Förra måndagen reste jag till Göteborg då jag var inbjuden att hålla ett keynote speach på den nordiska vattenkonferensen NordIWA, i egenskap av att vara rapportör för avloppsdirektivet i EU:s Regionkommitté. Fokus var mitt arbete med och resultatet av det i ett nordiskt och europeiskt perspektiv.
Det var ett rent nöje att få tala för närmare 500 deltagare från 12 länder om en fråga som berör oss alla och betyder mycket ur många perspektiv. Sanitet, rent vatten och friska hav, sjöar och vattendrag är något som vi alla vill ha, men även ur ett cirkulärt perspektiv, hälsa och energieffektivitet är avloppsrening en stor fråga lokalt, regionalt och globalt.
Jag blev verkligen glad över den fina talargåvan som jag fick, det är sånt som på riktigt kan göra skillnad och sånt som vi nog alla lite till mans bara tar för givet att det ska funka. Fungerande toaletter alltså 😊
Som en fin bonus så bjöd Göteborg på härligt septemberväder! Ja, ni vet ju vilken månad som är årets bästa 😉
Dagen efter jag kom hem med sista planet, så var det skönt att få röra på sig ute i det fina vädret hemma, så jag tog en lite längre sväng med min MTB i skogen. Lite lagom tempo, men ändå så att flåset och benen fick jobba litegrann i uppförsbackarna. Det blev inget högpulspass alls, det har varit lite för mycket på jobbfronten för det just nu, så lagom jobbigt och sen rörlighet via yoga får vara good enough för tillfället. Det kommer andra tider längre fram för lite tyngre träning tänker jag.
Vi passade på att besöka mina föräldrar under den gångna helgen och då fick vi ju en massa hundmys på köpet. Denna fantastiska lilla vovve är fylld av mys och så väldigt gosig! Skönt också med ett gäng skogspromenader tillsammans, återigen i ett ljuvligt septemberväder. Bästa månaden som sagt 😊
I skrivande stund så jobbar jag undan lite innan dagens och morgondagens beting inleds. Det är dags för konferens för det regionala nätverket för besöksnäringen som denna gång träffas i Stockholm, och på Lidingö närmare bestämt. Ska bli intressant och trevligt att träffa nya och gamla kollegor inom besöksnäringen från hela landet.
Det blev en tidig revelj för att ta morgonplanet till huvudstaden och väl här så är det fortfarande rejält dimmigt, men det klarnar säkert upp under dagen.
Efter en hektisk vår med jobb som inte avslutades förrän någon vecka in i juli, så har det varit skönt med en fin sommar med familjen. Jag är glad över att yttrandet om avloppsdirektivet som jag varit rapportör för i EU:s Regionkommitté gick i mål och att vi fick igenom alla de viktigaste delarna. Det gjorde det avsevärt mycket enklare att kunna koppla av under sommaren.
Alldeles så här i slutet av sommaren, som faktiskt ännu är sensommar tycker jag, så kändes det roligt med en liten uppfräschning av håret och nya glasögon. Redo för hösten liksom 😊
Mina uppdrag startade redan förra veckan då jag deltog på Wasa Future Festival som talare i egenskap av vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS under rubriken Kvarkenregionen i ett nytt geopolitiskt sammanhang. Det var också mycket goda samtal och överläggningar med många strategiskt viktiga aktörer i och för regionens framtida utveckling, så jag var nöjd när jag kom hem på fredag eftermiddag.
Denna vecka har fortsatt på liknande tema, och från att ha diskuterat infrastruktur och transportlösningar i ett nordiskt perspektiv, så var det sen dags för möte med RKM (regional kollektivtrafikmyndighet) i de fyra nordligaste länen. Vi träffades för möte i Sollefteå under ett par dagar och hann diskutera såväl nuvarande som kommande utmaningar och problem för kollektivtrafiken i norra Sverige.
Hallstaberget bjöd på en vacker utsikt över Sollefteå!
Idag blev det en tidig morgon för att ta morgonplanet till Stockholm där vi har styrgruppsmöte med Botniska Korridoren som är ett samarbete mellan de sju nordligaste länen i landet, med huvudsakligt fokus på järnvägsfrågor. Från Örebro i söder till Kiruna i norr så utgör vårt samarbete ungefär 72 % av landets yta och det är viktigt att kunna koppla ihop transportstråken på ett kraftfullt sätt.
Så det är enkelt att säga att inledningen på hösten för min del i huvudsak har ägnats åt infrastruktur och transport. Det engagerar mig mycket eftersom det är det som lägger grunden till all annan samhällsutveckling och gör att näringsliv, akademi, civila samhället och människor kan bli det den vill och kan vara.
Men hörni, vilken sommarresa vi fick uppleva! Det är något som verkligen har legat på vår bucket-list länge och väl, och äntligen kunde vi få till den!
Vi landade i London och hade sedan två veckor framför oss med hyrbil för att se England, Wales och Skottland. Så ända från längst i söder med Eastbourne, White Cliffs of Dover, Battlefield of Hastings, Beachy head tog vi oss via Stonehenge till Blenheim palace där Churchill föddes, och så besökte vi även kyrkan där han ligger begravd.
Därefter var det dags för till Wales och Cardiff med besök på Cardiff Castle innan vi körde vidare till Caernarfon castle där nuvarande kung Charles kröntes 1969. Sedan stod York på tur och ett besök på imponerande York Minster och Shambles innan det var dags att besöka Hadrians Wall och Rosslyn Chapel.
