Nordic Connector mellan Sverige och Finland

Sköna maj, välkommen till vår bygd igen, och nu väntar vi bara på att våren ska komma liksom för att stanna. Idag skiner solen här i Umeå men det är inte särskilt många plusgrader i luften än, men det kommer nog snart.

Våren är ju fylld av olika röda dagar och denna vecka är det Kristi Himmelsfärds dag som delar av veckan, och jag ska inte sticka under stol med att det faktiskt är ganska skönt med veckor som ger tillfälle till en kort paus. Idag är det en luftigare dag, började dock morgonen med digitalt sammanträde och sedan dess har det varit inläsning och skrivjobb.

Idag känner jag mig lite nöjd faktiskt över att ha föraning till lite lätt träningsvärk efter nästan två timmars badminton med maken, dottern med sambo igår. Jämnt så det förslog och väldigt roligt! Annars känner jag mig glad över att foten kan verka hålla efter att jag köpt nya löparskor och testat att springa en halvmil ett par gånger den senaste tiden. Min marschfraktur som jag drog på mig för några år sen har inte tillåtit det tidigare, men nu håller jag tummarna för att det kommer att gå bra!

Förra veckan gjorde vår moderata regiongrupp i Region Västerbotten ett intressant besök till vännerna i Vasa, Finland. Vi fick god information om hur deras omställning till välfärdsområden (går ungefär att översätta till våra regioner) går och hur det nybyggda sjukhuset i Vasa funkar. Vi besökte det under pågående byggnation, så det var kul att komma tillbaka till full verksamhet i huset.

Därefter fick vi en god information om mycket av vårt gemensamma arbete i Kvarkenrådet EGTS av direktör Mathias Lindström. Det arbetet väver samman våra två länder som sedan lång tid har jobbat tillsammans. Utöver mellanfolkligt samarbete, sjukvård och kultur, så är det förstås infrastrukturen som lägger grunden för fortsatt utveckling av vår gemensamma gränsöverskridande region.

Vi diskuterade arbetet med Nordic Connector, som är namnet på den fasta förbindelsen mellan Umeå i Sverige och Vasa i Finland som nu den finska regeringen har med i sin regeringsförklaring, och som Trafikledsverket i Finland har i uppdrag att utreda förutsättningarna för. Det är väldigt intressant att få möjligheten att finnas med i arbetet med så stora frågor och som kommer att ha så stor positiv påverkan på vår region. Vi ser ju effekterna av Öresundsbron för Öresundsregionen och i det aktuella geopolitiska läget så är en fast förbindelse på det kortaste avståndet mellan Sverige och Finland också en framtidsfråga.

Det var riktigt vackert vid överfarten med Aurora Botnia till Finland över Kvarken, nästan spegelblankt och med kvällssol. Äntligen har vi snart ljust dygnet runt och det är bara att tanka så mycket dagsljus det går. Nu får vi lite återbäring för den mörka delen av vintern 🙂 .

Under helgen som gick så hälsade mamma och pappa på hos oss, och vi fick mysa lite med en gosig Milo. Full fart och en massa hundmys!

Snart dags för lite lätt lunch, och sen förberedelser för veckans sammanträden.

Trevlig måndag!

Många dimensioner av livets variationer

Ljuset har verkligen återvänt och det är ljuvligt att det ljusnar tidigt på morgonen och inte blir mörkt förrän sent på kvällen, och än är det bara början på den ljusa årstiden. Än så länge tvekar våren och det är rejält med snö kvar som också ska smälta bort, men precis som vanligt så brukar det gå fort när det väl börjar tina.

Cykeln är framtagen och nu väntar inga bilfärder norrut på ett tag för min del, så snart blir det däckbyte också. Det är fortfarande kallt på nätterna och ingen direkt värme i luften, men denna årstid så kan ju det ändras väldigt snabbt. Aprilvädret gör skäl för namnet som vanligt 🙂 .

Det har varit rätt mycket som har hänt sen senast, och ett relativt flitigt resande för olika möten, överläggningar och diskussioner har jag ägnat mig åt. EPP-familjen i EU som Moderaterna tillhör har haft kongress i Bukarest, Rumänien, där Ursula von der Leyen valdes till EPP:s toppkandidat inför EU-valet som stundar i juni.

Den svenska moderata delegationen på EPP-kongressen var större än så här, men det var inte lätt att få alla på samma plats samtidigt 🙂 . Mycket trevligt att träffa vänner och kollegor från både Sverige och stora delar av Europa för goda samtal och skratt!

