Warszawa, weekend och nya mål

Denna något kylslagna morgon när oktober börjar dra sig mot sitt slut så har solen ändå orkat visa sig på förmiddagen och det piggar alltid upp. Vädret både denna kanonsommar och även under hösten har gjort att mörkret inte har känts så påtagligt som det annars tenderar att göra när vintern står för dörren.

Som ni har märkt så har uppdateringarna här på bloggen varit mer sporadiska än vanligt, och jag har faktiskt behövt lite lugnare tempo efter en ganska lång och intensiv tid med valrörelse och efterspelet efter valet. Det tar en hel del på krafterna att ha flera engagemang på fritiden, men så länge det är kul och framför allt så länge som jag kan få tid för återhämtning och vila också, ja så länge orkar man ju köra på. Balans, ni vet.

Förra helgen åkte jag och Anders på en weekendresa tillsammans till Warszawa. Ingen av oss hade besökt Polens huvudstad tidigare, så det blev ett nytt resmål för oss båda. Vår vana trogen så promenerade vi runt i staden, vi tycker båda om att gå och så är det ett trevligt sätt att uppleva en ny stad.

Alldeles nära vårt hotell så började vi med att besöka Den okände soldatens grav och titta på blomsterprakten och militärerna som vaktar monumentet. Polen har en delvis tung historia, genom sitt centrala läge i Europa och närheten till öst så har landet genom århundraden drabbats av krig och ockupationer.

Vi är båda historieintresserade så det var självklart med ett besök på museet om Warszawaupproret 1944, Warsaw Uprising heter museet. Får du möjlighet att åka till Warszawa så tycker jag absolut att du ska lägga någon timme här. Minst. Det är ett väldigt bra museum med mängder av historia av den riktigt hemska sorten. Nazister och kommunister som slogs om makten över staden och mitt i allt det fanns en motståndsrörelse som inte lyckades 1944.

Bilden här ovanför är från en interaktiv karta över staden som visade de olika skeendena under striderna. Jag har alltid så svårt att förstå grymheten när människor som Stalin och Hitler (och alla de despoter som kommit efter dem och fortfarande agerar i olika länder) tycker att de genom krig kan ha “rätt” att erövra och sedan massförstöra städer och länder, för att inte tala om allt mänskligt lidande.

Därför är det så viktigt att hålla historien och informationen levande för att det inte ska upprepas. Därför är jag övertygad om att EU:s roll måste accentueras och hållas aktuell, det var ju därför föregångaren till EU bildades. För att alla sa gemensamt efter andra världskriget – aldrig mer. Det är viktigt att minnas ursprunget till EU och varför det är viktigt att vi samarbetar i vår världsdel Europa. Vi är betydligt mer lika än olika.

Vi hade en riktig tur med vädret får man säga, sol och runt 20 plusgrader på dagarna, så utöver all historia i den ganska nyligen helt återuppbyggda huvudstaden så var det också så skönt att kunna känna solen värma på en uteservering i folkmyllret.

I år firar Polen 100 år som självständig och det firades med en festival på lördagen som vi tittade på i Gamla stan. Vi åt också riktigt god och vällagad mat under dagarna vi var där, så jag kan tipsa om Warszawa för en trevlig weekend.

Under jobbveckan som sedan har gått har det varit fullt upp och på den tid jag har fått över har jag valt att prioritera träning och handarbete.

Igår kväll fäste jag de sista trådarna på tröjan som jag har stickat åt dottern, så nu är den helt klar. Det är alltid skönt att färdigställa ett projekt och nu väntar jag på nytt garn som är beställt i rätt färg för mitt nästa projekt. Jag har alltid tyckt om att sticka, det är lite mer socialt än att gå in och sätta mig vid symaskinen 🙂 .

Stickningen får oftast även följa med på resorna, det är bra med bambu som material i stickorna så det inte uppfattas som tillhyggen 🙂 . Stickning och ljudbok är en perfekt kombo tycker jag, något för händerna att pyssla med samtidigt som en bra bok berättas i öronen. Ibland får man lite flashbacks från när man hade fruktstund på lekis för en sisådär hundra år sen, när fröken (ja, på den tiden kallade vi pedagogen för det) läste från en bok och alla skulle sitta stilla och lyssna en stund. Ljuvligt. Även om jag kunde läsa själv redan då och plöjde böcker i mängder, så var det alltid skönt att få lyssna på en saga och vandra iväg i tankarna.

Hösten är min favoritårstid som ni vet, och kombinationen av träning, läsning och handarbete är ren lyx för mig. Denna vecka har jag inga resor inplanerade, så jag ska försöka ägna fritiden åt just dessa ting. I alla fall kan man ju ha den ambitionen mellan jobb och allt annat vardagspyssel 😉 .

De senaste åren har jag efter varje sommar, ungefär när hösten står och knackar på dörren, satt upp 100 mål för mitt kommande år, stort som smått. I år har det blivit lite förskjutet på grund av allt jobb med valet, men nu känns det som att det börjar vara dags för det igen. Jag tittar aldrig på listan under året utan gör en avstämning när det är dags att göra en ny, och jag slås alltid av att jag infriat mellan 70-80 % av dem. Bara genom att sätta ord på tankarna och bara för mig själv. Pepp!

Trevlig måndag!