Skottland var något utöver det vanliga med en så vacker natur! Vi hann se mycket på vår tur både i och runt Edinburgh som Edinburgh Castle, Royal Yacht Britannia, the Royal Mile och Princes Park. Och såklart många historiska miljöer som Stirling Castle, Battle of Bannockburn och Wallacemonumentet. Ullapool på västkusten, Duncansby head, Dunnet head och John O’Groats för en lunch. Inverness, Loch Ness, Loch Lomond innan vi hade vårt sista stopp i Cambridge med förstås Kings College och annat.
Denna resa gav så många upplevelser och fina minnen att vårda framöver! För att inte tala om upplevelsen att köra på ”fel” sida och åt ”fel” håll i rondellerna. Ja, jämfört med hemma såklart 😊
Men så härligt att få uppleva mycket mer av Storbritannien är enbart London!
Nu är det dags att dra igång dagens sammanträden och fylla på kaffekoppen inför det.
Det har varit en intensiv vår med mycket arbete och samtidigt väldigt lärorikt och roligt. Nog för att jag även tidigare har förstått att avloppsrening är viktigt, men efter denna tid så har jag avsevärt förbättrat min detaljkunskap i detta område som är så centralt för god vattenkvalitet och mycket annat kopplat till natur och människa i samklang.
Gårdagen blev en rejäl slutspurt med en rusch mot målsnöret efter ett långt maraton sen i december, och jag kände mig så otroligt nöjd och glad över att ha rott detta i hamn! Alla centrala och mycket viktiga delar gick igenom, det handlar om att olika lagstiftningar inte ska krocka när städer växer och behöver bygga ut sina reningsverk, om att glest bebyggda områden inte ska räknas in i samma kategori som stora städer med närhet till stora reningsverk, och att vi fortsatt måste få ha ett undantag för kallt klimat där en utökad kväverening skulle innebära enorma ökade kostnader och en ökad användning av kemikalier och energi.
Det blev en lång debatt med stort engagemang från kollegorna i Regionkommittén och jag är så glad över förtroendet från EPP-gruppen att fått ansvara för detta yttrande som är en viktig del av Zero Pollution-målet i EU. Många voteringar, och de flesta gick vår väg, i synnerhet sett med svenska ögon. Yttrandet är nu Regionkommitténs ståndpunkt i den fortsatta processen på väg mot trilogförhandlingarna där sen det slutliga resultatet ska bli lagstiftning i det reviderade avloppsdirektivet som kommer att sen implementeras i respektive medlemsland och sen vidare till regional och lokal nivå.
Jag har haft ett suveränt team att arbeta med i dessa frågor under hela våren, och mitt svenska expertteam har bestått av Oskar Wikstrand och Ulrika Palm från SKR (både i Stockholm och Bryssel) och Anders Finnson från Svenskt Vatten. Utöver dem så har Agnieszka Bidzinska från EPP och Marta Mansanet Canovas från ENVE-sekretariatet på Regionkommittén varit nycklar till att få detta i hamn. Utan dem skulle mitt arbete inte ha kommit så långt, så stort tack till er alla!
Det enda jag faktiskt blev förvånad över (och det händer ju inte allt för ofta i dylika sammanhang) var att de rödgröna valde att lägga ned sina röster då alla röstade om att slutligen godkänna hela yttrandet. Kanske allra mest förvånad över att även de svenska ledamöterna från den gruppen gjorde det, det hade jag inte fått någon som helst föraning om, vilket annars normalt är kutym att man får. Nu återstår det väl att se om de rödgröna kommer att fortsätta den linjen även på hemmaplan, men det har jag inte heller hittills fått några avvikande signaler om. Nåväl, en majoritet från stora delar av EU röstade ändå igenom yttrandet som nu är Regionkommitténs ställningstagande så det är jag mycket glad över.
Idag fortsätter plenarsessionen med fler yttranden och voteringar, men inga som jag behöver förbereda mig mer grundligt inför, så jag kommer att följa debatterna och även ha några överläggningar innan det snart är dags för att resa hem. Det hade ju varit ljuvligt skönt att få sova hemma i egen säng ikväll, men det gick inte att flyga hela vägen hem till Umeå ikväll så det får bli ännu en övernattning på Arlanda istället.
I väntan på det slutliga och harmoniserade yttrandet (alltså att de ändringar som vi voterade om ska infogas på rätt ställen i dokumentet), så ska jag faktiskt unna mig att känna mig nöjd med mitt arbete och sen börja se fram emot en fin sommar. Jag ska pusta ut lite grann och sen lär jag återkomma inom kort här på bloggen med andra uppdateringar och tankar, från min horisont med mitt perspektiv. Men som vanligt så är du varmt välkommen att följa mig i sociala medier (här på bloggen kan du hitta vilka jag finns på under fliken högst upp på sidan) för lite tätare uppdateringar.
Just nu sitter jag på Arlanda och jobbar en hel del med förberedelser inför förhandlingar om mitt yttrande gällande lagstiftningsförslaget om det reviderade avloppsdirektivet som ska beslutas om nästa vecka i Bryssel. Det är ännu rätt hektiskt arbete som återstår och pågår, och det känns nästan overkligt att ett halvårs mycket intensivt arbete snart går i mål för mig.
