Åsa Ågren Wikström

Flow när allt funkar

Idag är jag helt betagen av det faktum att min “lilla” dotter fyller år och jag gjorde ett besök i minnenas allé och tittade lite i fotoalbum från när hon var liten. Jösses så fort tiden går. Det är verkligen lätt att bli filosofisk när man pratar om tid och hur fort man tycker att det går. Men varje del av barnens uppväxt är speciell på sitt eget sätt och nu när båda barnen är vuxna och står på egna ben så ger det ytterligare en dimension till livet.

Såklart är det inte tiden som går snabbare, men mer upplevelsen av sin egen tid. Ju äldre man blir desto mer uppskattar jag att få vara frisk (peppar, peppar) och att orka göra sånt som ger en energi. Som ett exempel på det är ju min egen träning som jag numera prioriterar på ett helt annat sätt än tidigare genom åren. Helt enkelt för att jag då får mer ork och energi att göra annat mer effektivt. Som mina uppdrag och jobb.

Ett av mina mål för hösten som nu står och bankar på dörren, är att försöka få in mer träning och/eller rörelse i mina dagar. Det är egentligen inte ens jobbigt, men det är klart att det blir en utmaning att få in det vissa dagar och vissa veckor där det är mycket inbokat redan. Men jag ska i alla fall ge det ett rejält försök och se om jag lyckas. So far so good 🙂 .

Idag har jag varit på kontoret sen imorse och fått en hel del gjort redan, så det är ju något att vara glad över. Ibland hamnar man ju i ett bra flow där allt bara funkar och då är det bara att köra på. Så det blir det för min del nu, alla lösenord funkade och jag kom ihåg de flesta också 😉 . Men det får man ju säga också, det är ju inte första jobbdagen för min del även om jag fortfarande försöker mjukstarta 🙂 . Det är än så länge bara skrivaren som bråkar lite och det är ju ingen fara, det är ju mer och mer sällan som jag behöver använda den faktiskt.

Digitalisering är en gåva för att minska mängden papper och pärmar som man alltid förr hade på alla olika jobb som jag har haft. Men som ni vet så tycker jag ju också om att skriva för hand och även emellanåt (som just nu faktiskt) läsa en fysisk bok. Än så länge så funkar det bra för mig att läsa vanliga böcker utan glasögon, men det är mer vilsamt att kunna göra texten större i digital form.

I sommar har jag också “läst” några ljudböcker, framför allt när jag tränar så tycker jag om att lyssna på böcker. Än så länge har jag ändå inte riktigt fått in i tanken att jag då “läser” böcker, det känns mer som när man var liten och det var högläsning på lekis (så hette förskolan när jag började där, apropå att tiden går…) eller i lågstadiet. Rofyllt.

Nu är det dags att skriva klart och sen fortsätta med planering av de kommande veckornas uppdrag innan jag fortsätter med inläsning av min ska-läsa-när-jag-hinner-hög av intressanta skrifter. Var dag ny kunskap ni vet 🙂 .

Trevlig onsdag!

 

 

Det är nästan otroligt

Det är nästan otroligt men nu är det fredag igen, denna vecka gick också förbi med vindens hastighet. Det har varit en hel del jobb med infrastrukturfrågor och förslaget om att sänka hastigheten längs E4 mellan Umeå och Skellefteå, och jag är glad över all respons kring den frågan. Det är tydligt att det är en fråga som engagerar många.

Igår regnade det på förmiddagen så för min del ägnade jag mig åt digital strukturering och rensning. Synnerligen välbehövligt, ibland undrar jag lite om det inte finns en liten hamster inneboende hos mig 🙂 . Den som spar den har, ungefär. Så nu och då behöver man rensa lite. Det blir nästan samma känsla som att rensa i garderoben, förrådet eller på något annat ställe, även om den digitala rensningen inte tar lika mycket synlig plats så är den lika välbehövlig. Skönt när det är gjort.

