Åsa Ågren Wikström

Sporadisk vila och eftertanke

Som ni vet så tycker jag ju om att skriva och bloggen är ett forum som passar bra för mig, skrivande gör att tankar lättare kan falla på plats och ge utrymme för reflektioner.

Den senaste tiden har det tyvärr inte funnits så mycket tid eller kanske framför allt ork, att skriva särskilt mycket. Så bloggen har fått lite sporadisk vila, mer eller mindre frivillig dock. Men som ni vet så har det varit ganska fullt upp för mig den senaste tiden och nu känns det som att resandet börjar ta ut sin rätt.

Jag ser verkligen fram emot julledigheten som börjar för min del om en vecka. Julfirande med familjen står högst på min önskelista och sen lite sol och värme. Mer om det när det närmar sig. De flesta julklappar är ordnade, och att ha det nästan klart i så pass god tid är nästan rekord för min del. Men man ska väl inte ropa hej förrän man är över bäcken… 😉

Veckan som gått har innehållit möte i Bryssel med COTER-utskottet där sammanhållningspolitiken i EU framöver diskuterades bland andra frågor. Det är en fråga som kommer att få stor betydelse för Sverige och vår roll i EU efter 2020. Det handlar om stora frågor som socialfonden och strukturfonder där Sverige idag får nästan 15 miljarder till olika insatser. Västerbottens olika delar finansieras med 53 % av sådana fonder och i Västernorrland och Jämtland är det nästan 60 %. Så det är betydande belopp vi talar om. Förhandlingar pågår just nu och Brexit är förstås en faktor som kommer att påverka detta. I slutet av januari kommer EU-kommissionen med förslag till rekommendationer och sedan ska dessa slutförhandlas. Så det lär bli intensivt för de som ska föra Sveriges talan där.

Landade sent i onsdags kväll i Stockholm och igår var det överläggningar med partigruppen och därefter möte med beredningen för internationella frågor. Det är alltid trevligt att träffa vänner och bekanta från hela landet, utöver diskussion om aktuella politiska frågor och samhällsutveckling så blir det också många skratt. Det är viktigt att ha kul också.

Nästa år kommer att bli intensivt för alla, med tanke på att det är valår. Så vi fick en vädjan och uppmaning av vår ordförande Anders Knape om att verkligen ta vara på julhelgerna för vila i valfri form 🙂 . Såklart sagt med glimten i ögat, men med en seriös underton.

Året som går mot sitt slut har varit mycket intensivt, men som jag tidigare har skrivit om så har jag sen i somras aktivt försökt och tränat varje dag på att ta en sak i sänder och inte rusa långt fram i tankarna med det som sen ska göras. Det kommer verkligen inte av sig själv, det ska gudarna veta. Men det går faktiskt bättre och bättre. Med åren och hårda erfarenheter lär man sig till slut att den enda som påverkas av att jag funderar för mycket framåt är just det, jag.

Så fokus på den innevarande dagens uppgifter, det som komma skall står redan i almanackan 🙂 . Eller som att stanna upp en kort stund och titta på min fina amaryllis som ännu har ett par knoppar kvar!

Min ambition idag är att få till ett träningspass, kanske nu på lunchen eller när dagen är slut. Även om jag fått röra på mig en hel del på stora flygplatser där det är långt mellan gate och säkerhetskontroll, så räcker det inte med enbart promenader för att jag ska må bra. Morgonen började tidigt med ett inplanerat besök från Svoosh som kollade rören, allt var i sin ordning och det känns förstås bra. Sen har det varit fullt upp med jobb och nu tar jag en kopp kaffe såhär mitt på förmiddagen. En kort paus behövdes och nu är det dags att fortsätta jobba undan.

Anders kommer hem från uppdrag i Stockholm senare i eftermiddag och sen blir det en skön hemmakväll som nedvarvning och avrundning på denna vecka. På söndag tänder vi tredje ljuset i advent och det är inte klokt vad tiden går. Ni vet 🙂 .

Dags att återgå till jobbandet,

Trevlig fredag!

Välkommen till Umeå Musikhjälpen!

Idag, eller rättare sagt ikväll, är det dags för Musikhjälpen att dra igång här i Umeå. Lite senare ikväll så sker inlåsningen av de tre programledarna i glasburen och jag är glad över att regnandet har upphört och övergått i snöfall istället. Liksom mycket mer julstämning då 🙂 . De har byggt upp allt på Rådhustorget, så välkommen till Umeå för att vara med på plats!