Det var ju i december som jag fick uppdraget att vara rapportör för detta i Regionkommittén och man kan säga att engagemanget och intresset för dessa frågor har varit minst sagt stort. Många ledamöter från stora delar av EU har lämnat förslag på ändringar och kompletteringar och ur vårt svenska perspektiv så har det hittills gått väldigt bra, men än är det en bit kvar och det är nästa onsdag som det slutliga beslutet fattas om yttrandet.
Mycket roligt och inspirerande att få sätta sig in i dessa frågor på ett djupare plan, och också väldigt intressant och lärorikt arbete tillsammans med mina eminenta experter från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Svenskt Vatten.
Igår invigdes SM-veckan i Umeå och det blev en lyckad sådan med folkfest och underbart sommarväder! För egen del så har det varit en ganska fullmatad vår och nu när sommaren står för dörren och lite ledighet hägrar om drygt en vecka, så ser jag fram emot att få mer utrymme för egen träning igen. Just nu har tempot varit så högt så jag har valt att inte lägga på mer för kroppen att hantera i form av hård konditionsträning, det har istället blivit rörlighet och yoga. Ljuvligt!
Jag tänker att det kommer att finnas både tid och ork för lite tyngre träning inom kort och det är också skönt. Framför allt så är det variationen som jag tycker om. Kanhända blir det några skogsturer med min MTB också, när vädret är härligt.
Midsommarhelgen tillbringade vi i Gammelstad hos mina föräldrar och det var en riktigt vilsam sådan med fokus på familjetid. Ja och såklart en massa vovvemys med Milo 😊. Alltså den hunden gör att det blir svårare för varje gång att stå emot sin egen hundlängtan 🥰
Vädret bjöd på ett efterlängtat och nödvändigt regn som sen övergick i mulet, men helt ärligt så var det faktiskt ganska skönt som omväxling till det varma vädret. Som ni vet är ju hösten och framförallt september min favoritmånad och -årstid, så något svalare sommartemperaturer än de +28 som vi haft ett tag gör inget för min del.
I morgon väntar utskottsmöte i ENVE i Regionkommittén i Bryssel, och det är anledningen till att jag just nu sitter och väntar på nästa flyg på Arlanda. Ser fram emot att träffa kollegorna från stora delar av EU för samtal och överläggningar, det är både roligt och givande. Men om någon någongång skulle erbjuda mig att få välja en valfri superkraft (drömma kan man ju 😉) så skulle jag inte ens behöva fundera två sekunder, givetvis skulle jag välja teleportering direkt.
Sen senast vi sågs här på bloggen så har det i huvudsak varit europeiskt fokus för min del gällande jobbfronten. På väg till Bryssel för att tala om infrastruktur så var det en extra bonus att träffa vännen och EU-minister Jessika Roswall som också åkte till Bryssel för jobb. Vi lärde känna varandra för ungefär tjugo år sen, och det är så roligt att se vänner som gör ett intensivt och mycket bra jobb!
Självklart bytte vi några ord om aktuella frågor, och i vanlig ordning så passade jag förstås på att informera om det som var mest aktuellt för dagen kopplat till norra Sverige 🙂 . Men också lite annat som hänt sen senast.
Konferensen som jag var inbjuden att tala på i egenskap av vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS och Scandria Alliance hölls på Osloregionens kontor i Bryssel och de stod också värd för eventet.
Foto: Thomas Hartman
Temat för konferensen i form av Round Table var “Working together for resilient and green transport corridors” och anordnades av Scandria Alliance. Jag talade om den mycket bekymmersamma geopolitiska situationen som är aktuell just nu, och konsekvenserna av detta i vår region där infrastrukturen i norra Sverige och Finland fått ett betydligt starkare ljus på sig. De öst-västliga transportstråken har alltid varit viktiga och nu är det även fler än oss som instämmer i det.
När vi pratar om transportkorridorer så handlar det förstås om att få infrastruktursystem som hänger ihop, som till exempel vikten av att såväl gods som personer kan transporteras till och från våra regioner. Ingen kedja är som bekant starkare än den svagaste länken, och det är därför det är viktigt att den ännu inte byggda Norrbotniabanan färdigställs. Som bara ett av många exempel.
I Kvarkenrådets regi så har vi även beslutat att gå vidare med en fördjupning av studien av en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa, vilket är en viktig länk för att knyta länderna närmare och säkerställa fler alternativ för transporter, i synnerhet för Finlands del men även för Sveriges. Det blev flera bra samtal med EU-kommissionen som förstås är nyckelspelare i möjligheterna att kunna få allt detta på plats.
Åter från Bryssel så väntade överläggningar på SKR och EU-beredningen innan det var dags att åka norrut hem till Umeå på torsdagskvällen för att delta på Kvarkenrådets inledande samtal inför årsmötet som hölls i fredags. Under en gemensam middag så avtackades två trotjänare i Kvarkenrådet, nämligen Lennart Holmlund som varit vice ordförande, och Olav Jern som är en av grundpelarna till att samarbetet är där det är i dag. Han har de senaste åren varit en väldigt viktig senior advicer med stor och bred kompetens och erfarenhet.
I fredags så fick jag förtroendet att bli omvald som vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS och det blev jag glad över!
I tisdags kväll så gick jag och maken på konsert med Depeche Mode som vi båda gillar och har gillat sedan 80-talet. Vi såg dem senast för ca tio år sen och jag tyckte denna gång att de var ännu bättre än då. Roligt med bra musik och massor av folk på Friends Arena!
