Åsa Ågren Wikström

Reformarbete om trygghet och nya rutiner

Då är det fredag och ännu en annorlunda vecka går mot sitt slut. Helt ärligt så är det inte lika tydligt med helgkänsla nu som innan Coronaviruset började härja. I normala fall så ser ju mina arbetsdagar och veckor vanligtvis väldigt olika ut, men som det är nu med i huvudsak hemmaarbete så får man ju skapa lite andra rutiner.

Jag kan tänka mig att de som jobbade hemifrån även innan Corona ändrade allt, kanske har det något enklare att fortsätta med sina arbetsrutiner. För min del så är det ju mycket restid som har blivit hemmatid istället och när man inte har ett jobb som är tydligt indelat i tid på dygnet, så får man emellanåt tänka till när man jobbar.

Som ni vet så är ju i stort sett alla fysiska möten antingen inställda, framflyttade eller tas digitalt via länk, och det funkar ju ofta bra. Något som jag tror kommer att bli ett resultat när vi är igenom denna kris, är att den digitala infrastrukturen kommer att ha blivit testad i rejält skarpt läge och en utvärdering av uppkopplingar och annat lär komma. Så inget ont som inte har något gott med sig.

Trots annorlunda arbetsdagar så fortsätter givetvis arbetet ändå, låt vara i viss annan form ibland. Moderatkvinnorna på riksplanet (där jag är styrelseledamot) har startat ett reformarbete som syftar till att ha goda politiska förslag som ska kunna genomföras framöver. Det är ett omfattande arbete som har påbörjats inom fem olika områden – miljö och klimat, trygghet, integration och migration, företagande, jobb och ekonomi.

Jag har fått förtroendet att ingå i gruppen som arbetar med trygghet, under ledning av Louise Meijer som är riksdagsledamot. Vi har inlett arbetet som kommer att pågå under hela 2020 för att jobba fram konkreta förslag. Jag ser verkligen fram emot att kunna återkomma med mer om detta längre fram, det är ett område som ni vet att jag är engagerad inom och verkligen vill se förbättringar i.

Just nu är det i fasen av att strukturera upp relevanta frågeställningar och reella problem, och för min del så är det mycket faktainhämtning som jag ägnar mig åt just nu. På lunchen så promenerade jag till biblioteket för att låna ett par böcker inom ett av delområdena inom området Trygghet, så nu är det tid för läsning.

Jobbet med att läsa in sig på olika ämnen är ju relativt stillasittande, så jag försöker verkligen varje dag att få till någon form av rörelse för att denna Coronatid inte ska bli för instängd. Så länge man är frisk så går det ju bra att ta en promenad ute för att både få friskluft och lite motion, och det kombinerar jag med hemmaträning.

Imorse hade jag jobbat vid datorn ett tag och så bara bestämde jag mig för att snabbt byta om och sen starta igång ett core-pass. Via mitt medlemskap i IKSU så har jag fått tillgång till Les Mills on demand, alltså samma pass som de annars kör i gruppform på gymmet. Så när man väl har kommit över känslan av att känna sig lätt fånig hemma ensam framför teven, så är det bra träning. Minus att man inte har andra bredvid sig som man kan kämpa med, men annars så är det ju samma träning.

Sagt och gjort, så jag valde två olika cx worx-pass idag och en timme senare så var jag både rejält svettig och lagom trött i musklerna. Men att faktiskt genomföra träningen är något som åtminstone för mig kräver mer disciplin än att byta om och gå ner till gymmet. Det får vänta ett tag till förstås och vem vet, man kanske får till nya rutiner och vanor när vi så småningom kan börja återgå till ett mer normalt läge igen.

Tills dess får vi hjälpas åt, göra det man kan, hjälpa andra, försöka hålla humöret uppe, slå en signal till de som är hemma, stötta våra företag via nätet eller på annat sätt, hoppas att ingen blir sjuk och så klart komma ihåg att tvätta händerna.

Trevlig fredag!

 

Det skulle jag inte vilja ha på mitt samvete

Idag har vi haft sammanträde i hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) som vi har genomfört i ett reducerat utförande. På grund av Coronasituationen så har samtliga nämnder frivilligt gått ner till minsta möjliga antal ledamöter som ska närvara fysiskt, vilket är sju stycken. De övriga ordinarie ledamöterna har deltagit på distans via telefonen.

Just nu så förbereds förslag som kommer att göra det möjligt att hålla beslutsmöten även på distans, något som enligt kommunallagen inte är möjligt om inte fullmäktige har beslutat om det. Förslaget i dessa extraordinära tider är även att halvera fullmäktige, allt för att minska smittspridningsrisken. Det är klokt tycker jag och om vi alla hjälps åt nu så hoppas vi snart kan vara igenom dessa tuffa tider.