Tillsammans med vännen och kollegan Jelena Drenjanin, som är vice ordförande i EPP i Regionkommittén, så fick vi goda samtal med Emil Boc som tidigare varit premiärminister i Rumänien och nu är borgmästare i Cluj-Napoca på hemmaplan, och är en av våra ledande företrädare i Regionkommittén i EU som jag är övertygad om att vi kommer att få se mycket av framöver på europeisk nivå. Dessutom alltid supertrevlig och konstruktiv!

Att politik verkligen är på allvar och spelar roll blev väldigt tydligt då vi diskuterade vikten av samarbete och att stärka EU. Ett starkt möte var med Oleksandr Sienkevytj, Mayor i Mykolaiv, Ukraina. Kollegan och vännen Jelena Drenjanin har jobbat mycket med det östliga partnerskapet och har djupa kunskaper om det, vilket är viktigt i arbetet på alla nivåer men särskilt i Regionkommittén i EU.

Engagemang och kunskap är viktigt och lägger god grund för samtalet under rubriken “Local dialogue on EU enlargement. Local authorities in support for Enlargement as a strategic investment in peace, security, stability and prosperity in Europe.” Samarbete och goda relationer är nyckeln för utveckling och fred. Vi är mer lika än olika.

I mitten av mars gick det tionde European Summit of Regions and Cities av stapeln i Mons, Belgien. Det centrala diskussionsämnet här var det kommande EU-valet och sammanhållningspolitiken framöver, hur vi ska fortsätta att minska skillnaderna mellan olika regioner inom hela EU för att alla ska kunna utvecklas på bästa sätt efter sina förutsättningar. Genomgående var det tydligt att budskapet var leave no one behind, alltså att inga regioner ska lämnas att klara sig själva inom unionen.

Egentligen finns det väl bara ett ord för att Sverige blev fullvärdig medlem i Nato – äntligen!

Sen senast vi sågs här på bloggen så har vi haft en del sorg, svärmor gick bort och trots att det blev ett fint avsked så är det så sorgligt och ledsamt. Det spelar ingen roll att hon blev 90 år, vi hade alla sett fram emot många fler år tillsammans, men så blev det inte.

Hon älskade blommor, så det kändes fint att få säga hej då med vackra blomarrangemang som en sista hälsning. Det är förstås en del av livet som alla går igenom, men det spelar liksom ingen roll ändå, sorgen får ta sin plats och ljusa minnen kommer fram tillsammans.

Mitt i sorgen så fick vi också fira att svägerskan fyllde 60 år, så den senaste månaden har verkligen bjudit på många dimensioner av livets variationer. Igår kom jag hem efter ännu en begravning, av moster som också fick ett långt liv. Det blev också ett fint avsked, och trots att det var en sorglig anledning så var det samtidigt trevligt att träffa släkt och vänner som man ser allt för sällan. Hur klyschigt det än kan låta, så ger begravningar tid för reflektion och att tänka en stund i stillhet över vikten av att leva och vad som är viktigt i livet. Det borde man nog tänka på oftare.

Imorgon väntar länsförbundsstämma här i Umeå och det ska bli trevligt att träffa moderata kollegor från hela länet. Nästa vecka är det dags för regionfullmäktige och en hel del annat jobb. Mer om det senare.

Trevlig fredag!

Egen härd är guld värd och förnyat förtroende

Denna vecka har, precis som många andra veckor, en salig blandning av olika uppdrag och ämnesområden. Idag är det regionfullmäktige som pågår och senare i eftermiddag åker jag till Jakobstad i Finland för styrelsemöte med Kvarkenrådet EGTS.

Sen väntar möte med Trafikverket (japp, infrastrukturarbete ni vet) och så avrundar jag veckan med Politikerforum i Stockholm, där två regionpolitiker från varje län som träffar regering/departement för att diskutera aktuella frågor.

Så jag är glad över att kunna få sova hemma alla nätter förutom ikväll denna vecka. Egen härd är guld värd och egen säng är ju den bästa. Inte för att jag brukar ha problem med att kunna sova på olika hotell och det är ju i sammanhanget tur.

Sen senast vi sågs här på bloggen så har jag och Joline Göttfert fått förnyat förtroende att leda Västerbottens största Moderatförening, nämligen “vår” Umeå Centrala Moderatförening. Stort tack för det!