Temat för årets insamling är Barn är inte till salu. Helt självklart förstås, jag har så oerhört svårt att förstå de som utnyttjar barn på de mest otänkbara sätt. Fullständigt omänskligt och avskyvärt. Såklart. Så för min del har det varit helt givet att vara med och bidra till insamlingen. Gör det du också.

Från det ena till det andra, så verkar det som att universum vill fresta mig ofta just nu, både på sociala medier och som idag i fysisk form i brevlådan. Idag fick jag en kalender med ledarhundsvalpar för hela 2018, så om man ska låta den hänga framme hela året så kanske det blir tillökning i familjen så småningom 😉 .

Ja ni ser ju, det krävs ju sin kvinna att motstå detta 😉 . Och bläddrar man lite mer så blir det ju inte lättare direkt, valpar som är hur gulliga som helst. Och i just detta fall så är det ju även potentiella ledarhundar som ska läras upp, så de är ju lite mer än bara sällskap efter sin utbildning.

Själv är jag uppvuxen med hamiltonstövare hemma och har även haft två egna flatcoated retriever och även en cockerspaniel. Ingen av dem hade lämpat sig för jobb som ledarhund, alldeles för mycket lek i dem för det. Så labradorer som är något lugnare funkar oftast bättre för det.

Igår fick jag och Anders en idé på morgonen, så vi bokade biljetter till Solsidan på bio och det var en rolig film med lite svärta i också. Jag tycker att de hade fångat livet på ett bra sätt, också blev det ju lagom mycket av Ove Sundberg 😉 . Se den gärna om du har möjlighet!

Ikväll blir det en promenad till stan för att vara med på inlåsningen och starten av Musikhjälpen i snöandet. Innan dess väntar lite mat och läsning av handlingar, imorgon bär det av till Bryssel för terminens sista mötestillfälle och sen stannar jag i Stockholm för möten på SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) innan det är dags att åka hem igen.

Det lackar mot jul och det känns riktigt bra, ser fram emot en avkopplande ledighet med familjen snart.

Trevlig måndag!

 

Julstämning trots regn

I torsdags när jag kom hem så snöade det här hemma, men senare samma kväll övergick det i regn som sedan har hållit i sig. Lite trist faktiskt, det var så fint med snö och skapade julstämning. Nåja, vädret är ju ett kärt samtalsämne men går förstås inte att göra något åt.

Det var skönt att vakna utsövd i morse utan väckarklocka och kolla nyhetsflödet vid frukosten. Igår började jag och Anders att se säsong 2 av The Crown som är en mycket välgjord serie om drottning Elizabeth. Lika välgjord som Downton Abbey som också är en av mina favoritserier.

Regnandet ute gav tid för lite julpysslande hemma istället för den sväng på stan jag hade tänkt göra. Den får nog vänta lite tror jag. Riktigt avkopplande att låta tankarna fara i vilken riktning de än vill samtidigt som några julkort blivit klara.

Det blir många ljus som tänds här hemma denna månad, dels för att jag gillar det förstås och dels för att det blir både stämningsfullt och ljusare när det är som mörkast ute. Det är ett par veckor kvar till jul och imorgon är det andra advent. Ser verkligen fram emot lite julledighet så småningom, men först är det två fullmatade veckor kvar. Men förberedelser inför nästa vecka får bero, åtminstone tills imorgon.

Nu är det en ledig lördag som återstår och kanske fler avsnitt av The Crown 🙂 .

Trevlig lördag!

Vilken utmanande vecka

Fredagen börjar gå mot sitt slut och jag tror nästan att den gångna veckan har varit en av de mest utmanande jobbmässigt under hösten. I måndags flög jag till Bryssel för att under tisdagen delta på EPP-gruppens högnivåmöte om EU:s långtidsbudget. Det är stora frågor att diskutera och viktiga för oss som inte finns i Europas mitt. Helt klart är att det kommer att påverka oss alla, kanske särskilt oss som finns i norra Sverige och det är viktigt att vi finns med i diskussionerna.

Det var intressant att lyssna på de olika talarna, bland annat EU-kommissionären för Budget and Human Resources Günther Oettinger. EPP-gruppen landade i att den framtida visionen med EU:s finanser både måste vara långsiktiga och samtidigt flexibla för att möta en framtid som förändras snabbt.

Utöver att det var intressanta diskussioner och ämnen, så kan man ju faktiskt ha några funderingar på det där med så många kavajer i panelen… Men så ser det ut på europeisk nivå, så det finns mycket jobb kvar att göra där.