Idag så verkar vädret ha lite svårt att bestämma sig, det har varit regnskurar omväxlat med solsken och behaglig temperatur. Ganska passande jobbväder hur som helst. Det blir skönt med helg och än så länge en helg som inte är inbokad med något särskilt. Det ska jag passa på att uppskatta.

Det är också avkopplande att ta en titt i bilderna från sommarens vandring i alperna, så vackra vyer i de gröna bergen! Det ger verkligen mersmak och en längtan tillbaka till vandringen, även om jag med min höjdrädsla fick utmana mig själv rejält emellanåt. Men känslan av att ha vågat och sen klarat av det är så härlig.

Nu är det dags för en kopp eftermiddagskaffe och sen göra klart det sista för dagen innan en ledig fredagskväll hemma väntar.

Trevlig fredag!

 

Ta strid mot förslaget att sänka hastigheten på E4

Idag intervjuas jag i Folkbladet med anledning av Trafikverkets förslag att sänka hastigheten på en sträcka av cirka sex mil av E4 mellan Umeå och Skellefteå.

I ett län av samma storlek som Danmark så är grundläggande infrastruktur och kommunikationer mycket viktigt om man menar allvar med att man ska kunna arbetspendla och leva och jobba i hela länet. Från Trafikverkets sida har man räknat ut att det blir cirka fem minuter längre restid och när man uttrycker sig så blir det lätt ett förminskande av frågan. Men om man arbetspendlar varje dag blir fem minuter per resväg extra tio minuter per dag, som blir femtio minuter per arbetsvecka…

Med den kommande etableringen av Northvolt i Skellefteå så lär ju inte betydelsen av att kunna arbetspendla bli mindre, utan ännu tydligare bli en samhällsfråga. Vi vet ju att flera större företag redan nu har svårigheter att kunna rekrytera kompetens och från det offentligas sida menar jag och moderaterna att de grundläggande förutsättningarna som kommunikationer, alltså flyg, väg, järnväg, måste finnas på plats för att Västerbotten ska fortsätta utvecklas.

Just vägsträckan mellan länets två största städer, Umeå och Skellefteå, är en av landets allra sämsta. Smal, saknar vägräcken och är hårt trafikerad. När man kör den sträckan är det just nu ändå i praktiken svårt att köra fortare än nuvarande hastighetsbegränsning (som är 90 km/h) mellan fartkamerorna, det är ofta mycket trafik och risken med att sänka hastigheten ytterligare blir vansinnesomkörningar som blir en risk för alla andra.

Trafikverket har presenterat ett förslag om sänkta hastigheter för flera viktiga vägar i Västerbotten. Utöver sänkta hastighetsgränser så föreslås även att fler fartkameror ska sättas upp. Förutom E4 så berörs E12, E45, 363, 531, 364 och 95. Omfattande således.

Jag uppmanar nu länets kommuner, Länsstyrelsen och alla partier i Region Västerbotten att gemensamt ta strid mot Trafikverkets förslag. Vi måste gemensamt sätta press på Trafikverket och stoppa förslaget. Istället för sänkta hastigheter och fler fartkameror borde Trafikverket se till att en gång för alla satsa rejält på att underhålla och bygga ut vårt vägnät, däribland genom att bygga mitträcken för säkrare vägar.

Vi har så långa avstånd i länet och sänker man hastigheten på de stora vägarna ytterligare skadar det tillgängligheten i länet. Det behövs en kraftig ökning av ramarna till både den nationella planen och kommande länstransportplaner så att det skapas möjligheter att genomföra mitträckesåtgärder på de trafikerade länsvägarna. Man borde fokusera på att bygga bort farliga vägar istället för att sänka hastigheter. Detta är ingen ny fråga utan har blivit en tragisk följetong.

Nu är Trafikverkets förslag ute på remiss och Region Västerbotten, länets kommuner och övriga remissinstanser måste skicka in sina svar senast den 23 september. Så att hoppas att denna fråga skulle vara avklarad snart är nog att hoppas för mycket. Jag lär nog återkomma med mer i detta ärende framöver. Dessvärre.