Infrastruktur som sagt, det är ju det som lägger grunden till all annan utveckling i samhället och eftersom det tar lång tid att bygga och kostar mycket pengar så vill det till att man är uthållig i sitt arbete. I egenskap av att vara vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS så fick jag tala om vikten av fungerande infrastruktur i öst-västlig riktning under ett bra seminarium i Stockholm i början av februari.

Temat var “Behoven av öst-västliga förbindelser och vilka mervärden det skapar för hela Sverige” och det blev bra samtal om det oroande geopolitiska läget. Självklart talade jag om arbetet med en fast förbindelse och om världens mest miljövänliga färja Aurora Botnia som trafikerar Kvarken, men också om vikten av att öka det nordiska samarbetet ännu mer.

Mina kollegor i panelen var Helena Eriksson, regional direktör Trafikverket region nord; Jonny Lundin, ordförande Norrtåg och Botniska Korridoren; Peter Öhrn, internationell samordnare Trafikverket.

Vår kompetenta civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin höll ett på samma gång oroande som sakligt key note speach om Totalförsvaret – en gemensam angelägenhet i en allvarstyngd tid. Mycket bra.

Jag har också fått en helt underbar helg med alla mina ungdomar och vi åkte alla till Agnäs för en dag i backen tillsammans. Sen käkade vi middag tillsammans hemma och kollade Mello. Livet alltså 🙂 .

Efter att ha åkt såväl utför med Telemarkskidorna och slalom, så har jag också hunnit åka lite längdskidor. Under VM-rallyt så har spåren på I20 varit stängda, så jag har åkt lite på Gammlia som ligger fint i stan och nära hemifrån. Mycket bra och framför allt lägre tröskel att hinna få till vardagsträning.

Igår fick jag hem en rolig låda, det är en överraskningsbox för att sticka sockor och det ska bli kul att se vilken sorts utmaning det blir att sticka och varannan månad kommer det en ny låda där man får se vilket innehåll och vilka garner som ska bli nya sockor. Kul idé!

Trevlig tisdag!

Stockholm, Bryssel, infrastruktur och arga bönder

Så är årets kortaste månad inledd och min jul och januari månad har innehållit såväl vila och avkoppling med familjen, som en hel del arbete med i huvudsak infrastrukturfrågor. Egentligen helt otroligt att det redan är första februari om ni frågar mig. Men så är det nog när det händer mycket samtidigt, och i år har jag faktiskt för första gången på många år varit ledig och hemma över julen.

I skrivande stund är jag i Bryssel för plenarsession i Regionkommittén, men veckan inleddes med kommunfullmäktige i Umeå som jag fick smita lite tidigare ifrån för att hinna med flyget till Stockholm. I måndags kväll smygstartade den 34:e upplagan av Västerbotten på Grand i huvudstaden med möten och mingel.

Under invigningsdagen av Västerbotten på Grand så deltog jag i akt 2 under rubriken ”The New North, transportsystemet i norra delen av Norden i ljuset av den förändrade geopolitiska situationen”. Som synes så blir jag engagerad när jag får tala om infrastruktur, gränsöverskridande samarbete och utveckling av vår gemensamma region i Kvarkenområdet 😉.

Extra roligt med så många goda samtal både före och efter insatsen på scenen, och herrarna som deltog i samtalet är precis som jag ledamöter i Kvarkenrådets styrelse. Svenskt-finskt samarbete sedan mer än femtio år i organiserad form. 🇸🇪🇫🇮

Joakim Strand, till vardags riksdagsledamot i Finland, är precis som jag vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS där vi har jobbat tillsammans under många år nu. Goda relationer är förutsättningen för fördjupat samarbete där tillit är nyckeln. Vi litar helt enkelt på varandra och att vi har samma gemensamma vision och målsättning i vårt gränsöverskridande samarbete.

Förra veckan var det sammanträden på Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Där fick jag föredra EU-beredningens ärenden och diskutera innehållet i det kommande budskapspapper gällande EU som arbetas fram. Under SKR-dagarna så hinner man med en hel del parallella möten också, och denna gång så inleddes förra veckans Stockholms-sejour med sammanträde i Botniska Korridoren.

Det är ett infrastruktursamarbete som har störst fokus på järnväg för de sju nordligaste länen i landet. De senaste veckorna har jag jobbat en hel del med just infrastruktur då Trafikverket presenterade sitt underlag som regeringen därefter ska ta fram kommande infrastrukturproposition för. För norra Sverige är detta underlag verkligen under all kritik och bekymmersamt.