Jag landade i Stockholm på tisdag för att delta på en konferens om digitalisering under onsdagen, DigiGov. Jag deltog på den förra året och var nöjd med höjden på talarna och innehållet, så mina förväntningar var högt ställda.

Det blev en bra dag och särskilt talet från OECD som har tittat på hur långt Sveriges offentliga sektor har kommit med digitalisering. Om man ska vara lite diplomatisk så kan man säga att det återstår väldigt mycket jobb med det… Trots vår långa och goda tradition av transparens som vi kan följa flera århundraden tillbaka så verkar det vara segt med öppna data och digitalisering inom offentlig sektor.

Torsdagen ägnades helt åt framtidsfrågor och det var riktigt trevligt att kunna få diskutera med motsvarande kollegor från hela landet, eller ja, i alla fall från Stockholm 😉 . Jag passade på att lyfta Umeås arbete i samtal med vice VD för HUI Research (handelns utredningsinstitut) Emma Hernell och det är alltid trevligt att kunna göra det.

Dagen var mycket bra och jag fick med mig massor av matnyttiga insikter och nya kontakter.

Jag ska inte sticka under stolen med att jag verkligen såg fram emot att få komma hem och sova i egen säng, så det var med något grusiga ögon som jag tog Arlanda express ut till flygplatsen. Det blir ju alltid lite ställtid när man flyger, säkerhetskontroller, vara på plats i god tid och något strategiskt hitta en bra plats att sitta på i väntan på boarding.

För att hålla mig någorlunda vaken i väntan på flyget hem så passade jag på att stickläsa, det vill säga sticka och lyssna på ljudbok samtidigt. Riktigt skönt att för en liten stund kunna skärma av sig lite och gå in i sin egen bubbla. Det är många intryck och tankar som ska få landa, och då är det skönt att göra något helt annat.

Väl på plats i planet så var allt gott och väl, tills kaptenen sa att de var tvungna att starta om något av deras system och efter ett tag konstaterade att det inte gick att flyga säkert då det var någon reservdel som hade gått sönder. Säkerheten först, så vi fick gå av planet och bli ombokade till ett annat.

Jag hade ställt in mig på att komma hem efter midnatt, men hade tur att planet som skulle lyfta 18.35 blivit försenat, så efter att SAS hade ändrat flygplan till ett större så lyckades jag komma med det istället. Så jag var glad över att komma hem strax innan 21 istället för midnatt. Som att vinna på lotto! 🙂

Idag har jag haft mer än fullt upp med det jobb som har samlats under veckan, men jag är nästan helt ikapp nu och det känns bra. Det ska bli mer än skönt att sjunka ner i soffan i kväll och bara koppla av. Idag har The Crown kommit med säsong 2 på Netflix och det är en grymt välgjord serie om drottning Elizabeth som jag varmt rekommenderar.

Trevlig fredag!

Det handlar förstås om makt

I torsdags var det regionförbundsfullmäktige som denna gång hölls här i Umeå. Det brukar variera med orten mellan Umeå, Skellefteå och Lycksele för dessa möten. Vi har ett stort län så jag är tacksam för att det denna gång var på hemmaplan, men vet också mycket väl hur många timmar i bil flera av ledamöterna har för detta fullmäktige. För egen del har jag i stort sett genom hela mitt yrkesverksamma liv hittills varit beroende av bil för pendling. Det är de senaste åren sen jag blev Umeåbo som jag har den stora förmånen av att kunna cykla eller gå nästan överallt. Underbar förmån tycker jag.

För egen del var det första gången jag deltog som ledamot på regionförbundsfullmäktige för Region Västerbotten och det jag slogs av när mötet var klart var att det var en så saklig och trevlig debatton. Det lades fram sakliga förslag från talarstolen som diskuterades och förhandlingarna hölls i god ton. Efteråt tänkte jag hur det hade kunnat vara i fullmäktige i Umeå istället om det var lika god ton från talarstolen vid de tillfällena. Då kanske faktiskt fler intresserade personer hade kunnat vilja bli aktiva inom politiken och vilja bidra till att vårt samhälle utvecklas.