Trevlig onsdag!

 

Rom byggdes inte på en dag

Sommaren börjar gå mot sitt slut och just nu är det en behaglig sensommar här i Umeå. En regnskur i natt och på morgonen behövdes faktiskt och nu är det ljusare och solen kämpar sig fram.

Än så länge är det mötesfritt för min del, så tiden ägnar jag åt planering och inläsning inför hösten. Dessutom så övar jag rejält på att inte rivstarta som jag vanligtvis brukar göra, men det är inte helt enkelt att låta bli. Så min utmaning är att försöka låta det får ta lite tid och inte dra igång med vanligt tempo direkt. Låter faktiskt enklare än det är i praktiken. Som ni har märkt så har bloggen också fått lite semester men nu är det dags att rulla igång även den, som ni vet så gillar jag ju mycket att skriva så för mig är det snarare svårare att låta bli än att faktiskt sätta mig ner och skriva.

Under sommaren har jag och maken haft en riktigt fin resa genom Europa. Vi bilade genom Sverige och det märks verkligen att vi bor i EU:s tredje största land till ytan! Sen körde vi genom Tyskland och hade ett stopp i Leipzig denna gång, en trevlig stad. Därefter väntade Österrike och Salzburg som vårt andra stopp innan det var dags för efterlängtade vandring i de österrikiska alperna, närmare bestämt i Bad Gastein.

Fantastisk resa! För vår del var det tredje gången som vi valde att vandra i alperna och jag undrar om inte denna gång var den allra bästa. Vi är nog väldigt överens om att vi gillade denna vandring bäst 🙂 . Så efter en veckas vandring med många bitvis ganska tuffa höjdmeter i tunn luft på hög höjd så var det dags för oss att fortsätta vår Europatour med några stopp längs vägen. Vi besökte Würzburg i Tyskland som även är Umeås vänort sedan länge, sen Hamburg och avslutade i Köpenhamn innan vi styrde kosan norrut och hemåt.

Vi är så glada över möjligheten att kunna köra i Europa och hinna se en hel massa intressanta saker och städer längs vägen, för vår del var det andra gången som vi valde att bila i Europa och det känns som att det kan bli fler gånger. Utöver att vi får uppleva mycket tillsammans så är det också skönt att få mycket tid för samtal och småprat i bilen.

Sommaren har också varit en tid för mig att försöka nå mitt mål med att få till träning i stort sett varje dag och i skrivande stund är jag faktiskt nöjd med vad jag hittills har fått till, nämligen 37 pass sen midsommar. Det är självklart varierande träning, promenader och vandring som ingår, det viktiga för mig har varit att kunna få in regelbunden rörelse eller motion med olika intensiteter. Det är verkligen så skönt att känna hur sömnen och orken förbättras markant med detta!

Just nu fokuserar jag mycket på att bygga upp styrka i kroppen och det är roligt att känna min egen förbättring bara sen före sommaren. Låt vara att det kanske är små förbättringar, men jag är nöjd ändå. Rom byggdes ju inte på en dag som ni vet 😉 .

Trevlig tisdag!

 

Almedalen på distans och Skuleberget Höga Kusten

Denna vecka har det nog inte undgått någon att Almedalen har varit i fokus, en bra mötesplats för att både ge och inhämta kunskap och information. I år har jag för första gången på många år inte varit på plats där, men det har ändå blivit en hel del politik och Almedalen ändå. Det är ju väldigt mycket som går att följa på distans, ja nästan det mesta faktiskt.

Det är viktigt för Västerbotten att finnas där för att diskutera framtida utveckling och stora frågor som det tar lång tid att få framgång i, som till exempel infrastruktur. Om detta skrev jag tillsammans med den nya ordföranden i Regionala Utvecklingsnämnden om i VK tidigare i veckan.

Denna vecka har jag försökt börja varva ner litegrann efter ett mastigt första halvår på den nya mandatperioden. Som ni vet så tycker jag om att jobba med utvecklingsfrågor för länet, regionen och kommunen och därför är det extra viktigt att ta sig tid för återhämtning också. Jag tänker att jag vill hålla i många år till och om man får vara frisk så är det också min ambition.