Lika viktigt som det är att vara mycket varsam och aktsam om de demokratiska beslutsmötena, lika viktigt är det i dagsläget att försöka minska risken för smittspridning. Vi får helt enkelt laga efter läge just nu, ingen av oss har ju upplevt det som nu sker.

För egen del så är jag inte rädd, då jag just nu har turen att inte vara i någon av riskgrupperna, men jag ändå väldigt noggrann med att tvätta händerna ofta och länge, inte vara bland folk i onödan och att minimera alla kontakter samt vara ute och få frisk luft. Jag skulle verkligen inte vilja ha på mitt samvete att ha råkat smitta någon ovetandes om jag mot förmodan själv skulle bära på smittan.

Så jag jobbar hemifrån och deltar enbart på de fysiska möten som måste genomföras och inte kan undvikas. De allra flesta sammanträden är antingen inställda, framflyttade eller genomförs på distans. Vi hade ju nästan en osannolik timing med att ha tagit tag i att skapa det hemmakontor vi tänkt göra länge, och så blev vi klara med det någon vecka innan den allmänna rekommendationen om att jobba hemma kom.

Jag har också kontakt med mina föräldrar flera gånger om dagen, både via telefonsamtal, via face-time och snap, facebook och Instagram. Det är ju helt underbart med så många möjligheter att kunna ha kontakt, särskilt i dessa tider då den mycket starka rekommendationen är att alla som är 70 år och äldre helst ska vara hemma och helt undvika kontakt med andra. Det är en tuff utmaning när man är van att göra som man själv vill såklart, men jag är samtidigt trygg i förvissning om att de allra flesta är medvetna om att dessa frivilliga åtgärder gör att allmänna förbud kanske kan undvikas.

Här ser ni förresten ett av min mammas fantastiska mästerverk som hon färdigställde nyss, ett överkast som hon har sytt och quiltat. Det är helt ljuvligt fint och bilden gör den inte rättvisa. Hon har sytt flera överkast åt mig, min bror och båda mina barn och hans likaså, så jag sa att nu är det väl dags att hon syr ett åt dem själva också. Sagt och gjort, och nu blev det klart för användning.

Det har blivit en liten utmaning att kunna hålla träningsmotivationen uppe, särskilt som jag väljer att bara träna hemma eller springa utomhus, istället för på gymmet. Förmodligen är det nog inget större problem att träna på gymmet så länge man givetvis är frisk, men samtidigt så ska man ju lita mer än hundra procent på att exakt ALLA andra också är noga med handtvätt och att inte vara krasslig och gå dit. Så mitt val blir att träna hemma och springa ute när vädret så medger. Tids nog så ser jag fram emot att kunna gå på gymmet igen, men just nu får det bero.

Men det är helt ärligt en utmaning att hålla i träningen, men jag försöker vända på det till en positiv sådan. Tankens kraft är stark vet ni 😉 . I måndags hade jag jobbat rätt länge i sträck, så jag bytte om och tog fram mitt lilla hemmagym som i dessa dagar får ligga framme i teverummet. Sen satte jag på bra musik på YouTube på teven och bestämde mig för en halvtimme styrka och sen var det så roligt att jag letade fram ett halvtimmes combat-pass och körde det också. Målet var att få träningsvärk och det lyckades jag med!

Man klarar sig rätt långt med enbart egen kroppsvikt som motstånd, men det blir också en bättre effekt med några vikter, gummiband och en matta. Så i dessa dagar får de ligga framme och locka till mer träning hemma. Man får göra det man kan med det man har, där man är helt enkelt. Promenader ute är också så skönt förstås, och väldigt bra vardagsmotion.

Trevlig onsdag!

 

Integration är vägen till egenmakt

Så här i Coronatider så är det både förståeligt och självklart att allt präglas av det, konstigt vore det väl annars. Men med det sagt, så är det också viktigt att inte tappa bort andra viktiga frågor som också är relevanta både här och nu som på längre sikt. Jag tror att många med mig ser fram emot att vi snart (förhoppningsvis) är igenom den mest akuta fasen av Covid-19, åtminstone gällande smittspridningen. Därefter återstår den djupt allvarliga frågan om ekonomin.

Idag skriver jag i Folkbladet tillsammans med såväl ordförande för Moderatkvinnorna i Västerbotten, Anna-Karin Nilsson, som med vice ordförande Victoria Boström, om en viktig fråga att ständigt jobba med, nämligen integrationen.

Utanförskap är ett allvarligt samhällsproblem som riskerar att förvärras genom det allvarliga läge som Sverige, Europa och delar av världen nu försatts i på grund av Coronaviruset, vilket som sagt påverkar ekonomin negativt. Läs gärna vår insändare här nedan.