Som debattklimatet är i fullmäktige i Umeå just nu så tror jag att många människor blir avskräckta och undrar hur man frivilligt vill utsätta sig för såna dagar. Sanningen att säga så undrar man det ibland själv också efter att ha lyssnat på debatterna under lång tid. Och tyvärr är det samma tonläge oberoende av sakfråga vilket är oerhört beklagligt. Men det är som att vissa tror att de vinner stöd genom att vara otrevliga och det kanske de gör inom vissa grupperingar, vad vet jag. Det jag vet är att jag alltid saknar ett vuxet och resonerande förhållningssätt till de ofta väldigt svåra frågeställningar som fullmäktige har att hantera.

Om fullmäktige hellre skulle fokusera på sakfrågor som kan bidra till att utveckla Umeå istället för semantiska frågor som till exempel när det var nära att fullmäktige skulle besluta att tjänstemän i Umeå kommun enbart skulle vara tillåtna att använda begreppet tjänstepersoner istället för tjänstemän och det blev en sjukt lång debatt om det. Jösses liksom. Här har man gått och tänkt att det är vuxna människor som är anställda inom organisationen och kan tänka själva, men det verkade inte alla ledamöter i fullmäktige tycka.

Bara som ett av otaliga exempel på plakatpolitik som inte ändrar något i sak utan bara är till för att slippa diskutera svåra utvecklingsfrågor. När man kan ägna timmar åt diskussion kring hur många kön (!) det finns, om det är tre eller sju (ja, ni hör ju) och samtidigt knappt ha några synpunkter när ekonomi och hur effekterna av ett av landets högsta skattetryck påverkar Umeås invånare, ja är det underligt att man blir trött.

För min del är det och har det alltid varit helt självklart att se vuxna, friska individer som kapabla att ta hand om sig själv och sin familj och bidra till vår gemensamma välfärd som vi har valt att ha. Som en bra skola för alla, sjukvård som fungerar och är tillgänglig när man behöver den och ett rättssystem som man kan lita på. Det är numera en självklarhet att själv kunna få välja och kanske framför allt ha möjligheten att kunna välja bort. Samma lösning passar inte alla förstås.

Bara att tänka tanken att gå tillbaka till det sjuttiotal jag själv är uppvuxen i är ju svår, då något så bisarrt som fritt skolval, fler tevekanaler än två, fler radiokanaler än enbart public service, fritt internet, andra operatörer än Televerket (Telia för er unga som inte kommer ihåg Televerket 😉 ), ja listan kan göras hur lång som helst.

Poängen är att människor själva ska kunna ta ansvar för sina egna liv och också göra det, och när man behöver hjälp av samhället ska man kunna lita på att det funkar. Som när man blir sjuk eller hamnar i situationer som är övermäktiga. Det är ju avsikten med vårt gemensamma skyddsnät, där kommunen alltid är den som är närmast individen. För att det ska funka måste det offentliga ägna sig åt sina kärnverksamheter och få dem att fungera så väl som det bara går.

Som samtalet ofta går här i norra Sverige så anser många att folk inte klarar av att göra goda val själva utan det är politiken som måste göra det åt dem. För min del får jag rysningar när jag hör hur de kan resonera om friska, vuxna människor som vill välja och kunna få bestämma över betydligt större andel av sina egna ihoptjänade pengar än vad som är fallet i dagsläget.

Men det är klart. Det handlar förstås om makt. Makt över människor, och vill man som den socialistiska sidan öka skattetrycket ännu mer och med andra handen dela ut bidrag så innebär ju det att ännu fler på sikt kommer att komma i en situation där det blir viktigt att hålla sig väl med de som delar ut bidrag. Det är en total motsats till hur jag vill att vårt samhälle ska fungera.

Det offentliga skyddsnätet ska användas när det behövs och till de som behöver. Jag tror att de allra flesta av oss är villiga att betala skatt precis som vi gör och alltid har gjort, för att säkra vår gemensamma välfärd. Om man är säker på att pengarna används till det som behövs och till de som behöver.

Men när man har ett av världens högsta skattetryck och generellt sett en god välfärd men ändå inte upplever att pengarna räcker till, då är det hög tid att titta på vilka prioriteringar man måste göra. Och vilka kostnader som faktiskt finns.

Nåväl, det blev kanske ovanligt öppenhjärtligt, men ni vet att det hjärtat är fyllt av… 🙂

I fredags deltog jag tillsammans med Anders i firandet av Finland 100 år. Landshövding Magdalena Andersson stod värd för en trevlig middag på länsresidenset under fredag kväll.

Under kvällen blev det tid för många framåtsyftande samtal för fördjupat samarbete mellan Umeå och Vasa, och i vanlig ordning även många skratt 🙂 . Ordförande för stadsfullmäktige och tillika riksdagsledamoten Joakim Strand och jag fick möjlighet att diskutera mycket kring flera av våra gemensamma områden och även några nya idéer. Trevligt som alltid!