I tisdags morse kollade jag och maken väderprognosen, tog fram vandringskängorna och bytte om, satte oss i bilen och styrde kosan söderut mot Skuleberget strax söder om Övik. Höga Kusten är ju bedövande vackert och en riktig pärla. För oss som har den på bekvämt avstånd så är det enkelt att göra dagsturer när andan faller på. För min del var det första gången jag vandrat där, men det blir garanterat fler gånger! Hemavan där Kungsleden startar har vi vandrat i några gånger och jag har även gjort turer i de norrbottniska fjällen och såklart besökt Lapporten och vandrat där.

Soligt och fint väder men med emellanåt friska vindar som det inte var så mycket värme i. Skönt ändå och varierande terräng att vandra i, som här med skog i början av leden.

Ja ni ser ju, utsikten talar för sig själv. Vi har verkligen många vackra pärlor att uppleva! Roligt också att det var många glada människor vi mötte, både på väg upp och sen ner igen. Vi gjorde detta som en dagstur, käkade en god lunch på toppen och vandrade sen ner igen. Det finns såklart också både längre och mer krävande etapper för den som vill, jag tycker om blandningen av människor, att det verkligen är möjligt för alla att komma sig ut i naturen. Ett par rejäla skor för att inte göra illa vrister eller ramla, sen är det bara att ta sig iväg. Just i år renoverar de sittliften, men när den sen är igång igen så finns det även möjligheter för den som inte orkar eller kan vandra hela vägen att ändå kunna njuta av vacker natur och utsikt.

Det är verkligen en aktivitetsform som tilltalar mig och är tillgänglig för många, sånt gillar jag som ni vet. Det var också skönt att “vandra igång” kroppen inför vår efterlängtade semesterresa som vi för tredje gången styr mot de österrikiska alperna. Det ser jag mycket fram emot.

Jag har försökt få till träning varje dag och lyckats ganska bra hittills, att inte ha kalendern fylld av möten underlättar förstås 🙂 . Förra veckan var mycket bra med många möten i Bryssel och framför allt så njöt jag till fullo av att hinna med en halvmils löprunda i stan i ljuvliga +33 grader. Sen kände jag på natten att jag inte hade kompletterat med tillräckligt mycket vatten, så en lätt huvudvärk blev resultatet av det. Det var dock skönt att det släppte med att fylla på med mycket vatten och sen sova.

Ett tydligt tecken på att jag så smått börjar gå in i sommarledighet är att jag får kolla på klockan vilken veckodag det är 🙂 . Nu väntar jag bara på sommarvärmen också och tror att jag ska försöka få till en löprunda senare idag.

Trevlig fredag!

 

Det första chiffret

Igår ägnade jag större delen av dagen åt att resa till Bryssel där jag har sammanträden de kommande dagarna. Så här i sommartider är det färre avgångar än under resten av året, så det blev ett par timmars extra väntan på Arlanda.

Jag köpte en fysisk bok på Arlanda och satte mig att läsa den i väntan på nästa flight till Bryssel. Det var den senaste av Denise Rudberg och med en historia som utspelar sig i en historisk tid, nämligen under andra världskriget, så gick den inte att lägga ifrån sig.

Som ni vet så gillar jag ju att läsa och historia så det var en bra kombo. Läsvärd bok och nu väntar jag på nästa del i denna serie. Man blir lite bortskämd med vanan från streamade kanaler som Netflix, HBO eller Viaplay att kunna se en hel serie på en gång utan att vänta, om man själv vill. Ungefär den känslan hade jag när jag läste sista sidan i boken innan jag släckte lampan igår kväll. Mersmak!

Jag skojade lite på instagram och skrev att denna bok väger mer än mina 175 som jag har med mig digitalt, men läsningen var definitivt värt vikten att bära på 😁 . Så tack Denise Rudberg för bra läsning!