När jag kom hem i fredags så hade jag fått ett spännande paket som inte fick öppnas förrän på Mors Dag, så jag fick stilla min nyfikenhet och när jag öppnade det igår så blev jag varm i hjärtat av så fin hälsning från mina fina barn och en massa fina godsaker. Finaste ungarna 🙂
Söndagen inleddes med fint väder och denna tid mellan hägg och syrén är ljuvlig! Allt börjar blomma nu trots att det ännu inte är särskilt varmt, och doften av hägg ger en försmak av sommar. Innan regnskuren kom på eftermiddagen så hann vi klippa gräset och sen blev det en stund i fåtöljen med en kaffe, mina godsaker från barnen och en ny bok.
Precis som förra veckan så avslutade jag kvällen och veckan med ett långpass yoga på Iksu plus. Riktigt skönt att få både rörlighet, styrka och fokus. Rekommenderas varmt!
Idag pågår kommunfullmäktige och imorgon är det arbetsutskott i regionala utvecklingsnämnden innan det sen är dags att köra till Lycksele för årets upplaga av Mötesplats Lycksele onsdag-torsdag.
Maj månads största åtagande hittills för min del är i hamn, mitt yttrande om revideringen av lagstiftningsförslaget om avloppsdirektivet i EU antogs i ENVE-utskottet med majoritet! Det har varit ett intensivt arbete med detta fram till utskottet, och processen fram till det slutliga antagandet i Regionkommitténs plenarsession i juli pågår för fullt.
Glad (men helt ärligt trött) efter att yttrandet antagits på utskottet, så kände jag mig nöjd med diskussionen och debatten med utskottets ledamöter. Det har varit väldigt roligt att få jobba tillsammans med så kompetenta personer runt mig, mitt expertteam på SKR och Svenskt Vatten i huvudsak, men också den kompetens som finns i sekretariatet på EPP (partigruppen på EU-nivå) och Regionkommittén.
Det ger energi och som ni vet så tycker jag om att lära mig nya saker, och min inlärningskurva gällande hela kretsloppet kring avloppsfrågorna är både snabb och brant 🙂 . Samarbete med väldigt kompetenta personer är så inspirerande! Nu är det några lite lugnare jobbdagar kopplat till yttrandet, och sen fortsätter intervallarbetet ända in i kaklet i Bryssel i början av juli.
Innan det var dags att åka till Bryssel för arbete med yttrandet, så gick Europaforum norra Sverige (EFNS) av stapeln i Umeå. Det är en årlig konferens som roterar mellan våra fyra nordliga län och detta år var det Västerbottens tur. I år var det 200 deltagare på plats fysiskt i Umeå och utöver det så streamades eventet också.
Jag fick förtroendet att i egenskap av vice ordförande för EFNS också stå som värd för hela konferensen under två dagar. Väldigt roligt att få göra det och hälsa alla välkomna till min hemmaplan i Umeå!
Det är också roligt att se det markant ökade intresset för EU-frågor generellt och hur vi i norra Sverige kan påverka dem genom att vara aktiva och delta på alla nivåer. Om inte vi själva är aktiva och berättar om våra förutsättningar och problem, vem ska då göra det? Därför är det kul att den utbildning som hölls för kommun- och regionpolitiker kring EU-frågor i anslutning till konferensen var mycket välbesökt.
Den stora samhällsomvandling som pågår och norra Sveriges roll i EU var förstås temat under dessa två dagar, och jag fick även tala om infrastruktur och militär mobilitet (inte helt ovanligt 😉 ) ur ett öst-västligt perspektiv. Fungerande infrastruktur är det som lägger grunden till annan utveckling, och det är därför det är så intressant och kul att få jobba med.
Norra Sverige (och Europa) är intressant ur många perspektiv, och som ett exempel på det så valde EESC (europeiska ekonomiska och sociala kommittén) att lägga sitt sammanträde i Umeå i anslutning till Europaforum norra Sveriges konferens. Många goda samtal, som här med Slawomir Tokarski, som är chef på EU-kommissionen (Director for European Territorial Cooperation, Macro-regions, Interreg and Programme implementation in DG REGIO). En person som alltså har både stor kunskap om och inflytande på hur vi kan komma framåt i de utvecklingsprojekt vi står inför.
För lite drygt en vecka sen så fyllde lillebror jämnt, och han hade sagt att kalaset blir i sommar för alla vänner och familj. Men vi kunde ju inte riktigt vänta så länge, utan ville fira honom med familjen på den rätta dagen. Så vi överraskade honom med mat, prat, presenter och lite bubbel! Härligt att få tid tillsammans att bara prata och käka lite, det blir för långt mellan gångerna för sånt i vardagen.
Som en härlig bonus fick jag mysa massor med föräldrarnas ögonsten också, och försöka hålla hundlängtan i schack 🙂 .
Den gångna veckan bjöd ju på en långhelg, vilket gör att det blev lite lägre tempo under en tid. En vecka utan resor och med flera deadlines avklarade var välbehövligt och efterlängtat. Jag fick tid till egen träning eller rörelse varje dag och avslutade veckan igår kväll med ett långpass yoga. Det borde man verkligen göra oftare.
Imorgon är det Regionala utvecklingsnämnden samtidigt som Regionstyrelsens arbetsutskott och därefter avstämningsmöte innan jag åker till Stockholm. På onsdag blir det Bryssel över dagen för att tala på ett Round Table i egenskap av vice ordförande för Kvarkenrådet EGTS och Scandria Alliance. Och temat är förstås infrastruktur och revideringen av TEN-T (transeuropeiska nätverket för transport) som gör att Europa kopplas ihop. Det ser jag fram emot!
