdköer, bristande tillgänglighet, dålig kontinuitet, dåliga villkor för vårdens medarbetare, brister i hur vården hänger ihop, samt onödig och dyr byråkrati.

För oss är patienternas och västerbottningarnas bästa alltid utgångspunkten för våra förslag. Vid dagens pressträff fokuserade vi på tre av våra prioriterade frågor inför valet.

  1. Mer vård för pengarna
  2. En köfri vård
  3. Bättre villkor och förutsättningar för vårdens medarbetare

Vi vill minska onödig och dyr byråkrati samt krångel. Detaljstyrningen av hälso- och sjukvården måste ersättas av tillitsstyrning. Vi vill undvika dyra och dåliga lösningar med hyrpersonal. Genom att ha en utbyggd och välfungerande primärvård med ett helhetsansvar och kontinuitet så kan man sätta stopp för att sköra äldre skickas runt i vården utan att någon har ett helhetsansvar. Samtidigt minskar vi onödigt lidande, får en mer kostnadseffektiv vård och hushållar med våra skattepengar.

Senaste gången Moderaterna var med och styrde i Region Västerbotten (som då var landstinget) var mandatperioden 1976-1979. Sedan 1979 har Socialdemokraterna haft ansvaret för hur sjukvården har fungerat. Under årtionden har västerbottningarna fått vänta väsentligt längre på att få vård än övriga landet. Vi vill uppnå en köfri vård i hela vårdkedjan genom satsningar på att korta vårdköer och på vårdpersonal.

En god vård utförs av kompetenta medarbetare i vården och de behöver prioriteras högre. Vi vill se en hållbar arbetsmiljö, fler karriärvägar samt att patientnära arbete och på obekväma arbetstider måste löna sig bättre.

Regionpolitiken innehåller givetvis mycket mer, vilket vi också beskriver i vårt valmanifest, men man måste också prioritera vilka frågor som just nu kommer högst på agendan.

En stund till får jag och maken mysa med Milo här hemma hos oss, och det är mer än lovligt mysigt att ha en vovve hemma igen. Även om det var länge sen vi hade hund så tar det ju bara en liten stund innan man är inne i rutinerna igen.

Kvällspromenad i ett ljuvligt augustiväder är en av många höjdpunkter, stunder att spara i minnet till mörka och kalla dagar.

Så härliga kvällar det är nu!

Trevlig tisdag!

 

Den som går hem på kvällen ska kunna känna sig trygg

Känslan av att känna sig otrygg och inte våga röra sig fritt i samhället är en inskränkning av friheten för många tjejer. Att ens behöva fundera på vilka skor man ska ta på sig om man vill gå ut på stan eller hem från krogen, om man eventuellt måste kunna springa iväg snabbt, är en verklighet som många kvinnor och tjejer upplever.

Att avstå från att gå ut ensam av rädsla för att bli rånad, överfallen eller på annat sätt ofredad är begränsande och en kraftfull inskränkning av den personliga friheten. Omkring 40 procent av kvinnorna i Umeå väljer att avstå, ibland eller ofta, från att göra just detta enligt en undersökning som Umeå kommun har publicerat.

Liknande resultat har presenterats i en undersökning som gällde tjejer i åldern 13-18 år i Umeå. Där uppgav 41 procent av tjejerna att de är otrygga när de går hem ensamma på kvällarna. Sett över tid har andelen otrygga tjejer ökat.

Detta är ju fullständigt bisarrt och absolut inte okej. För vilket sorts samhälle får vi på sikt om halva befolkningen ska antingen hålla sig hemma eller ständigt ha sällskap för att våga röra sig ute? Inget samhälle som de flesta av oss skulle vilja leva i tror jag.

Alla i Umeå – inklusive kvinnor och tjejer – ska kunna gå hem om natten utan att behöva känna oro. Som mamma kan jag ärligt säga att det är dubbelt, för samtidigt som man vill kunna säga till sin dotter att självklart har du samma rätt att känna dig trygg när du rör dig ute, så är man ju medveten om riskerna och vill ju förstås inte att det ska hända henne eller någon annan tjej något. Så det är ju mer än en gång som man har dragit efter andan och sen tänkt att det kommer att gå bra, fast ändå erbjudit sig att hämta. Det är dubbelt som sagt.