Det gav även utrymme för samtal om försvarsfrågor med Mikael Frisell, chef Militärregion Nord (eller I19 som vi annars kallar det 🙂 ). För mig som har under 22 år bott i Boden och har sonen som jobbar på A9 så var det lite extra kul att prata om försvaret som ligger mig varmt om hjärtat. Under middagen var det också ett av samtalsämnena runt bordet. Det märks att det är frågor som engagerar och är viktiga, för såväl oss i Sverige som i Finland som genom sin historia har upplevelser av krig närmare i sina generationer.

Igår ägnade jag mig helt åt hemmapyssel, det var dags för min egen högtidsstund och tradition, nämligen att julpynta 🙂 . Julen är min favoritårshögtid och den som känner mig vet att det enda jag har samlat på genom åren är tomtar. Det brukar ränta lika del leenden som höjda ögonbryn när jag berättar det, som när jag säger att jag gillar att handarbeta. Om det är tantvarning på det så bjussar jag förstås på det 😉 . Har ägnat mig åt det sen 1985 så då är det väl snart kanske dags att kliva in i tantstadiet 🙂 .

Hur som helst så är det mysigt att sätta på julmusik och pyssla hemma, och idag har vi tänt första ljuset i adventsstaken. Underbart vackert ute också med en svag decembersol och snö ute. Härligt!

Trevlig söndag!

Brittiska ambassadören och ny honorärkonsul från Umeå

Då var det redan onsdag och hela måndagen gick åt till ett långt kommunfullmäktige, så i kombination med novembermörkret fanns ingen ork och energi att sätta sig vid tangenterna när vi kom hem strax innan 19-tiden på kvällen. Det blev helt sonika en ganska kort kväll i soffan innan John Blund gjorde entré.

Igår var det också relativt mycket fart under dagen, dock hann jag rent fysiskt göra entré i medelåldern genom att hinna hämta mina nya glasögon under lunchen. Progressiva minsann, så nu försöker jag vänja mig vid dem. Återstår att se om jag klarar mig utan glasögon vid datorn än så länge eller om det blir terminalglas där.

Man kan ju gnälla över att inte se riktigt som tidigare, vilket jag emellanåt kan ägna mig åt, men med tanke på att evolutionen nog inte menade att livslängden hos människor skulle behöva vara mer än sisådär 35-40 år så får man väl vara rätt glad över att ögonen ändå funkar bra trots att den åldern är passerad med råge 😉 . Klarar mig ju faktiskt utan glasögon när jag läser, det som är lite jobbigt är hela ta-av-för-att-läsa-och-sätta-på-för-att-se-på-håll-grejen. Så då blev det att krypa till korset och köpa progressiva glasögon.

Igår var jag inbjuden att närvara vid utnämningen av ny brittisk honorärkonsul för norra Sverige som är Thor Persson, en näringlivsprofil från Umeå. Landshövdingen stod värd på länsresidenset för utnämningen som den brittiske ambassadören David Cairns ansvarade för. Det var ett sjuttiotal inbjudna gäster och det blev många trevliga samtal med vänner och bekanta från näringsliv och offentlig sektor. Dessutom bjöds det på god plockmat, som baconinlindade dadlar vilket passade fint med tanke på att det var sen eftermiddag. Gott!

Här är jag flankerad av den nyutnämnde brittiska honorärkonsul Thor Persson till vänster och den brittiske ambassadören David Cairns till höger.

Det var både intressant och trevligt att få möjlighet till att samtala om bland annat Brexit med den brittiske ambassadören. Vi var överens om att verkligen hoppas på och jobba för att det inte blir ett för hårt Brexit med tanke på Sveriges och Storbritanniens nära samarbete och mångåriga och djupgående affärsrelationer. Det kan nog påverka mer än vi kan föreställa oss och på många nivåer och områden.

Som vanligt var det trevligt att träffa både vänner och bekanta för bra samtal, som här med Janique Olsson till vänster och min tidigare styrelsekollega i Moderatkvinnorna, landshövding Magdalena Andersson i mitten.

Jag trivdes särskilt bra i en ny klänning som jag köpt från Stylelevel, ett Umeåbaserat webbföretag. För min del känns det extra bra att kunna nyttja kompetenta entreprenörer från Umeå förstås, det kryllar av dem här 🙂 . Kika gärna in på Evelina Boströms företags sida och se om du också hittar något nytt. Det är ju alltid trivsamt att få beröm för snygg klänning och på fråga om var den är inköpt, sen kunna rekommendera glokala (globala/lokala) företag!