Torsdagen ägnas åt EU-beredningen och andra överläggningar på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) innan det blir årsmöte med Kvarkenrådet EGTS i Umeå på torsdag kväll och fredag. Det blir bra dagar resten av veckan, hoppas att du också får en fin vecka.
Summerar ett par riktigt bra dagar i Kiruna dit Regionkommitténs ordförandekonferens för dess presidie hade förlagt sitt externa sammanträde. Jag fick mycket bra samtal med civilminister Erik Slottner som också deltog i debatten under Sveriges ordförandeskap i EU. Såklart lyfte jag förutsättningarna och de möjligheter som vi har i norra Sverige och även de problem som finns med kallt klimat och långa avstånd.
Summa summarum riktigt bra samtal både vid kvällens middag med civilministern i vår moderatledda regering (Erik representerar KD som även finns i samma familj som oss moderater inom EU, EPP ingår vi i tillsammans där) och även innan sammanträdet på fredagen. Erik Slottner har också en bakgrund inom SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) tidigare, så han är väl insatt i den lokala och regionala nivåns villkor och förutsättningar. Nu fick han också ytterligare info om specifikt norra Sverige 🙂 .
Jag fick förmånen att vara moderator och leda sessionen under rubriken “Att uppnå en hållbar utveckling i den europeiska delen av Arktis” under en timme, och det var mycket intressanta diskussioner från ledamöterna från alla delar av EU. Verkligen roligt att få leda samtalet i ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat och dessutom i Kiruna!
Här är de panelister som ingick i timmen som jag fick moderera, från vänster: Mirja Vehkaperä, ReK-kollega och ordförande i Oulu; Patti Bruns, generalsekreterare för Arctic Mayor’s Forum och Isak Utsi, kommunalråd i Arjeplog.
Samtliga hade mycket intressanta inlägg och det blev goda samtal med alla ledamöter, så jag kände mig mycket nöjd med det.
På torsdagen blev det en tidig avfärd för en heldag med studiebesök och det första stoppet var 504 m under jord, nere i LKABs gruva. Som alltid är det så imponerande att få besöka LKAB och lära sig mer om teknikutvecklingen och hur omställningen till minskade utsläpp går framåt, genom det gemensamma projektet Hybrit tillsammans med SSAB och Vattenfall där det kommer att produceras stål utan kol och där det finns förutsättningar att reducera Sveriges totala koldioxidutsläpp med nästan lika mycket som hela landet släpper ut idag.
Det är lätt att känna sig liten bredvid några av fordonen som används i gruvan, och riktigt kul att få se det på plats.
Efter ett uppskattat besök i gruvan på LKAB så fortsatte studiebesöket på Icehotel i Jukkasjärvi. Det är mellan säsongerna där just nu, men det är kul att det går att se de fantastiska iskonstverken året om. Väldigt roligt och alla var imponerade av de olika rummen och konstverken i is från Torneälven.
Tänk ändå sån tur att det finns entreprenörer och idésprutor som Yngve Bergqvist, mannen bakom Ishotellet. Och att han fortsatte med sin övertygelse trots att det fanns många på den tiden som var skeptiska till idén om att folk skulle vilja komma och kolla på is och dessutom sova i isrummen.
Några av de långväga gästerna från olika delar av Europa skulle stanna kvar i Kiruna över helgen och passa på att få en natt att sova på ishotellet, i samband med att det inte fanns så många resmöjligheter tillbaka från Kiruna på lördagen.
Det sista besöket för dagen gjorde vi på Esrange Space Center och där fick man endast fotografera utanför området (av förståeliga skäl när man sen fick besöka området). Min kvarvarande känsla efter de högkvalitativa besöken var att OJ så mycket högteknologiska spetskompetenser vi har (även om jag förstås visste det 😉 ) i norra Sverige.
Som uppvuxen i Norrbotten har man i någon mån tagit det vi har i norra Sverige ibland lite för givet, alltså att det aldrig har varit särskilt märkvärdigt att vi har de olika kompetenser vi har, som gruvorna och rymdverksamheten. Men det är klart att det är häftigt att vi är världsledande i flera områden och i kombination med den natur och andra förutsättningar vi har, också väldigt roligt att fler upptäcker det.
Med mer än hundra ledamöter där merparten aldrig hade varit så långt norrut, så är det värdefullt att ha varit på plats och de facto ser och förstår oss när vi talar om att vi har långa avstånd och ett kallt klimat. Att också på plats se de byggnationer, rivningar och flyttningar av fastigheter som pågår när staden delvis ska flyttas är förstås också unikt. För några av ledamöterna som jag talade med var det också flera år sedan de hade sett snö, så även om jag just nu mer än gärna skulle se gröna gräsmattor och varmare väder, så gjorde det inget att det snöade i Kiruna i torsdags.
Jag kunde för allra första gången på alla år ta bilen till ett Regionkommittémöte, och även om jag körde drygt 61 mil enkel väg så var det den kortaste väg jag har haft till ett sammanträde. Jag passade på att pausa på halva vägen mellan Umeå och Kiruna, både på vägen norrut och sen hem för att hälsa på hos mina föräldrar. Så när jag kom hem för en stund sen så ska jag ärligt säga att det var skönt att parkera bilen och nu kunna koppla av hemma.
