Klassiskt höstväder, nordiskt samarbete och en stjärna till mamma!

Den här veckan har det känts som att det har gått hittills ungefär två dagar, typ måndag och då borde det vara tisdag idag, men här är vi och det är fredag. Det känns ändå skönt att förra veckans lilla paus med födelsedagsfirande med familjen och fjällvandring med maken gick att få till. Denna vecka hade det inte funkat. Hittills har min vecka bestått av regionala utvecklingsfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor, regionstyrelsefrågor och idag är det fokus på infrastruktur och nordisk samverkan.

Det är Kvarkenrådet, där jag är styrelseledamot, som idag håller årsstämma och har beslutat om att lägga ner sig själv för att istället bilda nordens första EGTS. Det står för Europeisk Gruppering för Territoriellt Samarbete och är kärnan i den mångåriga samverkan som Sverige och Finland har haft. Basverksamheten för Kvarkenrådet är att främja gränsregionalt samarbete, vilket görs genom olika samarbetsprojekt och strukturer. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala organ, och genom att vi nu bildar EGTS så ser jag fram emot ökade möjligheter att driva viktiga frågor på nationell, nordisk och EU-nivå.

Som ni vet så är Vasa Umeås närmaste stad, med bara åtta mil emellan oss. Ett väldigt konkret resultat av mångårigt arbete är den alldeles nya och miljövänliga färjan som byggs för att trafikera mellan Umeå och Vasa. Den är sjösatt och nästa år tas den i drift. En milstolpe! Det är vår blå motorväg mellan Sverige och Finland, eller som det också ingår i – Motorways of the Sea. På sikt ser jag fram emot att en fast förbindelse kan bli verklighet. Infrastruktur är förutsättningen för att såväl våra invånare som regionen ska kunna utvecklas och genom en god infrastruktur så är jag också övertygad om att fler ser vår region som mycket attraktiv att investera i. Det är som ni förstår mycket hårt arbete under lång tid som ligger bakom infrastruktursatsningar, jag menar hur länge har vi inte pratat om Norrbotniabanan till exempel? Och än är den inte klar. Så uthållighet med en tydlig vision är nyckeln till att nå framgång.

Oktober har inletts igår och denna vecka har det varit behagliga temperaturer men med ganska klassiskt höstväder med dis och dimma. Men jag tycker ändå att det har sin tjusning, som när Umeälven blir så här trolsk till exempel. Det är nästan som att man får en känsla av Ronja Rövardotter och alla småknytt som finns i den sagan 🙂 . Många möten och långa sammanträden digitalt tar mycket kraft, så jag försöker varje dag få in åtminstone en promenad. Ibland får man en timmes paus på eftermiddagen innan kvällens sammanträde, så då försöker jag passa på att få både luft och rörelse. Både för att jag tycker om det och att jag känner att jag har nytta av det. Ofta hinner tankar både landa och sorteras under en promenad eller annan träning.

Jag fortsätter att njuta av min födelsedag förra veckan och igår fick jag en present av mig själv 🙂 . Helt fantastiskt att få fylla jämnt, det rekommenderas varmt! Skämt åsido, det var helt enkelt dags för nya löpardojor då mina nuvarande har gjort sitt och funkat väl under många mil. Dessa Asics ser jag fram emot att få minst lika många mil tillsammans med. Dessutom tycker jag att de är snygga!

Jag fick så många fina presenter från familjen och det som ändå ligger närmast hjärtat är att få umgås med dem alla och så denna fina ask som mamma har sytt. Det är ett sånt perfekt hantverk att jag funderar på om man ska nämnas använda den. Hon har sytt såna åt barnen tidigare och nu fick jag en i jättefina färger! Allt är handgjort och som en fin bonus när jag öppnade asken så hade hon sytt en mjuk ask också. Tusen tack fina mamma! Hennes kunskaper om att sy är helt outstanding. Men så har hon sytt ända sen jag var liten (och det börjar ju vara några år sen nu… 😉 ) och utöver kläder och annat så har jag fått åtminstone fler än tio balklänningar och brudklänning. Vilken stjärna hon är!

Nu är det strax dags för en kopp kaffe innan nästa sammanträde med Kvarkenrådet och nu kikar till och med solen fram litegrann. Eftermiddagen kommer också att ägnas åt infrastruktur men i form av elflyg, även detta är Kvarkenrådet involverat i. Det hade varit trevligt att kunna ses fysiskt med våra finska vänner, men som läget är nu med pandemin så får det förstås vänta.

Trevlig fredag!

 

Pingstafton med bröllop och löpning

Igår kväll började jag känna av lite skön träningsvärk efter torsdagens lunchpass styrketräning och när jag vaknade tidigt imorse (solen sken in så det blev ett mjukt uppvaknande) så var benen rejält stela 🙂 . Det är alltid ett fint kvitto på ett bra träningspass, så jag var glad över det. Trots att det var lite ansträngande att böja sig ned på morgonen 🙂 .

Mina nya Asics är verkligen jättesköna och jag hoppas att de håller länge!