Trafikverkets inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026-2037 är offentliggjort och där gör myndigheten bedömningen att sysselsättningen, befolkningen och produktionen kommer att minska under kommande år i norra Sverige. Det är som att Trafikverket helt bortser från den utveckling och alla investeringar som pågår i norra Sverige, vilket blir uppenbart missvisande.

Trafikverket antar i rapporten att sysselsättningen i de fyra nordligaste länen minskar med mellan 3 och 7 procent fram till 2040. Detta går helt emot de siffror som Trafikverket själva presenterade i regeringsuppdraget om åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten, där sysselsättningen i de länen tvärtom beräknades öka med 8 procent.

Trafikverket gör också bedömningen att befolkningen kommer att minska i tre av de fyra nordligaste länen (undantag Västerbotten som beräknas få en mycket liten ökning). Vidare antar Trafikverket att produktionen i basnäringarna 2040 är markant mindre än i Trafikverket förra prognos. De stora industriinvesteringarna i norra Sverige ska alltså enligt Trafikverket leda till minskad produktion av malm, stål och skogsprodukter.

Bisarrt. Inriktningsunderlaget innehåller dessutom en sänkt prognos för kollektivtrafiken och för godstransporterna i norra Sverige, jämfört med vad Trafikverket tidigare har antagit. Allt har ju talat för att prognoserna borde höjas, då allt fler planerade investeringar nu har börjat förverkligas.

När den smällkalla vintern plötsligt gav med sig lite grann, så passade vi på att åka skidor i vår säsongspremiär förra helgen. Ren lyx att dottern med sambo nu flyttat tillbaka och gör att såna här fina aktiviteter blir möjliga 😊

Ungdomarna växlade mellan snowboard och skidor, själv så höll jag mig till skidor denna gång. Kanhända blir det att växla mellan Telemark och slalom för egen del nästa gång, men det var rätt lagom för benen med slalom för säsongspremiären 😊

Kalla vintertemperaturer gjorde att barnen hade önskemål om stickade tjocksockar, så dottern fick detta par som var först ut på stickorna. Det går ju rätt snabbt att sticka sockor, och det är kul som omväxling till lite större projekt tycker jag. Framför allt är det trevligt att ha en stickning i händerna när man sitter i tevesoffan på kvällen.

Idag är det toppmöten i Bryssel och igår förvarnades vi om att det kommer att bli svårt att ta sig fram då EU-kvarteren har fyllts av traktorer som upprörda och arga bönder har kört hit. Så det var rätt enkelt att konstatera att flygbussen inte kommer att kunna ta sig fram när det är dags att ta sig ut till flyget efter plenarsessionen idag.

Nu är det dags för debatt och votering.

Trevlig torsdag!

Skogen i fokus med nya samarbeten i Finland

Nu är vi inne i sista veckan innan jul och idag är det årets sista kommunfullmäktige här i Umeå. Imorgon är det regionstyrelse och efter det ser jag fram emot att börja runda av arbetsåret som har varit exceptionellt bra för min del.

Det är inte riktigt dags att summera hela året ännu, men jag är mycket glad och tacksam över att mitt arbete under 2023 har landat väl och gett goda resultat. Även om det kanske tangerar lite skryt, så är jag nöjd över vad jag har åstadkommit i år, kanske i synnerhet på EU-nivå med arbetet med avloppsdirektivet.

Förra veckan reste jag till Karelen i östra Finland på inbjudan av förre ordförande för Regionkommittén och en god vän och kollega, Markku Markkula, som på hemmaplan är ordförande i Region Helsingfors-Uusimaa. (Vanligtvis så har vi mer formell klädsel, så det var också en liten bonus att få ha funktionella leisure-kläder. Sånt man behöver i vinterskogen utomhus således.)

Tillsammans med kollegor från Regionkommittén från Portugal, Irland, Finland, Estland samt forskare och kollegor från Italien, Nederländerna och Belgien så arbetade vi med skogsfrågor från många olika perspektiv.

Överläggningarna och sammanträdena inleddes i Joensuu på universitetet i vad de själva benämner som Europas skogshuvudstad. Fokus för mitt talarpass låg på hållbar tillväxt i skogssektorn och skogens multifunktionalitet, eftersom skogen är så mycket mer än enbart träd eller rekreationsyta. Forskning, kännedom och kunskap om hur vi i norra Europa och Norden använder och ser på skogen var ämnen som jag berörde.

Därför passade det mycket bra att jag på tisdagen kunde besöka Komatsu Forest i Umeå tillsammans med styrelsen för Kvarkenrådet EGTS där jag är vice ordförande, för att lära mig mer om deras förutsättningar och framtida utmaningar i skogsnäringen. Direkt därifrån var det dags att styra kosan mot Finland för min del.