Idag har jag ägnat nästan hela arbetsdagen åt olika administrativa saker som har samlats på hög, så det är faktiskt skönt att ha det bortgjort för ett tag i alla fall. Man får helt enkelt njuta så länge det varar 😉 . Ikväll väntar genomgång av handlingar inför morgondagen, men jag hoppas kunna vara klar med det i rimlig tid för jag är sugen på att fortsätta med min stickning.

Jag låter handarbetet ligga framme så jag ser det när jag är hemma, då kliar det i fingrarna att få pyssla med det på kvällarna. Passar också på att vänja mig vid nya glasögonen, så det blir ett par flugor i samma smäll där 🙂 .

Trevlig onsdag!

Grattis Madelene och tack Anton!

Veckans utskottsmöte i CIVEX i Regionkommittén i EU blev ett intressant sådant, intensiva dagar som det brukar vara. Så här dags på året är det planering inför det kommande årets utskottsarbete som stod på agendan och jag ser särskilt fram emot en aktivitet under första halvåret 2018 som kommer att fokusera på fake news, demokrati och cyberterrorism. Det hänger förstås ihop och är redan en viktig fråga för att bibehålla våra demokratiska samhällen.

Att kunna hålla en god ton i samtalen på nätet och samtidigt vara källkritisk till var nyheterna kommer ifrån och innehåller tror jag kommer att bli viktigare ju längre tiden går. Med det sagt så är det viktigt att stärka arbetet med cyberterrorism och de digitala hot som finns och kan uppstå.

I fredags hade jag en hel del jobb att hinna med, jag har ju varit på andra uppdrag ett par dagar denna vecka och då bunkras det litegrann kan man väl säga. Det har också blivit många restimmar och jag var glad över att SAS var i tid trots busvädret som härjade här i torsdags. Så strax innan ett på natten så kunde jag lägga huvudet på kudden i egen säng.

Efter en ganska hektisk vecka så bestämde jag och Anders att vi skulle käka en bit mat ute efter jobbet i fredags. Det blev en längre kväll än vi planerat, men riktigt kul att träffa goda vänner och surra med dem under kvällen.

Igår kväll hade vi en trevlig middag då Moderata Studenter hade sittning som avslutning på deras årsmöte och även 60-årsjubileum dit jag och Anders var inbjudna. Tack för inbjudan!

Här är jag med den nyvalda ordföranden Madelene Nord och även den avgående diton Anton Bergström. Som ordförande för Moderaterna Umeå Centrala så passade jag förstås på att lyckönska Madelen till hennes nya uppdrag och tacka Anton för väl utfört jobb under hans tid som ordförande. Det bådar gott för framtiden.

Riktigt trevlig kväll och jag får alltid energi av att lyssna på duktiga och drivna personer, särskilt de yngre 🙂 . Dessutom blev det många bra samtal under kvällen tillsammans med god mat och traditionsenliga sånger så kvällen blev lyckad och de som arrangerade tillställningen ska känna sig riktigt nöjda tycker jag.

Moderata Studenters riksordförande Ina Djurestål var också på plats för årsmötet och sittningen, så vi hade ett bra samtal om aktuella frågor och lite annat. Kul!

Imorgon väntar en heldag med kommunfullmäktige och kvällen kommer nog att ägnas åt förberedelser inför det. Det är helt ärligt inte utan att jag verkligen har börjat längta till lite julledighet som ligger framför mig. Men först är det några fullmatade veckor som ska klaras av, och efter en titt i almanackan så är jag glad över min ambition sen i somras om att fokusera på den aktuella uppgiften och jobb inför det, inte att tänka på alla kommande uppdrag som väntar.

Jag tänker att det är lite samma sak som att mentalt ta sig igenom ett tufft intervallpass under total training eller liknande – en minut i taget och vetskapen om att man alltid har mycket mer krafter än man tror 😉 . Man får helt enkelt göra så gott man kan i de situationer man finns i.

Trevlig söndag!

Resande läsning och nytt julpyssel

I morse vaknade jag av en skön känsla av att ha gjort något bra igår, träningsvärk på väl utvalda ställen var kvittot på riktigt bra träning igår 🙂 . Måhända finns det ett överhängande behov av lite stretching och lätt yoga ikväll och det är ju ett trevligt bevis på att jag gjorde rätt för mig på Iksu igår. Det får i så fall vänta till hotellrummet i Bryssel senare ikväll.

