Det vackra och hett efterlängtade (av mig i alla fall, det vet ni 🙂 ) försommarvädret håller i sig, peppar peppar. Även om man som jag har ett inomhusjobb, så är det så skönt att det är fint väder på morgonen när man tar sig till jobbet, på lunchen när jag försöker få en stund ute och när man avslutar jobbdagen och hinner få en promenad eller annat utomhus på kvällen.
Ljuset är fantastiskt nu och om nån vecka eller kanske ett par veckor till så är det i stort sett ljust hela dygnet. Såg på SVT och Solfilmen igår att det i Kiruna just nu är “mörkt” kanske lite drygt en timme per natt denna vecka. Underbart! Ljuset och solen verkar göra något med de flesta människors sinne också, det känns som att det mesta går lite lättare när det är ljust. Det har verkligen kommit väl till pass dessa veckor då det har varit väldigt mycket som har samlats på nästan alla fronter.
Från tidig morgon och hela förmiddagen har jag suttit försjunken i förberedande arbete (det är mycket sånt just nu) inför dels avstämningar i juni och dels höstens jobb. Och då räknar jag inte ens in fritidsjobbet som politiken utgör… Så ett valår som detta skulle det med lätthet kunna vara mer än heltid på alla fronter, men så funkar ju inte vardagen och verkligheten som ni vet.
Ett av mina sätt att orka med och hantera en stor jobbmängd över tid är ju min hobby som jag har ägnat mig åt i olika former sen jag var 3,5 år. Träning och rörelse. Det är verklig återhämtning för min del, oaktat på vilket sätt det sker. Vissa dagar behöver jag få en rejäl genomkörare med instruktör, om latmasken kryper fram eller om det helt enkelt är för mycket analysarbete som upptar för mycket tankearbete. Andra dagar är det skönt att lyssna på ljudbok och springa/jogga/lufsa (välj själv alternativ) utomhus om vädret är så fint som dessa dagar. Eller så är det yoga som behövs.
Men det som står helt klart är att rörelse i någon form är det som gör att jag orkar i ett stundvis ganska högt tempo. Sen tränar jag ju som ni vet på att ta varje dag för vad just den dagen är, men ibland är det inte lätt och man faller tillbaka i ett tempo som jag hade för tjugo år sen. Det som är bra med stigande ålder och erfarenhet är ju att man just får det – erfarenhet. På så vis är det lättare att bli mer effektiv och inte behöva gå på onödiga nitar eller göra andra saker som man vet inte kommer att göra någon skillnad.
För är det något som betyder mycket för min del så är det precis det, att kunna göra skillnad och sen få känna att jobbet gav resultat. Det gäller både på jobbet, i politiken och förstås när det gäller min egen hobby som träningen är. Drömmen är ju att kunna skapa mer tid och utrymme för träningen, men det kanske får vänta ännu ett tag. Semester och sommar är ju ett bra tillfälle att kunna ägna sig helt åt det man själv vill och kan. Resa och träna står högst upp på min önskelista för sommarens semester, det kommer att behövas som uppladdning inför slutspurten i valrörelsen.
Ikväll är det dags för Blodomloppet här i Umeå och vi har ganska många deltagare som springer, joggar eller går i våra Moderata lag. Det ska bli roligt. I år är det ny bansträckning och istället för att ha folkfesten på I20-området med delvis skogliga spår, så blir det i år genom stan. Det blir också bra tror jag, dock har jag ännu inte kollat bansträckningen, men broarna runt är väl ett rimligt tips.
Nu är det dags för lite lunch, maten är varm och jag hoppas hinna sitta ute en liten stund i det härliga vädret och bara vetskapen om att maj i år redan har varit bättre än hela förra sommaren (!) vädermässigt är ju glädjande. Bara att hålla tummarna för att det håller i sig!
Trevlig tisdag!