Från Joensuu åkte vi sedan en timme norrut till Koli National Park i norra Karelen för att fortsätta arbetet och samtidigt få en god förståelse för skogens diversifierade användningsområden. Efter att ha kompletterat lagren med funktionskläder så fick vi uppleva det många av oss från norra Sverige och Finland gärna delar med oss av – tystnaden i skogen.

Högst upp på berget Koli samtidigt som dagsljuset övergick till mörkt så fick vi gott om frisk luft och total tystnad. Ljuvligt. Inga motorljud från varesig luften eller marken, snön som isolerar och dämpar ljud, och om man stod riktigt stilla en stund och blundade kunde man verkligen höra skogens tystnad.

Väl nere från bergstoppen igen så fick vi varm finsk glögi, som är väldigt likt vår svenska glögg fast med något annorlunda kryddning. Och ja, för den som undrar så var den alkoholfri. Nämligen mycket godare så om ni frågar mig. Stunden i skogen gav många nya insikter för våra vänner som inte tidigare fått möjlighet att uppleva detta i vintermiljö.

Efter upplevelsen i Koli nationalpark, så fortsatte vi överläggningarna och samtalen i Vaikonloma, ungefär en timme från Kuopio. Även här bjöds vi på nya upplevelser utomhus i vinterklimat, och för min del är det mycket som påminner om Norrbotten där jag växte upp.

Det blir rätt intensivt under ett par dagar, men flera kommande samarbeten inom skogsfrågorna initierades och jag ser fram emot att kunna vara en del av det framöver. Jag delade stuga med min goda vän och kollega från Irland, och fick många nostalgiska minnen från barndomen. Bara en sån sak som att man inte låser dörren och att nyckeln sitter i låset på utsidan av dörren. Eller att det är helt tyst och mörkt ute, inga ljuskällor som gatubelysning eller skyltar som lyser. Endast fasadbelysning på stugan och julgranen. Vackert.

Varje stuga hade en vedeldad bastu som man efter dagens sammanträden kunde koppla av i, en självklarhet i Finland. Mycket mycket skönt. Vila för både kropp och knopp, och just det faktum att det är vedeldat ger en så mycket mer behaglig värme och upplevelse i bastun. Fönster i bastun så man kunde kontemplera en stund och se stjärnorna. Som poesi för själen.

Intensiva dagar, men också många bra diskussioner inom den basnäring som skogen är för oss. Tidsskillnaden gör också att man får tidigare morgnar än på hemmaplan, så för att hinna hem i rimlig tid på fredagen så blev det uppstigning kl 03. Finsk tid, vilket är 02 svensk tid. Så utan att överdriva så var jag rätt trött när jag kom hem på eftermiddagen. Som alltid är det borta bra men hemma bäst, men dessa dagar gav betydligt mer energi än de tog. Förmodligen för att man fick förmånen att jobba en del utomhus i skogen.

Nu lackar det mot jul och jag ser fram emot vilsamma dagar under julhelgerna, förhoppningsvis med tid för både kropp och själ. Som träning, handarbete och familjen.

Trevlig måndag!

Tala på COP 28

Det blev en intensiv vecka som gick, med årets sista plenarsession i Regionkommittén i Bryssel. Många bra möten och överläggningar före och efter voteringarna också.

Efter att ha landat med försenade plan i torsdags kväll, så var det extra skönt att få sova hemma i egen säng. I fredags så började mina förberedelser inför det side event under COP 28 som jag är inbjuden som talare till. Det ser jag fram emot, och lite extra roligt att få delta som ledamot för Regionkommittén och kommandes från Umeå och Västerbotten också. Det nordliga perspektivet är viktigt att lyfta fram i alla olika sammanhang, och i detta fall så kommer jag att fokusera på det lokala och regionala perspektivet kopplat till den gröna omställningen.

Som ett av exemplen från Umeå och Västerbotten kommer jag att lyfta det arbete som Vakin gör tillsammans med Godawari, Nepal i ett treårigt projekt som leds av UN Habitats Global Water Operators Partnership och finansieras av EU-kommissionen. Det handlar om att få rent vatten, bra avloppsrening och avfallshantering, frågor som är viktiga överallt. Alla vill ha och behöver detta som en del i att få en bättre miljö och minska klimatbelastningen.

