Åsa Ågren Wikström

Måste man så måste man

Då är månadens sista måndag här och det betyder i sedvanlig ordning att det är dags för kommunfullmäktige här i Umeå.

Denna augustimorgon är en solig sådan och det var skönt när jag cyklade till stan imorse. Men det känns att hösten är på väg och för min del gör det inget. Jag gillar hösten och alldeles i synnerhet vackra septemberdagar. Årets bästa månad om man frågar mig 😃.

Den här bilden tog jag igår när jag och Anders gick en långpromenad längs Umeälven. Jag tycker mycket om att ha så nära till älven och att staden använder älven på ett bra sätt. Det finns många idéer om att kunna nyttja älven ännu mer i staden och det blir kul att följa det framöver.

Mixen av en ständigt växande stad och att ha naturen nära gör att Umeå är en attraktiv plats för många. Och ännu fler är varmt välkomna hit. Bostäder byggs för fullt och trots att det är lite bökigt när centrum renoveras och byggs om så blir det nog riktigt fint när det är klart.

Men som före detta handlare så har jag samtidigt en djup förståelse för att centrumhandeln har haft en tuff tid med alla ombyggnationer mitt i stan. Det är förstås kämpigt att ha upplevelsen av att inte lika många kunder eller gäster kommer in till centrum. Trots allt så är många av de företagare jag har pratat med försiktigt positiva till att det vänder nu när ombyggnationerna börjar bli klara.

För inte alls så länge sen så fick jag byta glasögon för att öka på styrkan lite. Då sa optikern att jag nog ganska snart kommer att behöva progressiva för att underlätta läsning. Igår kväll kändes det som att den stunden var kommen. Uschiamig säger jag bara. Än klarar jag mig med att läsa utan glasögon, men det är nog inte länge till…

Nåja, den dagen den sorgen. Bara lite synd att det ska vara så förbaskat dyrt med progressiva glas. Men måste man så måste man. Men inte idag 🤓.

Trevlig måndag!