Idag är det en varm morgon här i Bryssel och prognosen säger drygt trettio grader ute, på eftermiddagen verkar det bli lite moln och då kanske temperaturen blir någon grad svalare. Inte för att jag klagar, ni vet ju att jag älskar värme. Dessutom så ska jag ju tillbringa dagarna inomhus i konferensrum… 😉.

Om jag får någon stund över efter dagens sammanträden så blir det nog en promenad eller kanske löptur i stan, det beror lite på temperaturen.

Trevlig tisdag!

 

Midsommar, skogen och löpning

Midsommarhelgen går mot sitt slut och det har varit en fin sådan hemma med familjen. Vädret har varit lite omväxlande men mestadels soligt och fint. Fokus för min del har varit vila och avkoppling och där har jag lyckats till fullo. Jag och maken har tagit ett par långpromenader på vardera drygt tio och sen femton kilometer, båda i solsken och fint väder. Det är en behaglig motionsform och så ges det tid till bra samtal också. Win-win alltså 🙂 .

Professorsinstallation vid SLU i Umeå 2019.
Inauguration of new professors at SLU in Umeå 2019. Foto: Andreas Palmén

I slutet av maj deltog jag och Anders på SLU:s professorsinstallation. Det var en trevlig tillställning och kvällen bjöd på många intressanta samtal, som här tillsammans med min bordsherre och tillika dekan Göran Ståhl. Det blev såklart mycket lärorika (i alla fall för mig 🙂 ) samtal om skog och andra ämnen med anknytning till det. SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, är ett av Umeås två universitet och det var en trevlig kväll när tre nya professorer fick sina utmärkelser.

Under midsommarhelgen blev det också lite tid för löpning för min del och det är trevligt att upptäcka nya ställen i Umeå, denna gång testade jag en runda som jag inte har gjort tidigare samtidigt som benen fick jobba. Kul! Dock så blåste det rätt kraftigt men det var ändå behagligt. Det finns många fina områden att se i stan och många bra g/c-vägar som passar bra för löpning.

Imorgon åker jag till Bryssel för några dagar med sammanträden för Regionkommittén och det är de sista mötena innan min sommarledighet. Väderprognosen visar riktigt varmt väder i Bryssel så löparkläderna får följa med. Om det inte blir alldeles för varmt väder och jag får någon stund över så ser jag fram emot någon runda under de kommande dagarna. Det är ett trevligt sätt att se en stad på utanför möteslokalerna 🙂 . Det blir också trevligt att träffa partivännerna från både Sverige och Europa där.

Trevlig söndag!

 

Skottland + Västerbotten = sant

I söndags åkte jag tillsammans med en delegation från Västerbotten för att träffa skotska representanter i Edinburgh för att diskutera fördjupat samarbete mellan våra regioner och länder. Det har varit en fullspäckad resa med fokus på regionala utvecklingsfrågor och sånt gillar ju jag som ni vet.

Tomas Mörtsell (C), jag, Erik Bergkvist (S) i Skottlands parlament

Vi träffade representanter från Highlands and Islands, den skotska regeringen och det skotska parlamentet i Edinburgh och vårt syfte var att diskutera på vilket sätt vi kan fortsätta våra möjligheter till samarbete även under den kommande programperioden i EU 2021-2027, oavsett om det blir en Brexit eller inte.

Det som slog mig allra mest under samtalen och överläggningarna med alla skotska representanter var hur lika vi är och att våra problem är väldigt likvärdiga. Västerbotten och Skottland ingår i några programområden där vi redan har inlett ett gott samarbete och det finns många fler områden som vi skulle kunna göra samma sak med. Som exempel kan nämnas att vi har flera aktörer i Västerbotten som delar i olika projekt som finansieras av EU-programmet NPA (Norra Periferin och Arktis) där partners i norra Skottland också deltar. Förutsättningarna för regional utveckling påminner mycket om våra, med stora avstånd, svår tillgänglighet och en åldrande befolkning. Ett bra exempel är GMC, Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, som genom åren har deltagit i en rad olika projekt tillsammans med aktörer från norra Skottland.