Jag har jobbat med förberedelserna inför detta under helgen, och har en del inläsning kvar att göra, men jag ser fram emot att kunna få vara en liten del av klimattoppmötet och bidra med perspektiv från norra Europa. På onsdag ska jag tala under rubriken “Adaptation beyond borders: an EU Mission towards climate resilience”. Spännande!

När jag landade hemma tillsammans med maken så kan man ju lite lagom stillsamt konstatera att det hade kommit en hel del snö under dagarna jag var i Bryssel 😉 . Enligt uppgifter så skulle snödjupet vara 51 cm här i Umeå, så nu klarar vi nog oss ett tag framöver med den mängden. Det blev en hel del skottande under fredag eftermiddag för att hitta igen bilen och annat, så det behövdes inget besök till gymmet för styrketräning den dagen i alla fall.

1 december så tändes julgranen på Rådhustorget, och i år har de hittat en ståtlig sådan. Fint!

Utöver förberedelser inför mitt anförande på COP 28 på onsdag, så fylls denna vecka även av årets sista regionala utvecklingsnämnd, styrelsemöten och medlemsaktivitet med Umeå centrala Moderatförening där jag är ordförande. Så nu är det dags att snart käka lite lunch för att sen fortsätta jobbet.

Trevlig måndag!

Nordic Connector och tätt 🇸🇪🇫🇮 samarbete

Helt plötsligt så är det de sista dagarna i november och julmånaden står för dörren. Som synes så har bloggen fått en något längre paus än vanligt, och det beror bara på att det inte riktigt har funnits tid och ork under en arbetstung månad. Men, så är ju livet i bland och för den som vill följa mig lite mer nära är ju alltid välkommen till sociala medier där uppdateringarna är lite tätare.

I skrivande stund är jag i Bryssel för plenarsession i Regionkommittén, EU-beredning i SKR, uppmärksammande av SKR 30 år i Bryssel, överläggningar med EPP-gruppen, möte med Baltic Sea interregional group, och lite annat. Det blir rätt chokat när ”alla” är på samma ställe och det är praktiskt att hinna få så många samtal som möjligt.

Sen senast har jag fått förtroendet att i egenskap av vice ordförande för Scandria Alliance leda mötet i Helsingfors då bland annat nya medlemmar valdes in. Det är Kvarkenrådet EGTS som är medlemmar i Scandria Alliance, och genom att jag är vice ordförande i båda organisationerna går det att få goda samordningseffekter. Dessutom trevligt sammanhang och personer!

Denna gång hade CPMR Baltic Sea Commission parallellt möte också i Helsingfors och den andra dagen hade vi gemensam konferens i transport- och infrastrukturfrågor.

Det blev bra samtal om nuvarande och framtida infrastruktursatsningar för att få hela systemet i EU att hänga ihop. Som bekant är ju ingen kedja starkare än den svagaste länken, som att t.ex. Norrbotniabanan räknas med på EU-nivå i ScanMed-korridoren, men de facto så finns den ju inte än. Eller de flaskhalsar som måste åtgärdas, där exempelvis Ostkustbanan är en sådan.

Pat Cox, som är korridorsamordnare för Scandinavian Mediterranean (ScanMed) och har lång, gedigen erfarenhet på hög EU-nivå, gav många goda inspel i vårt fortsatta arbete. Och ja, som synes så blir jag ju i vanlig ordning engagerad när jag får tala om infrastrukturfrågor i norra Sverige 😊.

Från vänster: Tomas Häyry, stadsdirektör Vasa, jag, Anna-Maja Henriksson, partiledare SFP och utbildningsminister, Joakim Strand, riksdagsledamot och vice ordförande i Kvarkenrådet EGTS

Förra veckan hade vi bra möten och överläggningar i Helsingfors i Finlands riksdagshus. Det är vårt arbete med Nordic Connector, som är namnet på den kommande fasta förbindelsen mellan Umeå och Vasa. Från finsk sida har de en större sense of urgency än vi i Sverige, det är naturligt givet deras aggressiva granne i öst och det geopolitiska läget. Kvarkenförbindelsen nämns på ett par ställen i den finska regeringsförklaringen, och utredningen av densamma har nu gått in i ett djupare skede. Riktigt stimulerande och roligt att få vara med och driva detta framåt!

Det har tyvärr inte funnits så mycket ledig tid de senaste veckorna, så det har fått bli promenader ute i brist på mer planerad träning. Jag har försökt prioritera dagsljus, frisk luft och rörlighet via bodybalance och yoga, och tänker att tyngre träning får bli julhelgernas önskemål.