Moderaterna har lagt fram en rad förslag, både lokalt och nationellt för att öka tryggheten:

  • Kamerabevakning av särskilt brottsutsatta platser i kommunen ska ske snarast, i områden där Polisen inte har satt upp kamerabevakning.
  • Umeå kommun måste omgående anlita ordningsvakter som ska arbeta trygghetsskapande runt om i Umeå.
  • Fler trygghetsavtal ska upprättas, liknande det som tecknats för Ålidhems centrum.
  • Fler poliser – genom höjda löner, betald polisutbildning och återrekrytering.
  • Hårdare straff.
  • Häktning av unga lagöverträdare ska ske i fler fall än idag, då brottet är allvarligt och det finns risk för överfall.
  • Ökat förebyggande arbete med skola och socialtjänst.
  • Trygghetsåtgärder i parker och utmed gång- och cykelvägar, bl.a. genom belysning och slyröjning.

Umeå ska vara en trygg stad att vistas i – även på kvällar och nätter.

34 dagar kvar till valet, då kan du göra skillnad med din röst för att få ordning på Sverige.

Trevlig måndag!

Stunder att spara

Söndag och med 35 dagar kvar till valet så har vi nyss avslutat kretsstyrelsemöte med Moderaterna i Umeå. God stämning och högt tempo i valrörelsen var sammanfattningen därifrån.

Idag har jag blandat förberedelser inför den kommande veckan med några längre hundpromenader med Milo, på morgonen såklart men på förmiddagen valde jag en lång promenad i skogen.

Farligt söt hundkompis 🙂

Det var fint väder och skön temperatur på förmiddagen, så vi promenerade en längre sväng och testade några blåbär också som bonus. Mysiga stunder att spara i minnet och ta fram en gråkall novemberdag.

Jag har både hunnit med lite inläsning för den kommande veckan och några varv på stickningen också under eftermiddagen. Balansen är viktig för mig som ni vet, och kanske i synnerhet nu när det är valrörelse varje dag. 35 dagar kvar och från ett ganska högt tempo redan så skruvar vi nu upp aktivitetsnivån ytterligare.

Trevlig söndag!

Maratontempot övergår snart till spurt

Lördag och idag inleds Stora Nolia i Piteå, där bland annat mina föräldrar jobbar med sitt företag. Det ska bli spännande att se om mässorna kommer tillbaka igen som före pandemin eller hur det kommer att bli. Man har komprimerat mässan till färre dagar, det kanske är bra på sikt. Utvärderingen får väl visa det framöver.

Fördelen med att mina föräldrar jobbar på mässan är att vi har fått förtroendet att vara hundvakt några dagar och det är ju hur mysigt som helst. Både jag och maken har genom åren haft flera hundar själva och det är ju svårt att inte bli hundsugen igen. Men det måste ju såklart passa in och ihop med jobbet, och nu när många möten har återgått till fysiska igen efter pandemin så medför ju det en hel del resande för min del.

Men visst är det mysigt med hund, så kanske det ges tillfälle för det lite framöver. Så för tillfället får vi passa på att gosa maximalt med Milo, och det är ju snarare svårt att låta bli 😉 . Söt som socker och väldigt charmig och mysig.

Det verkar ljusna ute och inte regna fullt lika mycket just nu, så förhoppningsvis lättar det snart. Annars blir det en lugn lördag hemma, det är skönt tycker jag. Med 36 dagar kvar till valet så kretsar i stort sett allt jobb kring det och vi har ett tydligt fokus framåt. Men det gör ju att man får hitta stunder av avkoppling också för att orka ett högt tempo. Vi har haft maratontempo länge, och alldeles snart är det dags för spurten.

Trevlig lördag!

Är du sjuk ska du få vård, inte en kölapp

Vårdköerna i Västerbotten var längre än rikssnittet redan före pandemin och har ju tyvärr inte förbättrats under pandemin. Många västerbottningar väntar på att få vård och många har väntat väsentligt längre än vårdgarantins utlovade max tre månader. Vi talar om flera år för vissa.

I mer än fyrtio år har socialdemokraterna styrt Region Västerbotten, tidigare landstinget, och under årtionden har västerbottningarna fått vänta väsentligt längre på att få vård. Det är inte okej och vårdpersonalen måste få förutsättningar att kunna få jobba bort vårdköerna, för när man väl kommer fram till vården så är den av yttersta kvalitet.