Ikväll blir det en lugn kväll, innan nästa veckas arbete ska förberedas senare. Det stundar regionstyrelse, rapportörsmöte med Europaforum norra Sverige (EFNS) och sedan två dagars Europaforum med ett stort antal besökare. Jag har fått förtroendet att vara värd för konferensen och det ser jag fram emot. Men först blir det en lugn kväll hemma med maken. Och som det känns nu efter veckan som gått, även en tidig sådan.
Denna söndag kombinerar jag med lite avkoppling, jobb och så hoppas jag få plats med lite träning under dagen också. Det behövs för min del när det är ett såpass högt tempo som det är dessa veckor. Som ni förstår så är det också därför som det har varit långa intervaller mellan mina inlägg här på bloggen, men om ni är nyfikna på att få lite mer täta uppdateringar så finns jag förstås på sociala medier som Instagram, Facebook, LinkedIn och Twitter också. Välkommen dit!
Senast vi sågs här på bloggen så förberedde jag mig inför att delta och tala på Järnvägsforum Norr som gick av stapeln i Luleå. Verkligen lyckad konferens och bra arrangemang! Extra roligt för egen del att få förtroendet att representera Botniska Korridoren som är vårt samarbete sen många år mellan de numera sju nordligaste regionerna i infrastrukturfrågor, främst järnväg. Infrastruktur och kommunikationer är det som lägger grunden för annan utveckling i näringslivet och annat, så det är riktigt roligt att få jobba med det!
Utöver att få tala så blev det även många goda och nyttiga samtal med många strategiska aktörer i dessa frågor, och den bild som jag avslutade med tror jag inte att många missförstod 😉 . Förstås med liten glimt i ögat, men detta jobbar vi aktivt med på många håll. Mycket glädjande så kom vår moderatledda regering och infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) med goda besked dagen innan konferensen, nämligen att de nu skyndar på Trafikverket i planeringen av att få Norrbotniabanan färdigställd och att satsningar på Malmbanan kommer till stånd. Bra!
Dagen innan Luleå så åkte jag tillsammans med moderata kollegor från Umeå och Västerbotten över till Vasa i Finland för att delta i deras valspurt inför riksdagsvalet som hölls 2 april. En extra bonus för min del var att få besöka bryggan (ber om ursäkt över att jag inte är helt hemma med sjöfartstermerna, men jag hoppas att ni förstår vad jag menar 🙂 ) på världens mest miljövänliga färja Aurora Botnia mellan Umeå och Vasa. Imponerande teknik och riktigt roligt att få lära sig mer om det!
Vi följde med vårt systerparti Kokoomus (Samlingspartiet) och träffade även vännerna i SFP (Svenska Folkpartiet) för samtal om deras valrörelse för att lära oss mer och få idéer och inspiration till våra egna valrörelser. Lärorikt och trevligt att träffa våra finska vänner! Det var också roligt att följa riksdagsvalet i Finland på söndagen, och så roligt att vårt systerparti ökade sitt förtroende och verkar kunna bilda regering.
Påsken kom välbehövligt tidigt i år och att kunna få några lediga dagar var precis vad jag behövde, hemma med familjen. En extra lyx var att dottern var hemma över påskhelgen, och OJ så jag fick njuta av det! Dessa vackra tulpaner fick jag av henne och hennes barndomskompis som också hälsade på.
Jag och dottern hade många mysiga stunder, som till exempel med en ljuvligt god brunch och massor av fina samtal. Framför allt så härligt att få tid tillsammans med mina vuxna barn (för hur gamla de än blir så kommer de alltid att vara mina barn), det uppskattar jag nog mest av allt. Lyx var ordet!
Både träning och handarbete tillhör mina avkopplande hobbies, båda är lika roliga fast på olika sätt. Tröjan som dottern önskat sig växer fram, låt vara kanske inte i samma takt som jag annars hade hunnit med givet jobbtempot just nu, men då är det extra skönt att kunna ha någon annan avkoppling i händerna på kvällarna. Färgen och garnet blir man glad av!
Efter påskhelgen väntade styrelsemöte med Kvarkenrådet EGTS som denna gång hölls i Korsholm, Österbotten. Mycket smidig transport med JonAir som har taxiflyg mellan Umeå och Vasa! Det gör avståndet mindre och ökar möjligheten till samarbete med våra vänner på den finska sidan. Öst-västligt samarbete förstärker vår region!
I torsdags deltog jag som talare på Zero Pollution Stakeholder Platform för att tala om arbetet som rapportör för avloppsdirektivet, där EU-kommissionen har kommit med revideringsförslag till lagstiftningen som har mer än trettio år på nacken. Mitt uppdrag är att lyfta fram konsekvenserna för den lokala och regionala nivån i EU och även föreslå förändringar och justeringar till detta.
Det är ett mycket roligt och lärorikt arbete och medför många olika sidoevent att tala på om detta. Som i torsdags som sagt på plats i Bryssel, och med intresserade deltagare och många som följde detta online. Kul! Nu är vi inne i en intensiv arbetsperiod då vi under nästa vecka ska gå igenom olika ändringsförslag från kollegorna i ENVE-utskottet för att göra yttrandet starkare och så småningom kunna få igenom det i plenaret i Bryssel i juli då jag går i mål med den största delen av mitt arbete med detta.