Nu är det strax dags att promenera iväg till Europaparlamentet för dagens första möten, men först hinner jag nog med en kopp kaffe hoppas jag.

Trevlig tisdag!

Partistämma, favorit-talmän och SKR

Söndag idag och kanske den bästa söndagen på året då man “får” en extra timme när vinter/normaltiden infaller. Det har varit en jobblugn dag hittills, istället så har vi hunnit fixa en hel del praktiska saker till och i hemmet. Sånt behövs också ibland. Ikväll väntar gruppmöte inför kommunfullmäktige imorgon, men utöver det så är det en vilsam helg.

Sen senast vi sågs här på bloggen så har vi genomfört Moderaternas partistämma här i Umeå där jag själv jobbade som volontär med mycket praktiskt “bakomjobb” som behövdes för att alla stämmoombud skulle kunna göra sitt arbete i utskotten och plenum.

Förra gången som partiet höll stämma i Umeå var 1997, så vi var mycket glada över att få förtroendet att hälsa alla varmt välkomna till oss i Umeå igen.

Extra stolt och glad blev jag såklart då Anders i egenskap av att vara länsförbundsordförande för Västerbotten hälsade alla välkomna till Umeå vid inledningen av partistämman som pågick i fyra dagar. Det gjorde han med den äran 🙂 .

Riktigt roligt att träffa så många vänner och bekanta under dessa dagar och mycket värmande att höra så många lovord över Umeå och oss 🙂 .

Fick möjligheten att prata en stund med mina två favorit-talmän: den nuvarande Andreas Norlén och den tidigare som var talman när jag valdes in i Sveriges Riksdag, Per Westerberg. Supertrevliga och SÅ kompetenta!

Det blev lite mer än fyrtio timmars arbete under dessa fem dagars partistämma, men bara roligt och ett sant nöje! Även om man somnade extra gott på söndag kväll då allt var avslutat, så var det med en mycket nöjd känsla.

I veckan som gått så har månadens sammanträden på SKR genomförts, och här så lyfter jag ärenden från EU-beredningen där jag är ledamot inför den moderata gruppen. Jag lyfte vikten av att EU-beredningen borde prioritera sammanhållningspolitiken på EU-nivå inför arbetet med SKR:s prioriterade frågor för 2024. Mycket glädjande att den moderata gruppen instämde med mig, och att vi sedan på EU-beredningen också fick igenom det.

Men såklart består livet inte bara av arbete, i morse färdigställde jag den tröja som jag har stickat till dottern och det är alltid en trevlig känsla när man är helt klar och har fäst den sista tråden för att sedan prova resultatet. Denna gång blev jag nöjd med resultatet 🙂 . Riktigt skön avkoppling att ha en stickning i händerna.

Här är nästa tröja som jag har påbörjat i entrådig mohairsilke och som jag har med mig på flygresor då jag samtidigt kan lyssna på ljudböcker. Just nu “läser” jag I cirkelns mitt av Arne Dahl, jag har läst i stort sett allt av honom genom åren och han skriver med ett bra driv och spänning i sina böcker tycker jag.

I morse var det så vackert väder så jag och maken tog en långpromenad som vår söndagsmotion. Krispig luft och nu är det dags för lite varmare kläder, men samtidigt så vackert ute.

Det här med att “få” en extra timme är ju riktigt trevligt en vanlig söndag, det känns som att man hinner med så mycket mer denna dag.

Men nu är det dags för en kopp kaffe och några varv på stickningen tror jag.

Trevlig söndag!

We stand with Israel

Hamas avskyvärda attacker på Israel och civila går knappt att omnämna med ord, alla ord blir liksom för små när man ser och hör om de groteska handlingar som Hamas utför mot oskyldiga barn, kvinnor och äldre. Det är svårt att ta in sån omänsklig grymhet och total avsaknad av mänsklig empati. Men det går inte att titta bort. Israels folk har vårt stöd. Det är bra att den totala uppslutningen från västvärlden för den enda demokratin i den regionen är tydlig.

Denna vecka är jag på plats i Bryssel för Regionkommitténs plenarsession som i måndags inleddes med att inviga den årliga European Week for Regions and Cities. Även här är förstås den fasansfulla situationen i Israel i fokus och det stod också i fokus vid öppnandet, där hela plenum reste sig för att visa stöd för Israel.