Edinburgh var en trevlig bekantskap och de tackade oss för att vi tog med oss solen och värmen dit 🙂

Det som slår mig ofta i samtal med människor från andra länder och när jag berättar om hur vi jobbar med regional utveckling i Västerbotten, är hur långt vi ändå har kommit i samarbetsfrågorna i länet. Allra oftast är det just det som intresserar andra allra mest. Det är ju så att det är relationer och samtal som gör att man kan samarbeta och komma framåt i sakfrågor som är gemensamma, även om man tycker olika i hur man ska komma till målet så är det i det samtalet som det oftast händer. Att ta en kaffe med människor gör ofta att det sen blir lättare att komma framåt och överens. Tänka sig 🙂 .

Som ni ser på bilden ovan med mig och herrarna, så är det ett exempel på hur vi har valt att jobba med de regionala utvecklingsfrågorna i Västerbotten. Som ni vet är ju jag vice ordförande i Regionala Utvecklingsnämnden i Region Västerbotten och Erik Bergkvist (S) är ordförande i densamma och även nyvald EU-parlamentariker. Trots att vi inte tycker lika i flera frågor (såklart, annars hade vi tillhört samma parti mest sannolikt 😉 ), så är det ändå lätt att säga att det är bra för Västerbotten, Umeå och norra Sverige att vi har en pragmatisk person som nu tar plats där.

Efter regionbildningen vid årsskiftet, eller kanske snarare inför densamma, så var de allra flesta överens om att vi ville värna de samarbetsformer som vi under tio års tid byggt upp i det tidigare regionförbundet. Det ledde till att vi satte samman det som kallas BRU, beredningen för regional utveckling, som är en samarbetsyta för länets kommuner och regionen som har det regionala utvecklingsansvaret från staten. BRU utgörs av valda företrädare för kommunerna och dito för regionen, och där kommunerna har fler platser i beredningen än regionen. Tomas Mörtsell (C) är vice ordförande i BRU.

Kommunerna i sin tur har ytor för samarbete och samtal om utvecklingsfrågor på samma sätt som tidigare, men man var överens om att värna och vårda det gemensamma ansvaret tillsammans med regionen så att det inte blir sånt som faller mellan stolarna eller blir onödiga missförstånd eller misstänkliggöranden. Trots allt så har ju de flesta av oss samma mål, att Västerbotten ska vara en attraktiv region som utvecklas och har god tillväxt. Det vi diskuterar är ju hur vi ska åstadkomma det, och där är vi inte alltid överens. Det är ju det som kallas demokrati tänker jag. Valfrihet är bra i alla delar och situationer.

Jag passade på att ta en morgonpromenad i Edinburgh för att se mig omkring litegrann och det var en trevlig upplevelse. Någon gång längre fram återkommer jag gärna hit privat och besöker även Highlands-området för att se på den vackra och häftiga naturen och gärna vandra där. Det finns ju så mycket historisk mark här och mycket att se och upptäcka.

Givetvis blev det en promenad längs the Royal Mile som går mellan Edinburgh Castle och slottet Holyrood. Det fanns inte tid för annat än en rask promenad runt detta, men som sagt så återkommer jag gärna och har lite mer tid för att även besöka dessa ställen invändigt också 🙂 .

Som tidigare riksdagsledamot så är jag lite nördigt intresserad av andra länders parlament och när jag får tillfälle och möjlighet att besöka dem så gör jag mer än gärna det. Det är ruggigt intressant att höra hur andra länders demokratiska instanser fungerar och tillsätts så jag kände mig nästan som ett barn på julafton när vi fick en guidning i Skottlands parlament 🙂 .