 

Integration är vägen till egenmakt!

När utanförskapet hos dem med utländsk bakgrund biter sig fast i vårt land så drabbas kvinnorna hårdast. Mot detta måste det tas krafttag.

Endast varannan utomeuropeiskt född kvinna jobbar idag på svensk arbetsmarknad. Bland kvinnor med låg utbildningsnivå har inte ens en tredjedel jobb. Det är skrämmande siffror. Många kvinnor hindras också från att delta i det svenska samhället, på grund av normer och värderingar från forna hemländer. Sverige måste stå upp för dessa kvinnor och flickor så att fler får möjlighet att starta sitt nya liv här i Sverige – fritt från förtryck och med frihet att skapa ett självständigt liv.

Moderatkvinnorna föreslår bl.a.:

  • Inför bidragstak och aktivitetskrav för alla med bidrag, så att arbete alltid lönar sig
  • Reformera samhällsorienteringen för nyanlända med fler timmar och avslutande examination
  • Inför en kvalificering genom arbete för att få full föräldrapenning och krav på deltagande i svenskundervisning under föräldraledigheten
  • Bekämpa hedersförtrycket genom nya brottsrubriceringar och skärpta straff

Integrationen måste börja fungera i vårt samhälle – utanförskapet ska motverkas på alla nivåer. Moderaterna har den konkreta politiken för detta.

 

Åsa Ågren Wikström

Styrelseledamot Moderatkvinnorna Sverige

 

Anna-Karin Nilsson

Ordförande Moderatkvinnorna Västerbotten

 

Victoria Boström

Vice ordförande Moderatkvinnorna Västerbotten

 

Stötta din lokala företagare!

Våra företag och företagare är alltid viktiga för både jobben och skatteintäkterna till våra gemensamma åtaganden. Just nu i pågående Coronakris så behöver de oss mer än någonsin och det går knappt att understryka vikten av att vi tillsammans fortsätter att handla, att ta med oss mat från restaurangerna, att köpa en bukett blommor, köpa presentkort eller det man själv har möjlighet att göra.

Det kommer en tid efter Covid-19 och jag tror att vi alla hoppas att den snart är här, men det kan också vara så att det kan bli värre innan det blir bättre. Intäkterna för så oerhört många i näringslivet har i vissa fall i stort sett helt upphört från en dag till en annan, så det är NU som vi alla måste hjälpas åt så att så många som det någonsin är möjligt kan klara denna tuffa period.

Det är också en tid då kreativiteten och överlevnadsviljan hos många företagare blir extra stark och vi får förhoppningsvis se många nya sätt att handla på. I detta akuta skede av behovet av att minska eller helst helt stoppa smittspridningen för att sjukvården ska få en sportslig chans att klara av vården, så är det samtidigt viktigare än någonsin att vi därmed inte slutar att handla och stötta våra lokala företagare. Trots att vi ska fortsätta med social distansering ett tag till.

De långsiktiga konsekvenserna av detta har vi förstås inte sett än, men varsel och korttidspermitteringar talar sitt tydliga språk och det ger åtminstone mig en rejäl oro. Samtidigt så har vi klarat av tuffa tider förr och jag vet att vi kommer att göra det även nu.

Så passa på nu när det är fredag (och även andra veckodagar förstås) att unna dig en blombukett, kanske något nytt nu när våren är i antågande eller varför inte köpa med dig en god middag hem? Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och som det är nu så spelar varje liten grej stor roll.

Igår fick jag så vackra blommor från maken, att stötta våra lokala företagare blev en riktig win-win. Vacker blomprakt hemma och en så härlig doft. Nej men vad säger ni vänner, nu kavlar vi upp ärmarna och hjälps åt för att ta oss igenom detta! Och så kommer ni ihåg att stanna hemma om du känner dig krasslig och förstås tvätta händerna.

Idag liksom igår så skiner solen från en klarblå himmel här i Umeå och jag har haft fullt upp hela förmiddagen, så jag ska unna mig en promenad på stan. Jag köpte ett par nya sneakers som jag ska hämta ut på Scorett och så hoppas jag att våren nu är här för att stanna.

Många vänner lägger ut bilder på vårblommor som kommit fram i södra Sverige och som vanligt så är det just nu det märks allra tydligast hur avlångt land vi lever i 🙂 . Än är det ett tag kvar tills blommorna kommer upp här på våra breddgrader, så vi får njuta av en värmande vårsol och takdropp under tiden!

Trevlig fredag!