Om en stund är det dags att bege sig till flyget för att åka via Stockholm till Bryssel för utskottsmöte imorgon. Ser fram emot det, brukar vara intressanta diskussioner och bra nätverk. Det har snöat en hel del runt om i landet och även här hos oss, så det är vitt och ljust ute just nu. Prognosen skvallrar om regn och plusgrader om några dagar så det är väl bara att njuta av snön så länge den ligger kvar.

Har än så länge inte sett att det ska vara några problem med snön på Arlanda, men vädret rår man ju inte på så det blir som det blir. Ser fram emot att ägna restiden åt att läsa böcker, just nu håller jag på med Dan Browns senaste och har inte så mycket kvar av den.

Igår passade jag på att fylla på boklistan i min iPad och det blev tre nya inköp. Måns Kallentofts senaste, en ny av Arne Dahl och så köpte jag “Det” av Stephen King. Jag läste “Det” när den kom ut och det är väl i runda slängar trettio år sen. Minns att jag var ganska rädd och uppskrämd av den då, så det blir lite kul att läsa om den i vuxen ålder. Jag har inte sett den senaste bioversionen av boken, utan väljer att läsa den istället.

Jag tror att jag har kvar den analoga varianten av boken, men det bär lite emot att kånka på 1215 sidor så jag köpte den digitala e-boken istället. Väger typ ingenting i paddan 🙂 . Det blir en lång dag imorgon, om allt är i tid så landar jag vid midnatt här hemma i Umeå. Så jag försöker använda ställtiden som blir sådana dagar till att läsa böcker. Det är skön avkoppling och går bra att göra på de allra flesta ställen.

I måndags var det en rejält fullmatad och bra dag, mer än halva dagen ägnades åt strategiarbete och framåtsyftande diskussioner och kvällen ägnades åt styrelsemöte med den Moderata kretsen i Umeå. Så det var inte utan att jag var trött efter den dagen.

Men jag fick lite extra inspiration på lunchen och köpte lite pyssel åt mig själv – julkort att göra själv och nya pennor. Känner mig lite som barn på nytt när jag får hålla på med sånt 😉 . Ser fram emot att få tid och ro att skapa lite, kanske blir det någon stund för det under den kommande helgen.

Snart dags att stänga datorn och bege sig söderut.

Trevlig onsdag!

 

Kul kväll med driftiga kvinnor i Umeå

Sitter i soffan och filosoferar lite samtidigt som Vinterstudion är igång på teven och suveräna förebilden Charlotte Kalla samtalar om den kommande skidsäsongen. Jag blir inspirerad att träna och det kan hända att det blir ett besök på Iksu plus lite senare.

Det har varit lite ljusare idag då det har kommit lite snö som gör att dagsljuset reflekteras lite mer. Välbehövligt då dagarna är så korta just nu. Men snart vänder det!

Efter en ganska hektisk höst så var jag tacksam över den fina födelsedagspresent som maken gav mig i september, och i fredags var jag ledig på eftermiddagen och kunde använda den. Det blev tre helt underbart avkopplande timmar på Iksu Spa med ett urval av fantastiskt behagliga behandlingar.

Senare på kvällen när middagen var lagad och uppäten, så promenerade jag och Anders in till stan och tittade på mer än tusen vackra ljuslyktor som skolbarn i Umeå hade målat.

Bilden gör inte upplevelsen riktig rättvisa, men den ger ändå en liten känsla av hur vackert det var med alla tända ljus i lyktorna. Det är en fin tradition som i vanlig ordning lockade massor av människor och jag hörde några barn där också som var glada och stolta över att de var en del av detta. I all sin enkelhet är det helt genialt tycker jag, både processen med att barnen får skapa det själva och att de också blir en helt naturlig del av att skapa en positiv upplevelse i stan för så många Umeåbor.

Igår på förmiddagen var det sen bara att ta tjuren vid hornen och inse att det var dags för en synkoll igen. Så efter 40 minuter hade jag kollat synen, valt nya bågar och fått leveransbesked på nya glasögon. Så om ett tag får jag göra en ny upplevelse, den av att få progressiva glasögon. Hugaligen, men för att citera maken – “det är som det är” 🙂 .