Det blev rätt sent igår innan jag var hemma och hade packat upp handbagaget (nåja, det går ofta rätt snabbt 😉 ), så det var skönt att somna och sova i egen säng. Precis som det alltid är. Idag har jag betat igenom en hel del att-göra-grejer efter resan och det är dags att förbereda nästa veckas uppdrag i Bryssel. Men efter det så ska jag ta mig lite ledigt och det ser jag fram emot. Hösten kommer att bli riktigt rolig och bra och det kommer att vara en hel del uppdrag och åtaganden utöver det vanliga. Superkul!

Under några av flighterna igår (tack gode gud för fungerande flygkommunikationer när man bor i norra Sverige!) så passade jag på att gå igenom det som redan är inbokat för hösten och se hur mycket obokad tid som finns just nu, jag tycker om det sättet att förbereda mig mentalt. Trots att det är mycket så känns det enbart stimulerande och roligt, inte ens en tillstymmelse till stress. Jag tänker att det också hänger ihop med att jag kommer att få en utmaning i att få till mitt mål med daglig rörelse och/eller träning. Helt klart är det en avgörande faktor för att orka för min del. Plus att äta relativt vettigt när det går.

Så efter dessa dagar med många möten där jag kände nån lurvig tendens i halsen som förmodligen beror på AC på hotellrummet, så avstod jag löpningen och promenerade istället. Vuxenpoängen haglar 😉 . Idag blir det nog sannolikt någon form av träning, ska kolla väderprognosen och känslan i kroppen innan jag bestämmer om det blir styrka eller kondition. Sen väntar en lugn och fin midsommarhelg med familjen som jag ser fram emot.

Trevlig torsdag!

 

Det har jag aldrig provat så det kan jag säkert

Juni är en månad då det är skolavslutningskänsla på många fronter och även om det ännu är ett tag kvar innan semestern som ni vet, så är det roligt att glädjas åt alla ungdomar som är på väg ut i livet eller i dessa dagar får sommarlov. Även om mina barn numera är unga vuxna så får jag ändå varje år samma känsla som när de väntade på sitt sommarlov, student eller examen.

Idag är det mulet och inte särskilt varmt här i Umeå men åtminstone inget regn i alla fall. Alltid något. Jag har jobbat ståendes på kontoret sen tidig morgon, jag trivs faktiskt bäst när jag kan stå upp och jobba. Jag tycker att det känns bättre att stå och jobba och så känns det i alla fall som att jag blir mer effektiv och får mer kreativa tankar än när jag sitter ner vid datorn. Det kan ju hända att det bara är min egen upplevelse, men då är det ju gott nog med det 🙂 .

Just nu är jobbet en salig blandning av budget, planering för hösten, infrastruktur, seminarieförberedelser, skrivande och möten, så det är extra välkommet med små dagliga avbrott och pauser i det arbetet. Som igår då jag och maken deltog på hans systerdotters studentfirande i Örnsköldsvik, eller Övik som vi säger i norrländsk anda av att inte använda ord i onödan 🙂 . Det var en mycket trevlig dag och så roligt med alla glada ungdomar!

Ni vet ju att jag har en målsättning om att försöka få till någon form av rörelse eller träning varje dag, och det är ju inte alltid som det går av praktiska skäl, men det är min ambition i alla fall. För min del så mår jag så mycket bättre när jag får röra på mig en stund och så blir orken och energinivån mycket bättre och högre. Vissa dagar och tider så hinns det helt enkelt inte med, och då får man acceptera det såklart, men jag märker en rätt tydlig skillnad i kropp och knopp efter en sån period. Så jag strävar vidare mot min målsättning.

I onsdags kväll deltog jag och dottern på Vårruset här i Umeå och det var ett bra arrangemang med en skön löpsväng.

För mig var det en extra fin bonus att springa tillsammans med dottern en halvmil runt Umeå, och så fick vi en medalj efter målgången 🙂 . Ja, vi var ju inte direkt ensamma längs banan, det var ca 930 andra kvinnor som sprang, joggade eller promenerade sträckan. Fin stämning och ett välarrangerat event som är bra både för Umeå som eventstad och för folkhälsan, win-win alltså!