 

Riskminimering för sammanträden och att hålla humöret uppe och Sverige igång

Igår hade jag en heldag med sammanträden som avlöste varandra. Det var beredningen för regional utveckling, sen alliansmöte och därefter regional utvecklingsnämnd. Inför detta hade vi uppmanat samtliga ersättare att delta via länk samt att vi försökte minimera nämnden till att bli enbart beslutsmässig gällande antalet ledamöter. Allt i syfte att hålla nere risken för smittspridning i dessa Coronatider.

Utöver detta så flyttade vi nämnden till externa lokaler med mycket större utrymme så att vi alla som deltog fysiskt kunde sitta med stort mellanrum mellan varandra. I dessa tider får man laga efter läge och göra det bästa av situationen. Men än så länge så är det kommunallagen som sätter vissa begränsningar i möjligheten att delta på distans i beslutande möten, och det är ju i normalläget rimligt. Men nu när allt sätts på hårda prov så lär vi nog uppmärksamma nya sätt att kunna delta i demokratiska sammanhang, även om det i skrivande stund är för tidigt att säga exakt hur det kommer att se ut framöver.

Men som ett av mina motton lyder – förändring är det enda som är beständigt – så tror jag att det kommer att öppna upp för nya och självklart säkra sätt att sammanträda framöver. Ett exempel är att vi igår fick ut förslag från presidiet i regionstyrelsen till att göra just det som vi började med i regionala utvecklingsnämnden igår, nämligen att minimera antalet ledamöter som måste vara på plats för att vara beslutsmässig.

Man föreslår också att regionfullmäktige ska genomföras med 36 ledamöter istället för de normala 71, tills risken för smittspridning har minskat. All minimering sker förstås i enlighet med det procentuella utfallet, lika för alla partier alltså. Distansmöten i första hand gäller för presidieberedningar, utskott och andra sammanträden, samt att alla har att se över dagordningarna så att enbart beslutsärenden som inte kan bero tas upp för beslut. Allt i syfte att minska tiden för sammanträden och därmed risken för smittspridning.

Försiktighetsåtgärder är viktiga att vidta såklart, hälsan är det som sätts i första rummet och att platta ut kurvan för insjuknande är helt nödvändigt för att ge sjukvården skuggan av en chans att klara av detta. Då får vi alla bidra med det vi kan, som social distansering ett tag till.

Men med det sagt så är det också helt avgörande att vi inte drabbas av panik och slutar att hålla igång Sverige genom att beställa take away från din restaurang, att köpa med dig en blomma från blomsterhandeln, kanske en tröja eller ett par skor så här när våren är på väg. Alltså nästan som det du kanske skulle göra om inte Corona fanns.

Efter en lång jobbdag igår så beställde jag och maken mat från Rex och hämtade det sen. Vi valde en ljuvligt god närproducerad entrecote som smakade gott på en hungrig mage. Jag hoppas verkligen och vädjar till alla att bidra till att även restaurangnäringen klarar sig igenom detta.

Det är ju klart att när man följer nyheterna och särskilt ekonomin så är det svårt och tufft att hålla humöret uppe och försöka se ljuset i tunneln utan att riskera att det är tåget 😉 men vi måste göra det vi kan för att ta oss igenom detta och ha så många av våra företag kvar som bara möjligt är.

Från det stora till det lilla, så köpte jag nytt garn till en tröja åt dottern som jag började med igår kväll. Det är en skön avkoppling i tevesoffan som jag tycker om. Som ni vet så har jag också ägnat mig mycket åt att brodera tidigare, men för tillfället så har det mest blivit stickning och någon virkning emellanåt. Jag har små planer på att se om jag kan installera en liten “syhörna” där det går att låta broderiet ligga framme, särskilt med de stora projekt som jag har påbörjat och som kräver både stort utrymme och bra belysning för att inte få stygnen på fel ställe. Kanhända finns det tid att fundera över sånt nu när det blir en del tid över som annars skulle ha ägnats åt resande till och från möten eller med sammanträden.

Alltså färgen..! Den är så himla fin och det kommer att passa så fint på henne när den blir klar. Petrol heter den och jag skulle nog kalla den mer grön än blå, men det är en finfin mix. Samma garnkvalitet som jag stickade tidigare i och det är mjukt och blir inte varmt att sticka med heller. Vissa garner blir ju nästan så man blir svettig om händerna när man stickat ett tag.

Idag skiner solen lika vackert som igår och jag har distansmöten under eftermiddagen, så min lilla plan hittills är att hinna med en löpsväng ute i vårvädret innan lunch. Både friskluft och att få röra på sig lite är ju både skönt och välgörande för både kropp och knopp.

Trevlig torsdag!

 

Tuffa tider och tuffa åtgärder men våren är på väg!