Det härliga försommarvädret fortsätter och förra sommarens dåliga väder är redan glömt, så jag bytte om och tog på mig löparskorna för en liten sväng längs Umeälven. Idag lyssnade jag på kroppen och kanske framför allt på mina något stela ben och jag nöjde mig med lite drygt fyra kilometers löpning. Jag är nöjd med min investering i mina nya löparskor, det är verkligen stor skillnad för knän och ben att ha bra dämpning i skorna.

Trots att jag var ute ganska tidigt på förmiddagen så var det redan mycket folk ute längs älven och i våra fina parker, till och med glasskiosken hade besök av flera barn vid älven. Själv hade jag en ny ljudbok i öronen som jag precis har börjat med, vet ännu inte riktigt om den tar sig eller hur det blir.

Jag köpte “Jag ser dig” av Clare Mackintosh och har som sagt bara lyssnat knappt en timme än, men den verkar bra. Har du några andra bra boktips? Dela gärna med dig om du har lust, sommaren står för dörren och jag försöker bunkra upp bra läsning inför semestern. Oavsett om det blir bra väder eller inte så funkar ju böcker alltid att läsa tänker jag.

Pingstafton idag och just nu står teven samtidigt på för det brittiska prinsbröllopet mellan prins Harry och Meghan Markle. Det är ju så himla trevligt att se på alla vackra klänningar och framför allt förstås brudklänningen. Vilken fantastisk dag de har framför sig och vädret i London är ju också på topp, så nu ser jag fram emot att kika på vigseln.

Trevlig lördag!

 

Preppar mig för fullt

Vaknade tidigt imorse med att det gjorde ont att svälja, ett rejält halsont har barrikaderat sig hos mig sen i lördags. Har försökt dricka varmt te, några halstabletter och mestadels vara tyst under dagen. Funkar sisådär när man har möten, men mellan mötena och på lunchen så var det vila för halsen som gällde.

Photo by Anda Ambrosini on Unsplash

Håller tummarna för att det stannar vid halsont och att det ger med sig så fort som möjligt. Anstränger mig för att vara lite vuxen och kurera mig så gott det går. Det vill säga att träningen är avbokad och så preppar jag med ingefära och citron, massor av varmt te och fler halstabletter.

Tror att det var de många snörvliga och hostande personerna på flygen förra veckan som onödigt frikostigt delade med sig av deras förkylningar. Det återstår förstås att se om jag klarar mig från det, men jag gör vad jag kan i alla fall.

De kommande dagarna är ganska packade med uppdrag och jobb dess emellan, så jag fokuserar på att sova bra och att få dagliga promenader ute. Till och från jobbet är en perfekt sträcka att promenera, likaså dagar som idag när jag har haft möten på olika ställen inne i stan. Apostlahästarna får göra sitt, även om cykeln står och frustar i väntan på att bli använd. Men jag tänker att när jag kan planera in promenaderna och kan ha lite ställtid mellan mötena så är det en bra form av vardagsmotion för mig.

Dessutom så hägrar ljudboken 😉 . Imorgon och på torsdag är det dags för mötesrally i huvudstaden, såväl möten med den svenska delegationen i Regionkommittén som med den internationella beredningen på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) plus partigruppsmöten och ett par till.

Efter jobbdagen så tog jag tag i saken med nya löparskor, ni vet ju att det har varit en aktuell fråga för mig ett tag nu. Mina nuvarande börjar ju bli mer än lovligt utslitna på insidan, utvändigt ser de fortfarande ganska okej ut. Det är lite samma känsla som att köpa nya byxor, bökigt med att prova men när det väl är gjort så känns det bra. Nu hoppas jag att mina nya kompisar kommer att funka bra det kommande året, och gärna lite längre än så. Det blev en återgång till samma märke som jag hade förrförra gången, Asics.

Dessa var sköna på foten och lätta, ser fram emot att få inviga dem om några dagar!

Funderar förresten på att investera i en ny cykelhjälm, för en av den något äldre (nåja, hrm) generationen som inte är uppvuxen med cykelhjälm (tänk att vi ändå klarade oss hyfsat bra) så är det en sak som mest är i vägen. Jag är faktiskt ändå ganska bra på att använda cykelhjälm, om man nu får säga det själv, men när jag emellanåt får för mig att sätta fast håret (typ nästan alltid) så är det krångligt med hjälm.

Jag har kikat runt lite och hittat en hjälm som funkar som en air-bag, Hövding heter den. Verkar ju mycket bättre med en krage man sätter runt halsen och som sen blåses upp om man ramlar. Dock är den ju rätt dyr, så det får nog ställas på önskelistan. Är det någon av er som har testat en sån? Vad ska man tänka på? Extra kul att det är en bra svensk uppfinning 🙂 .

Ikväll ska jag träffa en god vän för en bit mat, det är ganska tufft att få till någon lucka för såna saker dessa veckor men det ska bli kul. Mat och prat är alltid en bra grej.

Trevlig tisdag!