Åsa Ågren Wikström

Precis som mamma och mormor

Det börjar bli dags att packa väskan och summera en riktigt bra inledning av 2017. Kunde inte ha fått en bättre semester än denna med skön värme, fint väder och framför allt tid tillsammans med barnen. Eller mina vuxna ungdomar rättare sagt. Men ju äldre man blir desto mer håller man med sin mamma som brukar säga att barnen alltid är barn, oavsett ålder. Det sa min mormor också, så jag får fortsätta traditionen och arvet ?.

Igår kväll åkte vi till Maspalomas för en riktigt god middag tillsammans. Så himla skönt att kunna sitta utomhus hela kvällen under bar himmel! Det tar jag med mig i minnet till kallare dagar hemma.

Underbart god efterrätt blev det också, morotskaka med bountyglass. Mmm!

Idag har jag, som är en rejäl badkruka, chockat (eller nåja ?) familjen med att bada för andra dagen i rad. Maken kände att det behövde förevigas ?. Sen har jag fortsatt läsa böcker och är just nu inne i en intressant läsning, Min europeiska familj de senaste 54 000 åren, av Karin Bojs. Populärvetenskap är nåt jag gillar att varva fiktion med. Jag kan bli grymt imponerad av människor som är riktiga experter inom olika områden, att man hittar nåt så intressant att forska om att man fördjupar sig i det hela livet.

Just nu så prokrastinerar jag lite, det var det där med att packa väskan. Det är alltid skönt att komma hem, men det hade varit skönt att fortsatt få sol och värme. Men jag är tacksam över en så himla bra semester med familjen, det tar jag med mig i hjärtat.

Så nu är det nog dags ändå, det går ju snabbt när man väl börjar. Bara att ta sig i kragen således. Snart. Eller nu, så är det gjort. ? Imorgon är det resdag och om allt går som det ska så landar vi hemma vid niosnåret imorgon kväll.

Trevlig lördag!