Det undgår förstås inte någon hur Coronaviruset sätter klorna i våra samhällen i land efter land. Under helgen som har gått så har flera länder stängt sina gränser och jag tycker att det är svårt att ha insatta åsikter kring hur respektive land resonerar. Att stoppa smittspridningen av denna pandemi står förstås högst upp på listan för alla.

I dessa tider där det dessutom går så oerhört snabbt så väljer jag för egen del att lita på att tillgänglig expertis samt alla som har tuffa beslut att fatta gör sitt allra bästa med det. Det kommer att komma en tid för utvärdering av krisen sen, men där är vi tyvärr inte nu.

Alldeles nyss höll finansministern och stödpartierna en pressträff för att berätta om insatser här och nu för upp till 300 miljarder kronor. Möjlighet till korttidspermittering och sjuklönekostnader är två av de stora kostnaderna för näringslivet i den prekära situation som vi nu befinner oss i. Det svarade regeringen nu upp mot, och gav även besked om att oppositionen står bakom detta.

Igår höll SAS pressträff med beskedet om att de permitterar 90 procent av sina anställda. 90 procent eller ca 10 000 människor. Det är såna svindlande siffror att det är svårt att överblicka konsekvenserna på både kort och lång sikt. Och det är ju enbart ett företag, det är ju redan flera näringar som snart är i samma läge. Jag tänker först och främst på besöksnäringen och allt som är kopplat till reseindustrin.

Men såklart påverkas även restaurangbranschen och handeln av att vi alla ändrar vårt beteende. Hälsan går alltid först och att begränsa smittspridningen är förstås det mest centrala just nu. Men det är tuffa tider för alla och jag har hjärtat hos de företagare som är beroende av att folk vill handla, jag har ju själv drivit företag och även inom handeln tidigare så jag vet känslan i magen när inte tillströmningen av kunder är densamma som tidigare.

Vi kommer såklart att ta oss igenom denna tuffa tid, jag önskar bara att konsekvenserna inte blir så nattsvarta som det ibland befaras. Regeringens besked nyss är både nödvändigt och bra, nu är det inte tid för annat än att ta oss igenom detta. Sverige kommer att klara detta och om vi alla tar vårt eget ansvar för att minska smittspridningen så minimerar vi också de mer långsiktiga konsekvenserna.

Även om det på sikt sannolikt kommer att bli mer utmanande att fortsätta med social distansering så är det viktigt att vi alla är uthålliga i detta. En dag i sänder och en vecka i taget och så är det snart sommar när expertisen just nu bedömer att vi kan vara igenom den värsta smittspridningen.

Jag vill också slå ett slag för att inte helt sluta med sin normala konsumtion under tiden, det är så viktigt för hela näringslivet att vi försöker fortsätta hålla hjulen igång. Särskilt för alla arbetstillfällen som annars kommer att ryka. Som jag skrev tidigare så får man göra det man kan, med det man har, där man är.

Kanske har man möjlighet att göra några inköp via nätet, eller tapetsera om det där rummet som man ändå hade tänkt göra men inte hunnit med, eller något annat som ändå var planerat att göra hemma och där man nu med fördel kan passa på att fixa med det. Även om det känns litet och smått så kan man tänka att många bäckar små…

Det spelar stor roll för näringslivet om man nu gör det man ändå hade tänkt göra och känner att man har råd med. För egen del så passade jag på att sy nya gardiner till ett av våra rum här hemma igår, tyget hade jag köpt på stan tidigare och för mig så gillar jag att fixa med sånt.

Jag och maken fyndade i slutspurten på bokrean också och kom hem med tio nya böcker, nu om någonsin bör vi nog ha mer tid än vanligt att hinna läsa. De allra flesta möten, konferenser och sammanträden är ju som jag skrev tidigare antingen inställda eller framflyttade. Det gäller även många kvälls- och helgmöten förstås. Mycket av jobbet går ju att sköta digitalt, så om man jämför med hur detta hade slagit i slutet av 80-talet så blir man ju numera inte lika sysslolös givet att man jobbar vid datorn.

Vi hade egentligen tänkt besöka mina föräldrar under helgen, men även om vi alla är friska så kändes det som en onödig risk att ta. Jag vill ju verkligen inte komma i den situationen sen att man ska behöva tänka “varför gjorde vi det”. Så vi har använt Face Time och det är ju så bra att kunna göra det, likaså med barnen som är utspridda över landet.

Det är ju en tidsfråga innan vi är igenom detta och om vi alla behåller lugnet, fortsätter handla eller liknande så att hjulen i samhället hålls igång, ser fram emot sommaren, tvättar händerna ofta (själv har jag så torra händer just nu att det inte liknar något 🙂 ) och försöker hålla igång med det som inte kräver sociala kontakter så är vi snart på andra sidan denna kris.