Hela vårdkedjan måste fungera och för oss Moderater är en köfri vård för västerbottningarna en prioriterad fråga, likaså bättre villkor och förutsättningar för vårdens medarbetare. Det hänger förstås ihop. När man pratar om vårdplatser är det ibland lätt att få en mental bild av att det handlar om hur många sängar som finns, när det är vårdpersonal av olika kategorier som man menar.

37 dagar kvar till valet där du kan välja Moderaterna för att få ordning på Region Västerbotten.

Parallellt med jobbet så får jag nu lyxen av att kunna mysa med Milo litegrann när jag hjälper mina föräldrar som jobbar på Nolia i Piteå. Han är ju söt så man smälter, eller hur? Så just nu blir det längre hundpromenader som motion, supermysigt.

Full fart på unghunden som inte längre är valp, eller ja – lika mycket mys blir det ju som när han var en storlek mindre, men det är ju faktiskt inte lika mycket passande nu när han är lite större. Klok och följsam, och så lyssnar han uppmärksamt och älskar att gosa, så det är ju en rejäl utmaning för mig att stå emot längtan efter hund. Tur att man kan få låna Milo emellanåt 🙂 .

Trevlig fredag!

Handbromsen är släppt

Det märks verkligen att vi har släppt handbromsen och nu kör mer eller mindre för full fart, och med 38 dagar kvar till valet så kommer vi att göra allt vi kan för ett maktskifte på nationell, regional och lokal nivå.

Det är dags att få ordning på Sverige helt enkelt. För min del kommer tiden fram till valet förstås mest att handla om politik, även om jag ska försöka hinna med rörelse och motion också. Mest för att orka med tempot som redan nu är högt. Men också för att jag verkligen tycker om att röra på mig, gärna utomhus.

Under sommaren har jag växlat mellan yoga, styrketräning och promenader, det är en mix som jag trivs med. Hittills har jag inte haft möjlighet att cykla i skogen, men kanhända blir det mer tid för det senare i september. Omväxling förnöjer!

Det här är en vy som jag verkligen tycker om!

Ni vet ju att jag tycker om att skriva, så jag ska försöka ta mig tid för bloggen så mycket jag kan. Det är också ett av många sätt att träffa väljare och jag uppskattar att det finns många olika plattformar för kommunikation. Ni hittar mig såklart även på Twitter, Facebook och Instagram, varmt välkommen att följa mig där.

Rubriken för min blogg är som ni vet “från min horisont med mitt perspektiv” och så kommer jag att fortsätta skriva, helt enkelt det som är aktuellt för dagen och sånt som berör mig och mina intressen.

Jag skrev ju tidigare om dessa böcker av Lars Wilderäng, Drönarhjärta som jag rekommenderar varmt om du vill ha spännande läsning. Jag började i tisdags kväll med uppföljaren, Kungshjärta, som faktiskt är ännu mer spännande hittills. Det är sån läsning som jag verkligen kan längta till och se fram emot att ha innan det är dags att sova. Mycket bra helt enkelt!

Trevlig torsdag!

40 dagar kvar tills vi får ordning på Sverige igen

Vilken härlig start det blev med valupptakten med Ulf Kristersson igår på Rex här i Umeå!

Mer än fullsatt och flera laddningar med extra stolar kom in i lokalen och många av oss stod längs väggarna för att delta i ett välbesökt Town Hall där Ulf inledde kort med de stora dragen och lämnade sen resten av tiden till frågor från publiken.

Många bra frågor kom från publiken i allt från livsmedelsförsörjning, skogen och naturtillgångar, psykisk ohälsa, pensioner till höga bränslepriser och att det har blivit dyrt att vara svensk.

Moderaterna har politiken för detta och är väldigt måna om att få möjligheten att få genomföra detta för att få ordning på Sverige igen. Trots alla allvarliga problem som vi ser varje dag som dödliga skjutningar, kriminalitet, elförsörjning och elbrist, så vet vi också att det inte är någon självskriven utveckling. Det går att vända.