Igår hade Moderaterna i Västerbotten länsförbundsstämma som detta år hölls i Lycksele. Mycket god stämning och alla val togs i full enighet, det är så roligt att länet jobbar tillsammans som ett lag och visar också på alla framgångar som vi har haft i nästan alla kommuner efter valet. Vi gjorde vårt bästa val på 84 år i regionvalet till exempel och det går inte om vi inte jobbar tillsammans gemensamt. Maken fick också förnyat förtroende som länsförbundsordförande och det gillar jag förstås extra mycket 🙂 .
De kommande veckorna blir det inte särskilt mycket luft i heller, imorgon väntar kommunfullmäktige här i Umeå och resten av veckan kommer jag att ägna åt europeiskt arbete då Ordförandekonferensen inom Regionkommittén ska träffas i Kiruna och jag ska moderera ett talarpass där. Jag ser mycket fram emot att få tala om den gröna utveckling som just nu sker i en arktisk kontext i vår region, och förstås att besöka Kiruna igen. Det var ett tag sen senast, så det ska bli kul.
Veckan därefter kommer också att gå helt i EU:s tecken, fast på hemmaplan här i Umeå där vårt årliga Europaforum Norra Sverige (EFNS) går av stapeln. Jag har fått förtroendet att stå värd för hela eventet och det är ju frågor som ligger mig nära hjärtat så det gör jag förstås gärna. Det är många anmälda och fler blir intresserade av EU-frågorna som berör oss på många sätt på vår lokala och regionala nivå, så superkul att få jobba med dem!
Men nu är det dags för en kopp kaffe och sen förberedelser inför mina anföranden i Kiruna och en hel del annat smått och gott som ska falla på plats.
Jobbet just nu är intensivt och mycket som händer, men OJ så roligt det är! Som synes så har bloggen fått vila ett tag nu och det är helt och hållet beroende på mängden arbete denna period. För min del är det alls inga klagomål på att det är mycket att göra denna vår, för arbetet hänger ihop och är både inspirerande, lärorikt och framför allt kul!
Tänkte att det får bli några nedslag i den senaste tidens arbete och vad som har hänt, och som vanligt så blir det fler uppdateringar i mina sociala medier för den som vill följa mig lite mer till vardags. Välkommen dit om du vill!
Sveriges Kommuner och Regioner hade valkongress tidigare i veckan och jag är så glad över förtroendet att få fortsätta arbeta som ledamot i EU-beredningen. Det hänger förstås ihop med mitt uppdrag i Regionkommitten EU, och jag ser mycket fram emot att få jobba vidare med de lokala och regionala frågorna såväl på den nationella som den europeiska nivån.
Igår kom jag hem från Sverigemötet där 1450 Moderater från hela landet träffas för att diskutera politik och aktuella frågor. Jag fick möjligheten att delta som talare om regionala utvecklingsfrågor tillsammans med mina kollegor och vänner från stora delar av landet. Från vänster: Anna Jähnke, Skåne; Stina Höök, Värmland; Jenny Landernäs, Västmanland, jag och Pär-Gustav Johansson, Kalmar län. Stina modererade oss på ett fint sätt och det var roligt att seminariet blev fullsatt och att ämnet engagerade många. Regional utveckling är ju ett av två uppdrag som regionen har, och även om sjukvården förstås är störst både till utrymme och ekonomi, så är det uppdrag som hänger ihop.
Helt klart var det dock som alltid så ljuvligt att komma hem igår. Borta bra men hemma bäst!
Stora delar av mitt arbete den senaste månaden har jag ägnat åt att jobba med lagstiftningsförslaget om avloppsdirektivet som EU-kommissionen har lämnat på remiss.
Arbetet innehåller många möten och överläggningar inför att vi skriver den draft opinion som ligger till grund för Regionkommittens ställningstagande i arbetet med revideringen av lagstiftningen. Här är delar av mitt team som jag jobbar tillsammans med i framtagandet.
Från vänster: Ulrika Palm, SKR; Anders Finnson, Svenskt Vatten; jag och Oliver Loebel, EurEau. Min expert Oskar Wikstrand, SKR, deltog online från Stockholm och gjorde ett gott arbete därifrån.
Jag höll i det som kallas för stakeholder meeting i Bryssel, det är enkelt uttryckt ett tillfälle för många aktörer, organisationer och andra att kunna dela med sig av deras ställningstaganden kopplat till avloppsdirektivet, och hur det kan komma att påverka deras region eller kommun. Efter mötet där det var många på plats fysiskt i Bryssel och ännu fler som deltog digitalt, har jag fått många goda inspel till hur detta kan komma att slå på olika sätt i olika delar av EU. Precis det som var tanken med mötet. Roligt och lärorikt!
Jag hade två dagar som var maxade med möten och överläggningar i Bryssel, och många samtal om konsekvenserna för den lokala och regionala nivån. Alla möten gick mycket bra, och det finns goda förhoppningar om den fortsatta arbetsprocessen fram till maj då ENVE-utskottet ska debattera och sen anta yttrandet, och därefter till plenarsessionen i juli då det slutliga yttrandet från Regionkommitten ska fastställas.
Ett par dagar innan jag reste ner till Bryssel för överläggningar, så fick jag möjligheten att delta på ett event om avloppsdirektivet som anordnades av EU-parlamentet. Som alltid så tycker jag att det är viktigt att den lokala och regionala nivån får chansen att tala om olika förslag och hur dessa kommer att påverka den nivå som är närmast medborgarna. Roligt med bra frågor och feedback efter seminariet också, sånt ger energi och värmer!