Så länge man har turen att inte bli sjuk, eller åtminstone inte behöver sjukhusvård, så får sjukvården använda resurserna till de som verkligen behöver. Då är det ju värt att stanna hemma lite längre. För egen del så ska jag se om jag kan antingen ta en promenad eller kanske en löpsväng ute idag, det är solsken och fint väder och våren är på väg!

Trevlig måndag!

 

Gör det du kan, med det du har, där du är

Som för nästan alla just nu så har det mesta blivit inställt eller framflyttat vad gäller möten, sammanträden och konferenser. Helt klokt förstås, om vi alla bidrar till att minska eventuell smittospridning så att de som ändå råkar ut för smittan får så bra vård som möjligt så kan man ju känna att man hjälper till med det man kan.

Gör det du kan, med det du har, där du är. Det är ord som jag genom livet försöker jobba efter. Ingen kan ju göra allt men alla kan göra något. Som att vara extra noggrann med att tvätta händerna (det som alla kanske alltid borde tänka på kan man tycka), stanna hemma om man är sjuk eller som just i dessa Coronatider, känn efter lite extra och stanna hemma för säkerhets skull.

Vi skulle egentligen ha gått på premiären av operan Don Giovanni på Norrlandsoperan igår, men efter att ha lyssnat på rekommendationen att inte delta på folksamlingar så valde vi att hoppa över det. Det känns faktiskt bra, även om det förstås hade varit trevligt att se föreställningen. Men när man läser att man kan bära på smitta även om man inte känner av det och kan tolka det som en förkylning så är det bättre att ta det säkra före det osäkra. Inte för att jag känner mig krasslig, men av hänsyn till alla andra. Framför allt de som är allra skörast och så att vårdens resurser ska räcka till dem.

Nåväl, inget ont som inte har något gott med sig som det brukar vara, det blev ju nästan en osannolik timing på att vi gjorde klart vårt hemmakontor i dessa tider. Särskilt som rekommendationerna är att man bör jobba hemifrån om man kan.

Igår så hade vi sammanträde med regionstyrelsen hela dagen och föga överraskande så blev det förstås mycket om Corona även där. Det kändes tryggt att höra professionen och biträdande smittskyddsläkare informera om aktuellt läge för stunden och jag litar fullt på att de gör så goda bedömningar som bara möjligt är.

Vi hade även sammanträde med Storuman (20 mil enkel väg från Umeå) igår och det här med digital teknik som funkar är ju så smidigt! Jag tror att när Coronasmittan ebbar ut så kommer vi att ha upptäckt i ännu större utsträckning att mycket klaras av och funkar bra med tekniken. Glesbygdsmedicinskt centrum i Västerbotten ligger väldigt långt framme i detta och är en förebild för stora delar av Europa. Den demografiska utvecklingen och ökande behovet av vård för en åldrande befolkning är något som vi delar med i stort sett hela vår världsdel.

Veckan som gått har präglats av avbokningar och ombokningar av nästan allt, åtminstone fram till påsk. Ingen vet ju hur utvecklingen blir så det är många som har avbokat för säkerhets skull. Det är nog klokt, även om vi nog inte kan inse vidden av detta för samhället i stort. Men det är som det är och hälsan går alltid först.

Det är bara att gilla läget och så får man lite extra tid till att hinna med sånt som ligger i väntehögen och det är ju inte alls illa det heller. För min egen del så var det förstås helt väntat men ack så tråkigt, skittrist för att vara helt ärlig, att min egen stora utmaning denna vår ställdes in. Göteborgsvarvet och halvmaran som brukar landa på ungefär 60 000 deltagare och som just nu hade drygt 40 000 anmälningar. Varav min var en. Surt.

Apropå träning så funkar det ju bra att fortsätta springa utomhus om man är frisk (precis som vanligt alltså) men jag tänker nog till både en och två gånger innan jag tränar på gymmet. Det vill ju nämligen till att man litar rejält på sina träningskollegor att ingen går dit och är lite krasslig. Så jag väljer nog löpning ute och att köra egen styrka hemma just nu i alla fall. Såg att SATS hade stängt sina anläggningar i två veckor, så vi får väl se hur Iksu kommer att göra.

Jag gillar ju idrott i största allmänhet och att försöka stötta olika lag och sporter tycker jag är en bra grej att göra. Just nu är det ju slutspelstider i ishockey och Umeås lag Björklöven leder allsvenskan och kvalar till SHL och det är ju ett tungt avbräck att vara tvungna att spela för tomma läktare, så igår bidrog jag med att köpa biljett till matchen på lördag.