Jag har ju aldrig varit särskilt peppad på löpartävlingar, som ni vet har jag ju kämpat med att tycka om löpningen i alla år. Men nu var det riktigt roligt! Så vem vet, det kan ju hända att det blir fler tillfällen för löpningen med nummerlapp 🙂 . Idag ska jag i alla fall försöka få tid till en löprunda utan nummerlapp för att få röra på mig lite grann, det ser jag fram emot. Mitt mål för nästa år är ju att klara av en halvmara på Göteborgsvarvet, så jag ska planera in löprundor som successivt blir längre för att vänja sig vid sträckan. Mitt längsta löprekord hittills är femton kilometer, så jag har lite grann kvar att öva på.

Men jag säger som Pippi Långstrump – det har jag aldrig provat så det kan jag säkert! 🙂

Trevlig fredag!

Nationaldag, världsarv och lyxläsning

Vilket fantastiskt väder de senaste dagarna har bjudit på, det är så himla skönt med värme och sol. I torsdags var det nationaldagen och jag och maken tittade på firandet i Döbelns park med ungefär 1500 andra Umeåbor.

En klarblå himmel och strålande sol, det var bara att njuta. Vi tog en promenad och njöt av dagen, vädret och att det var så många Umeåbor ute på stan. Det kändes nästan synd att vara inomhus så vi käkade lite mat och gick sen broarna runt längs Umeälven. Riktigt fin promenadrunda på tio kilometer som används av många.

Stämningsfullt och vackert!

I fredags körde vi norrut till mina föräldrar för att hälsa på och det underbara vädret höll i sig hela helgen, så att kunna sitta ute på altanen till sen kväll och prata var så härligt. Mamma hade lagat riktigt god mat och så passade vi på att fira pappa som fyller år om ett par dagar. Mysigt!

Jag och maken passade på att göra ett besök i Gammelstads kyrkstad som är ett av Unescos världsarv. Kyrkan är från 1492 och är mycket vacker, likaså kyrkstaden som är fylld av historia.

Det var massor av folk och turister som besökte kyrkan, det var även drop-in-vigslar eftersom det var pingstafton och det var många vackra brudpar som fotograferades på kyrktrappan. Kyrkan är mycket vacker både utifrån och på insidan och jag är glad över att ha fått spela kyrkorgel i den under konfirmationer i min ungdom. Det var verkligen en alldeles extra upplevelse som jag minns än idag.

Om du har vägarna norrut så rekommenderar jag verkligen ett besök i Gammelstad, du lär inte bli besviken. Det vackra vädret bidrog förstås till upplevelsen (även om jag har varit där så många gånger under så många år 🙂 ) men även om det inte är klarblå himmel och strålande sol så är det så vackert där.

Idag kom vi hem till Umeå och det har funnits tid för hemmapyssel som tvätt och plock, men även en tid för att röra på sig lite. Igår så fick vi till ett välbehövligt besök för idrottsmassage hos Livet i Fokus i Boden. Jag har gått hos Ingegerd Nilsson i femton år med lite olika intervaller, och när jag besöker mina föräldrar brukar jag försöka boka in tid för massage om det går. Det är ofta ont-skönt, tuff behandling som efteråt är så välgörande 🙂 .

Det kändes lite i musklerna idag när jag bytte om för en löpsväng i skogen på Gammlia, men det var ändå så skönt att springa och vara tacksam för att man faktiskt kan springa.

Imorgon väntar flera möten på olika ställen i stan, så jag hoppas att det inte kommer att regna så jag kan cykla och vara torrskodd. Solen skiner fortfarande och det är ännu lite ledig tid kvar av söndagen som jag ska använda för lite läsning, jag köpte en ny bok igår som jag ser fram emot att börja på.

Vad tror ni om denna? Jag har läst nästan allt av Kristina Ohlsson tidigare så jag har höga förväntningar på denna. Sen är det bara att börja bunkra läsning inför sommaren då det finns tid för lyxläsning, så har du några bra boktips får du mer än gärna dela med dig av dem!

Trevlig söndag!