Idag är det 40 dagar kvar till valet. Det går att vända utvecklingen och vi måste göra det. Men fyra år till med Socialdemokraterna och deras stödpartier är inte vägen framåt, mer av samma som vi har sett de senaste åtta åren är inte lösningen.

Igår var det många som stannade kvar och ville få en chans att prata med Ulf efter att det öppna mötet var slut, det vittnar om ett stort intresse och engagemang för aktuella samhällsfrågor. Det är dags att få ordning på Sverige igen.

Trevlig tisdag!

 

41 dagar

Uppstart idag med både måndag och 1 augusti, och idag genomför vi Moderaternas valupptakt här i Umeå med besök av vår partiledare Ulf Kristersson. Ikväll har vi ett Town Hall på Rex som är öppet för alla, så om du är i Umeå ikväll och är nyfiken på moderat politik så är du varmt välkommen.

Med 41 dagar kvar till valet så är det sannerligen full fart för oss nu. Även om vi har jobbat hårt för maktskifte på lokal, regional och nationell nivå länge, så markerar 1 augusti avstampet för ett ännu mer fokuserat arbete i valrörelsen.

För politiskt och historiskt intresserade personer som jag och maken är, så blev vår sedan länge efterlängtade resa till USA en verklig fullträff. Det kom ju en pandemi emellan som gjorde att allt blev uppskjutet för alla. Vi besökte New York och Washington i somras (det är ju förstås fortfarande sommar, fast nu känns det mer som sensommar tycker jag) och OJ så häftigt det var att få besöka Kapitolium, Vita Huset (fast enbart utanför då det inte var öppet), Library of Congress, alla olika monument och annat som vi länge velat se.

Fantastiskt!

Det var varma dagar i Washington DC, och det blev många promenader för vår del och vilken upplevelse vi fick!

Vi kombinerade resan med New York några dagar och Washington några dagar, en riktigt bra blandning för vår del. Det blev lite extra fix för oss när SAS inledde sin strejk några dagar innan vi skulle flyga hem, men efter någon timmes letande och ombokande så löste det sig till slut. Alltid skönt att komma hem efter en fin resa, och minnena i kombination med foton i fotoalbumen har vi kvar att njuta av länge än.

Under sommaren har jag hunnit med en hel del läsning och här ser du ett urval av böckerna jag har läst. Alla här rekommenderar jag, lite olika läsning beroende på vad man har lust med.

I fredags köpte jag dessa två av Lars Wilderäng och jag har läst ut den första i serien nyss, Drönarhjärta. Bra tempo, mer än lovligt spännande med en handling som känns smått obehagligt nära verkligheten emellanåt. Nu ser jag fram emot att börja med uppföljaren, Kungshjärta, och om den är hälften så bra som den första så kommer jag att vara nöjd.

Men det får vänta till senare ikväll, om en stund är det dags för kvällens möte med Ulf Kristersson.

Trevlig måndag!

Försörjningstrygghet, Stockholm och infrastruktur

Igår och idag har jag ägnat mig åt mina förtroendeuppdrag på nationell nivå, fast förstås med fokus på den lokala och regionala nivån. Jajamensan, ni gissade helt rätt, jag är förstås på SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Jag har uppdrag i EU-beredningen som är sammanlänkade med uppdraget i Regionkommittén, så det hänger ihop även där.

Vi har en av de vackraste huvudstäderna och kanske alldeles i synnerhet som nu när det är sommartemperaturer och allt börjar grönska. Det mesta blir liksom bättre när det är fint väder, men det är ändå inte många huvudstäder som kan jämföra sig med vår även om det finns många andra intressanta och spännande städer förstås. Men närheten till vatten, historian och utvecklingen är en styrka för Stockholm.

Igår blev det förstås flyget till Stockholm, givet avstånden så är det ett enkelt val. När Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land med längst avstånd mellan sina landsändar, så är fungerande infrastruktur och kommunikationer fullständigt avgörande för utveckling och tillväxt.

Förra veckan fick jag förmånen att få tala på en konferens som BioFuel Region ordnat med tema Försörjningstrygghet. Givet andra uppdrag så hade jag tyvärr inte möjlighet att delta från start då kraftvärme och matförsörjning i norra Sverige diskuterades, men jag brukar ha samstämmig uppfattning med LRF i dessa frågor och driver dessa både ur livsmedels- som krisberedskapsperspektiv.