Det var roligt att se att de snabbt sålde mer än 14 000 biljetter! Det är många som känner att de vill göra det de kan, där de är med det de har. Det är bra för Umeå med lag i elitserien i många idrotter, och för egen del så skulle det vara roligt att se serieledaren i SHL – ja Luleå såklart 😉 – spela mot Umeå nästa säsong. Precis som när Umeå möter Luleå i basketligan så blir jag lika glad vem som än vinner, båda är ju mina hemmalag känns det som 🙂 .

Trevlig fredag!

 

Allt är bättre än inget och att ta en dag i sänder

Veckan har börjat med arbetsutskott i Regionala Utvecklingsnämnden och där har vi föreslagit beslut på en stor mängd projekt i regionen som bådar gott för framtiden och länets fortsatta utveckling. Igår ägnade jag nästan sex timmar åt inläsning och förberedelser inför denna vecka, det tar förstås tid att läsa in sig på alla olika ämnen som ska upp till beslut. Men det är också väldigt intressant och ger en god bild över mycket som pågår.

Så här i coronatider så är det redan några uppdrag och resor som har blivit inställda på europeisk nivå för min del. Just nu så tar vi dag för dag och ser utvecklingen, enbart idag har jag fått ytterligare två konferenser i Bryssel inställda och det är bra att jag hade både omboknings- och återbetalningsbara biljetter så det inte blir onödiga kostnader. Även om det är för sånt som man inte själv kan råda över så känns det dumt att inte kunna få igen pengarna för resor och boende. Men som sagt så har det inte hänt än och jag avvaktar ett tag till med nya bokningar, åtminstone fram till påsk.

Jag trivs riktigt bra i vårt nya hemmakontor som nu är klart, det som jag nog möjligen har kvar att göra är att kanske byta gardiner och eventuellt se om vi ska hitta varsin snygg ståmatta till skrivborden. Vi har nämligen inga kontorsstolar hemma vid våra skrivbord, åtminstone så börjar vi så. De senaste fem-sex åren har jag jobbat stående och när man väl har vant sig vid det så är det en behaglig arbetsställning. Det känns mer vilsamt för kroppen att kunna stå upp än att sitta länge.

Imorse när jag vaknade så kan jag meddela att det inte kändes direkt vilsamt i mina vader efter helgens löpsvängar 😉 , det tog en stund att mjuka upp musklerna för att inte behöva gå med så stapplande steg 🙂 . Men jag är glad och nöjd med en halvmils löpning i lördags och åtta kilometer igår, så det var definitivt värt det.

Jag har ju inte haft möjlighet att kunna springa på några dagar innan så det var ganska pigga ben och förvånansvärt bra flås på båda löpturerna vilket var riktigt roligt. Dessutom så blev jag riktigt överraskad över att jag satte pers på mina kilometertider båda gångerna! Jag kollar inte alls på tiden eller klockan när jag springer, jag tränar på att känna efter hur kroppen och knoppen känns istället. Men efter träningspasset så var det en trevlig överraskning att titta på summeringen av passet!

Både tiden och känslan efter passen under helgen gjorde att jag nu verkligen ser fram emot och längtar till nästa löpsväng. Tänk om jag för några år sen hade kunnat tro att jag faktiskt skulle känna så (!). Men det om något är väl ett fint bevis på att det aldrig är försent att börja.

Belöningen i form av att känna sig piggare och starkare är riktigt fin och att kunna uppskatta vad kroppen faktiskt förmår göra samtidigt som man inte tar det för givet, det är något som jag önskar att så många som möjligt får uppleva. Börja med en promenad eller någon annan rörelse som passar för dig och tänk på att all rörelse är bättre än ingen. Det behöver ju inte vara allt eller inget för att man ska få en bra effekt för sitt eget välmående tänker jag.

Trevlig måndag!

 

Antingen blir det blodad tand eller så blir man avskräckt

Igår började snön vräka ner och det fortsätter med rejäl intensitet. Det är ju såklart som det är med det och ungefär exakt samma sak som händer varje år när man börjar längta efter vår, så det är bara att gilla läget. Men oavsett det så vore det så skönt med vår nu, vintern är liksom tillräckligt lång ändå här på våra breddgrader.

Snöröjningen är på tå i alla fall och har redan hunnit köra några svängar, så just här ser det inte ut att vara så jättemycket snö kvar men den ligger på annat håll på någon avlastningsplats. Men här var det faktiskt nästan barmark bara för ett litet tag sen…

Nåja, det är inte helt fel ändå att få lite oväntad bonustid på hemmaplan idag, jag skulle ju egentligen ha deltagit på konferens om Women in Politics i Bryssel men på grund av coronaviruset så är samtliga externa event inställda de kommande veckorna. Det enda som pågår nästan som vanligt är utskottsmöten och även där så är det nu skärpt så att endast ledamöterna i Regionkommittén får delta. Annars brukar det vara en hel del assistenter till ledamöterna från andra länder som också deltar, men just nu så är det alltså restriktioner även på det.