Senare på eftermiddagen var det himla kul att träffa både redan bekanta vänner och nya trevliga bekantskaper över en bit mat på Rex. Därefter var jag inbjuden till en modevisning på Tiger of Sweden som visade upp deras senast inkomna festplagg. Oj så mycket fint det fanns där, min önskelista till tomten blev lite längre efter kvällens visning 🙂 .

Det blev en kväll med ett femtiotal driftiga kvinnor i Umeå och nya bekantskaper knöts också, en mycket bra eftermiddag och kväll!

Några av Umeås kompetenta entreprenörer och företagare fastnade på samma bild som jag 🙂 . Till vänster är Erica Wassberg som driver och är VD för Resulterna, högst upp till höger ser du Christina Rickardsson som är författare, föreläsare och mycket mer, och längst ner till höger är Sara Stenlund som är VD för Boporten. Som ni förstår är det grymt lätt att imponeras och inspireras av alla dessa generösa kvinnor i Umeå!

Utöver dessa tre framstående företagare från Umeå så kryllade det av fler lika inspirerande och glada kvinnor igår kväll, och det var med lätta steg jag promenerade hem från Tiger efter modevisningen. Dock med lite mer fokus på att se efter var jag satte fötterna i och för sig, det var rejält halt att promenera. Så det blir nog stadiga sulor imorgon bitti när det är dags att bege sig till jobbet.

Veckan som kommer ser jag fram emot, det blir en blandning av strategiarbete och uppdrag i Bryssel. Ända sen i somras har jag aktivt beslutat mig för att jobba hårt med mig själv för att kunna vara närvarande i stunden och inte på väg framåt i tankarna hela tiden. Som ni förstås förstår så innebär det ju inte att man slutar lägga strategier och planera framåt, men mer att än mer aktivt nyttja almanackan och anteckningsboken för att göra noteringar som sedan inte behöver hållas i minnet. Då är det lättare att vara i nuet, hur lagom flummigt det än kan låta. Men för min del innebär det att stressnivån sjunkit markant och nästan är obefintlig.

Helt enkelt massor av tid som frigörs för nya och andra tankar. Därmed inte sagt att det kommer av sig själv, alls icke, men det går att genomföra utan alltför stora åthävor. Man får öva på det, som med det mesta här i livet, men det går faktiskt riktigt bra och går inte ut över något annat utan skapar istället mer utrymme för andra ting.

Nu blir det nog några varv på stickningen, bakstycket är klart på dotterns beställning och framstycket är påbörjat. Kanske något avsnitt av Sons of Anarchy som jag och maken har fastnat i. Netflix är verkligen bekvämt, att kunna se de serier man vill när man vill är en förmån. Till skillnad för hur det var när man växte upp, bara statlig teve med två kanaler och Kalle Anka bara på julafton. Allt var verkligen inte bättre förr 😉 .

Trevlig söndag!

 

Fler vuxna i politiken

Igår kväll hade vi sedvanligt möte med den moderata gruppen på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. I vanlig ordning är det trevligt och kul att träffa vänner och bekanta från hela landet.

I år är det tio år sen jag blev invald i SKL första gången och såväl informationen som nätverken man skapar här har jag haft stor nytta av genom dessa år.

Igår gästades vi av vår nye partisekreterare Gunnar Strömmer, vilket var särskilt trevligt och intressant. Inte enbart för att han är uppvuxen i Övik 😄. Det blev en bra diskussion om nuläge och framtiden och vi kände oss alla peppade.

Jag tog chansen att prata lite mer med Gunnar och vi hade ett bra samtal om vikten av att fortsätta ha fler vuxna i politiken, på alla nivåer. Jag tror att många, precis som jag, helst vill ha sansade samtal och diskussioner om komplexa och komplicerade samhällsfrågor och problem som behöver lösas, både på kort och lång sikt.

Plakatpolitik och en uppskruvad ton i debatten är inte något för mig, jag tycker att våra stora och aktuella frågor kräver och behöver en mer seriös diskussion. De flesta seriösa politiker instämmer nog och kan både förstå och uppskatta förslag i sakfrågor som kommer från olika håll. Till skillnad från de som hellre vill driva politik som aktivister och bara skrika högst. Tröttsamt och det skrämmer nog bort fler än det attraherar.

Idag har vi börjat morgonen med gruppmöte med överläggningar om alla aktuella frågor. Sen väntar politikerinformation där jag hoppas att infrastrukturministern har något intressant att berätta om infrastrukturplanen.

Efter lunch är det dags för möte med Internationella beredningen och sen i kväll blir det skönt att landa hemma. Precis som det alltid är 😊.

Trevlig torsdag!