Jag var inbjuden att tala om mitt rapportörskap i Regionkommittén under rubriken Fit-for-55, Ukraina och självförsörjning, där skogsfrågorna har en stor roll att spela. Viktiga frågor för Sverige, men kanske i synnerhet för norra Sverige. Sverige som land har cirka 70 procent av landytan i form av skog, så vi är duktiga på aktivt skogsbruk.

Det som också var intressant var frågan om fossilfria drivmedel med fokus på flygen, apropå hur viktigt flyget är för oss i norr. Det händer ju hur mycket som helst på den fronten, och ni får hålla ögonen öppna i augusti då elflygen är på gång. I debatter när Miljöpartiet vill förbjuda flygen så är jag av den uppfattningen att det är utsläppen som måste minska och helst tas bort, inte flygen. Där är vi inte överens. Men i en värld där vi inte kan mötas, samtala och komma överens så tror jag också att förståelsen för olikheter minskar. Dessutom är det ju så berikande att uppleva andra städer, länder och kulturer. Och då behöver man ju resa.

Senare ikväll styr jag kosan via Helsingfors till Vasa för årsmöte med Kvarkenrådet EGTS imorgon. När mötet är klart imorgon så blir det denna gång flyg från Vasa till Umeå, vilket brukar ta ungefär tjugo minuter och med deras senaste nyförvärv i flygplansflottan tar det ungefär fjorton minuter. Samma sträcka med färjan tar 3,5-4 timmar, och att köra bil nästan 84 mil tar väl ungefär tio timmar. Så fungerande kommunikationer är helt avgörande för samarbete och utveckling i vår gemensamma region. Det är det som lägger grunden och är förutsättningen för att smarta människor ska kunna utvecklas på bästa sätt kopplat till jobb, utbildning och en massa annat.

Som sagt, det där med fungerande infrastruktur är liksom grejen.

Trevlig torsdag!

Skogen, Nato, Finland och i demokratins tjänst

Det är inte alldeles lätt att veta var man ska börja när jag inte har haft tid med bloggen sen i februari. Så jag hoppar väl in där jag är just nu och så lär det väl i vanlig ordning bli tankar från min horisont med mitt perspektiv i olika frågor.

Men hörni, för er som följer mig på sociala medier så vet ni att mitt 2022 hittills har varit några väldigt intensiva arbetsmånader. Och nu är det 117 dagar kvar till valet, så det kommer ju inte att bli en vilsam resa fram till det. Men så är det ju under ett valår, så det är ju verkligen inget konstigt alls.

Sen sist så har ju också Ryssland valt att anfalla Ukraina på ett helt ofattbart grymt sätt. Jag följer ju nyheterna såklart, och de första veckorna av Rysslands attacker så var jag så arg, arg för de Ukrainare som drabbades från en dag till en annan, arg på all förödelse och förstörelse och arg på att någon (Putin) tyckte sig ha rätt att invadera ett fredligt och demokratiskt grannland. Arg helt enkelt. Det är jag fortfarande, men det går ju samtidigt inte att vara det hela tiden, utan man får fokusera sin energi på att försöka göra det man kan.

Så mina förtroendeuppdrag har faktiskt aldrig tidigare känts så viktiga som de är nu, i synnerhet som man får träffa motsvarigheten till kommunalråd och regionråd i bland annat Kiev, Mariupol och Charkiv (digitalt förstås), och höra dem berätta hur viktigt de lokala och regionala demokratiska arbetet är och hur det blir så mycket svårare för angripare att montera ned ett samhälle när det fungerar. Vårt samarbete på den europeiska nivån spelar roll.

För min del har året hittills präglats mycket av just det europeiska arbetet. Som ni vet så har jag varit rapportör i Regionkommittén för LULUCF och ESR, som handlar om skogen och att minska koldioxidutsläppen. Det har varit ett väldigt intressant men också tidspressat arbete för att få ihop det, men den 28 april landade det i ett yttrande som antogs.

Redan initialt så visste jag att det skulle bli rejält tufft att få igenom en svensk/finsk ståndpunkt i att inte öka kolsänkorna i skogen på bekostnad av att låta skogen stå och minska möjligheten till ett aktivt skogsbruk genom att sköta skogarna som vi har gjort framgångsrikt i mer än hundra år. Jag nådde nästan hela vägen fram med det mesta, och arbetet fortsätter ända tills dess att Europaparlamentet ska fatta beslut i frågan. Regionkommittén är remissinstans för EU:s lokala och regionala nivå.