Det är nog klokt att minimera det så gott det går ändå. Man vet ju inte hur spridningen nu blir och det kommer ju kontinuerliga uppdateringar om nya fall av coronasmitta här i Sverige, så det är bara att hoppas att folk tar det lugnt och inte får panik. Och tvättar händerna ofta, nyser i armvecket och stannar hemma om de är krassliga.

Idag förbereder jag morgondagens och den kommande veckans sammanträden och det här med bonustiden är som sagt en gåva. Det betyder att jag sannolikt inte behöver lägga lika mycket tid på inläsning under helgen. Skönt!

Nästa vecka är det också bara tio veckor kvar tills min största utmaning hittills, nämligen att klara av att springa Göteborgsvarvet.  Jösses så snabbt det går! Mitt mål är att klara av varvet, och som en bonus kanske också på en rimlig tid. Det vill säga innan de drar repet 🙂 . Det ska både bli roligt men samtidigt också ganska pirrigt faktiskt, en halvmara är ju faktiskt rätt långt. Så antingen får man väl blodad tand eller blir avskräckt, det återstår att se.

Det är också en av anledningarna till att det hade varit så mycket bättre att få barmark och vår istället för att snön vräker ner. Löpbandet blir ju alternativet men det är ju skönare att springa ute, det går inte att komma ifrån. Men men, förr eller senare kommer ju våren hit också. Välkommen våren, vilken dag som helst 🙂 .

Trevlig torsdag!

 

Det blir inte alltid som planerat

Dessa dagar har varit fyllda med en hel del fixande, jag har hjälpt till med att flyttstäda och efter det så ägnade jag och maken hela söndagen åt att skruva och montera möbler till vårt nya hemmakontor. Jösses så ljuvligt det är att äntligen ha möjlighet att göra ett funktionellt hemmakontor för oss båda!

Blåsor i händerna och ont i tumleden är kännbara resultat av helgen men sett till resultatet så är det definitivt värt det. Ännu är det några detaljer som ska på plats, som tavlor och sånt, men wow så nöjd jag är! Vi åkte en snabb sväng till Ikea för att komplettera med en hylla och hade då förmånen att träffa chefen här i Umeå, supertrevliga Marie som vi pratade med en stund. Hon sa att de även har en tjänst där de monterar upp allt hemma hos kunden också, men då hade vi ju redan våra blåsor i händerna och möblerna på plats 😉 . Men Ikea är verkligen duktiga på att se kundens behov och erbjuda lösningar för alla.

Imorgon skulle jag flyga till Bryssel för att delta på en intressant konferens om Women in Politics och jag har förberett en hel del inför den. Jag skriver skulle flyga, för alldeles nyss kom det uppdaterad information om att EU-parlamentet och tillhörande “bodies” nu har fått beslut om att i princip alla event med externa talare ställs in de kommande tre veckorna. Med hänvisning till läget med COVID-19, eller coronaviruset som det också kallas.

Så det blir inte alltid som planerat och just nu så är det en hel del praktiskt ändrande från min horisont, hotellbokningar, resor och lite annat som ska styras om. Det känns skönt att ha omboknings- och återbetalningsbara biljetter i alla fall.

Det uppstår lite bonustid för min del, så jag ska se om jag inte kan unna mig en stunds paus. Eller så får jag åtminstone lite mer tid till det som annars ligger i att-göra-högen 🙂 . Det är faktiskt inte helt fel det heller. Inget ont som inte har något gott med sig.

Förra veckan så hade jag utskottsmöte i Bryssel där vi bland annat diskuterade ramvattendirektivet och jag lyfte fram problemen som uppstår när man som vi i Sverige har väl fungerande vattenreningsverk med hög teknologinivå för rening av dricksvatten och när vi i våra växande städer har behov av att bygga ut dessa men då stöter på patrull i form av EU-direktiv som krockar med varandra. Vi måste ha möjlighet att bygga ut vattenreningsverken för att inte våra vattendrag ska drabbas av övergödning.

Viktiga frågor som är väldigt kostsamma för kommunerna, men det är också en fråga för Europa och växande städer och regioner. Men i Sverige har vi kommit långt och är bland de första som stöter på dessa problem, inom kort lär fler städer följa efter.

I april ska frågan upp igen i “mitt” utskott för ställningstagande och det blir fortsatt arbete med detta från min sida. Konkreta och viktiga frågor på europeisk nivå som direkt kopplar till den lokala, det är mycket intressant och roligt att ha möjlighet att jobba med sånt.

Trevlig tisdag!