09 October 2023, Political Opening Session Belgium – Brussels – October 2023 © European Union / John Thys

Innan det formella öppnandet så blev det tid för många samtal med kollegor och goda vänner, som här med vännen Jelena Drenjanin. Som alltid blir det samtal om allt mellan himmel och jord när vi ses, och kanske i synnerhet när man hanterar svåra och tunga frågor och ärenden så blir det än mer viktigt att också ha trevligt tillsammans.

På väg in i parlamentets byggnad där första dagens plenarsession hölls. Tisdag och onsdag sker sammanträdena i kommissionens byggnader. Det är i stort sett fullt överallt i Bryssel denna vecka och det är många möten, sammanträden och överläggningar som sker inom i stort sett alla områden. Viktigt att vara på plats för att kunna påverka frågor som kan få stor inverkan på hemmaplan. Om inte vi själva berättar om våra förutsättningar och villkor, hur ska man då kunna tro att ”alla” känner till det?

Förra veckan fick jag förmånen att diskutera nuvarande och framtida möjligheter (och förstås vilka problem som finns och kan uppstå) kopplat till sjöfarten i Umeå. Det blev mycket gedigna samtal, diskussioner och informationer från Umeå hamn, Kvarkenports och INAB (Infrastruktur i Umeå AB). Stort tack till Isabella Forsgren, Mikael Isaksson, Patrick Mattsson och Anna-Clara Fridén (som stod bakom kameran).

Infrastruktur är ju det som lägger grunden till all annan utveckling i regionen och det är en av anledningarna till att det ligger mig varmt om hjärtat. Sen är det ju kul också!

I egenskap av att vara vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS så fick jag möjligheten att delta i direktsänd radiodebatt i finska YLE i mitten av förra veckan. Temat var Kvarken och fast förbindelse. Det blev ett bra samtal under en halvtimme med riksdagsledamot och tillika kollega som vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS, Joakim Strand, och regiondirektören för Forststyrelsen, Mikael Nordström. Om du är nyfiken så kan du hitta debatten under rubriken ”Slaget efter tolv” på Yle Arenan.

Lite senare i dag är det dags att flyga hem och det ska bli ljuvligt att få sova i egen säng hemma. Som alltid är det borta bra men hemma bäst. Nästa vecka blir det mycket roligt jobb då Moderaterna håller partistämma i Umeå och jag ser fram emot att träffa massor av partivänner från hela landet!

Trevlig onsdag!

Málaga och fint förtroende från EPP

ENVE-utskottet i Regionkommittén har ett externt möte varje år i ett av medlemsländerna, och denna gång är vi på plats i Málaga. Spanien är som bekant ordförandeland i EU detta halvår och en stor del av temat på sammanträdet och konferensen är Green Deal Going Local och den blå ekonomin, det vill säga hav och vattendrag.

Jag fick förtroendet att som politisk koordinator leda EPP-gruppen på mötet i Málaga, det är jag förstås både glad och tacksam för. Då företräder man EPP-gruppen (som på EU-nivå betyder Moderater och KD) i förhandlingarna med de övriga partigruppernas koordinatorer.

Flyget var i tid, så jag fick några timmar att på egen hand hinna se litegrann av Málaga innan sammanträdena började. Mycket trevligt att kunna besöka den vackra katedralen, den romerska teatern och gamla stan. Soligt och varmt också, faktiskt kanske nog så varmt för min smak när man promenerade runt. Inte för att man klagar, men +28 grader ligger faktiskt lite i överkant för mig.

Sen sist så har jag blivit ett år äldre och blev så fint firad av familjen, med blommor, gemensam middag och ett litet hårt paket från Anders ❤️. Massor av vovvemys med Milo också, som är en fyrbent vän som har en alldeles egen speciell plats i hjärtat. Härligt med både skogs- och strandpromenader med honom!

Förra veckan så fick jag förmånen att tala då CPMR Baltic Sea Commission hade förlagt sin General Assembly till Umeå-Vasa. Föga förvånande var det infrastruktur, transporter för gods och personer samt gränsöverskridande samarbete som var temat. 😊

Det är ett exempel av många olika sammanhang som nu är väldigt intresserade av vår norra region där det händer mycket. Vårt långvariga samarbete mellan Umeå och Vasa som genom Kvarkenrådet EGTS firade 50 år förra året, röner stort intresse internationellt och nationellt som ett exempel på crossborder cooperation. Det är roligt!

Senare idag avslutas konferensen i Málaga och det är dags att bege sig hemåt, och som alltid är det borta bra men hemma bäst. Ska bli skönt att komma hem sent ikväll och få sova i egen säng 😊

Trevlig fredag!