Utöver det rent skrivmässiga arbetet så har det varit lärorikt och intressant att ha möten med EU-kommissionen och att diskutera med vänner från hela Europa i dessa frågor. Det som var så slående tydligt var den stora skillnad i hur man såg på skogen som enbart en kolsänka som skulle vara till för att vandra i (lite överdrivet, men ni fattar) vid vårt möte den 23 februari, till att efter Rysslands anfall på Ukraina börja öppna upp för att även se skogen för allt annat som vi vet att den både kan och bör bidra med. Som till exempel energiförsörjning, substitution av fossilbaserade produkter, råvaror, bioenergi och en mängd annat. Sånt som vi är duktiga på i Sverige och Finland. Så man kan säga att samtalen efter den 24 februari har haft en annan ton och framför allt syn på skogsfrågorna. Arbetet fortsätter förstås.

Nu har de fysiska mötena kommit tillbaka, nästan som det var innan pandemin, och det innebär förstås fler resor och tid att förflytta sig till olika ställen. Sånt som i alla fall jag sällan ens reflekterade över innan pandemin, men som nu med all tydlighet tar tid. Så än så länge så är det en blandning av fysiska och digitala möten, det är väl bara hybridvarianten som man helst undviker. Det lär nog fortsätta vara en blandning även framöver tror jag.

De gångna månaderna har min träning och motion fått stå tillbaka lite, dels på grund av tidsskäl men också av lite lägre ork givet arbetsmängden. Men litegrann har det förstås hunnit bli ändå, och med tanke på bästa träningströjans budskap så var ju gårdagen en historisk dag då Sverige fattade beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. Inte en dag för tidigt om ni frågar mig. Och idag fattade Finland sitt formella beslut om att göra samma sak. Mycket bra. Nu hoppas vi förstås att processen löper på som den ska och att det kan gå så snabbt som möjligt.

Jag har länge velat lära mig finska, dels för att jag gillar språk och kommunikation, men också för att jag verkligen vill kunna samtala med våra vänner i Finland både på svenska och finska. Norska och danska går ju lättare att förstå, även om man emellanåt får kämpa lite mer med danska än med norska. Förra sommaren så laddade jag ned ett par olika appar och har sen dess övat en stund varje dag. Det är svårt då finskan inte påminner det minsta om andra språkstammar, som t ex franska och spanska, men ingenting är ju omöjligt sägs det 🙂 . Så nu är det faktiskt roligt att kunna förstå sammanhang och hur det är uppbyggt, så vem vet, kanske kan man snart prata lite finska också.

För någon vecka sedan så gjorde jag och maken en privat resa över till Vasa och Österbotten. Vi har ju båda varit där många gånger för möten och sammanträden, men då hinner man ju sällan se något av staden och omgivningarna. Så nu blev det äntligen av! Vi tog bilen på nya fina färjan Aurora Botnia och spenderade några dagar i Vasa med omnejd. För oss som är historieintresserade så finns det mycket att se, men även om man inte är det så är det ett trevligt resmål. För vår del avslutades vår vistelse där på allra bästa sätt med en mycket trevlig stund tillsammans med våra finska vänner med såväl goda samtal, skratt som god mat. Rekommenderas!

Mina föräldrar har skaffat hund igen efter att ha haft en tid utan, och det är ju en riktig sötnos och gullig vovve som jag också gärna skulle ta med hem 😉 . Milo är nu lite drygt sex månader och SÅ söt och fin. Det är en rejäl utmaning att stå emot hundsuget varje gång man har fått gosa med honom…

Veckan inleddes igår i demokratins tjänst med uppdrag på det kommunala planet, idag har det varit regionstyrelse och resten av veckan kommer att innehålla sammanträden på både den nationella och europeiska nivån. När frågorna hänger ihop och följer med på de olika nivåerna så är det en förmån att kunna få jobba med dem på alla nivåer, som till exempel infrastruktur och transporter. Så nu är det dags att packa väskan innan morgonflyget väntar imorgon.

Trevlig tisdag!