Jag har blivit vald till att ingå i en av politikutvecklingsgrupperna som Moderaterna har tillsatt och som ska mejsla fram politiska förslag och riktningar framåt, under ledning av Hans Wallmark. Det är givetvis hedrande och roligt, utvecklingsarbete som är framåtsyftande är det som jag gillar allra mest. Den gruppen som jag är en del av är utrikes- och säkerhetspolitik, både intressant och förstås viktigt allrahelst i den säkerhetspolitiska kontext som vi finns i just nu. På vårt förra möte (digitala så att alla kan hinna delta) så fick vi samtala och diskutera med den bästa försvarsminister som vi har haft på väldigt länge, Pål Jonson. Hans samlade kompetens och utbildning är imponerande och viktig i alla processer som Sverige finns med i.
För ett par veckor sen så kunde jag jobba undan lite kvällen innan för att möjliggöra ett par timmar i skidbacken. Oj så roligt det var! Skönt att få röra på sig utomhus i soligt väder också. Snacka om att det var mycket värt och att få känna sig lite lätt mör i benen efteråt värdesätter jag också.
Annan typ av skidåkning är ju längdskidor, som det är närmare till här i Umeå. Vi har flera fina spår nära centrum och det är också skönt att kunna snabbt byta om för att få lite friskluft och motion mellan arbetet. Det behövs för att orka med allt annat, plus att det är roligt! Träning och motion är ju liksom inget straff 😉 utan ett sätt för mig att rensa tankarna och låta frågor som behöver bearbetas få tid för just det samtidigt som man rör på sig.
I måndags kväll fick jag nöjet att tala om några aktuella frågor från min horisont då Moderaterna i Nordmaling höll sitt årsmöte. Efteråt fick jag så fina blommor av dem! De står faktiskt i blom även i skrivande stund, men nu börjar de nog snart ha gjort sitt. Färska blommor är ju så vackert och något som verkligen är värt att unna sig emellanåt.
Veckan som kommer är intensiv, med kommunfullmäktige imorgon och sen väntar möte med Strukturfondspartnerskapet Övre Norrland i Skellefteå, innan jag tillsammans med moderata vänner åker över till Vasa i Finland för att ha överläggningar och se hur de jobbar i sin slutspurt inför riksdagsvalet om en vecka. Tillbaka med morgonfärjan på torsdag och sen styr jag kosan norrut till Luleå för att tala på Järnvägsforum med rekordmånga deltagare.
Självklart passar jag på att hälsa på hos föräldrarna också, och bonusen blir ju att få mysa med denna goding litegrann. Hundsuget tilltar för varje gång… 🙂
Mer än halva januari har redan passerat av 2023 och det där med att tiden går fort är ju förstås en relativ sak, allt beror förstås på hur mycket man har att göra. Ibland kan ju tre minuter kännas som en väldigt lång tid, till exempel om man gör plankan som styrketräning 😉 och andra gånger känns en vecka som att det bara susar förbi.
Så har tiden innan jul och delvis även efter känts för min del. Sen sist vi sågs här på bloggen så väntade styrelsemöte med Kvarkenrådet i Karleby, Finland, och därifrån åkte jag till Helsingfors för möten kopplade till infrastruktur och militär mobilitet.
Några av er minns säkert att jag “samlar” på nationella parlament, det vill säga att om jag får möjlighet i olika huvudstäder så vill jag väldigt gärna besöka det landets parlament, eller motsvarighet till Sveriges Riksdag. Det tycker jag är mycket intressant och ger mig mycket kunskap, som tidigare riksdagsledamot i Sverige så är jag ju såklart väldigt stolt över vår vackra Riksdag med långvariga anor och historia. Så väl på plats i Helsingfors så fick jag möjligheten att få titta in i plenum i Finlands Riksdag. Vackert!
Tillsammans med Joakim Strand (till höger), som är riksdagsledamot i Finland och även ordförande i Kvarkenrådet, och Hans Lindberg (till vänster), kommunalråd i Umeå, så hade vi bra möten med viktiga aktörer kopplat till våra aktuella frågor och infrastruktur i Kvarkenregionen. Ser fram emot fortsättningen!
Efter en fullmatad avslutning på december, så packade jag och maken våra väskor för att få lite mycket efterlängtad och välbehövlig vila på varmare breddgrader. För att inte tala om dagsljuset. Oj så välbehövligt det var! Som här, varje morgons långpromenad längs Atlanten samtidigt som solen går upp, det är precis sånt som behövs den mörkaste perioden.
När man får denna start på morgonen tillsammans med en promenad och styrketräning innan frukost, så orkar man så mycket mer när man kommer hem igen. Soluppgången tröttnar man liksom aldrig på att se.
Vilka konstverk i sanden!
Jag hade en del arbete med mig under julhelgen och även några digitala möten med Bryssel, men jag ska inte alls klaga på arbetsmiljön 🙂 . Revidering av lagstiftningsförslaget om avloppsdirektivet gick alldeles förträffligt att läsa på om även under parasollet i solstolen visade det sig.
Så underbart med soluppgången!
Det enda som var lite smolk i bägaren var att vårt bagage inte kom fram när vi landade. Anders fick tillbaka sin väska efter fyra dygn, men min kom inte tillbaka förrän vi stod på flygplatsen och skulle checka in makens väska för att åka hem. Tio minuter innan det var vår tur så ringde min telefon, och jag lyssnade på magkänslan och gjorde ett undantag och svarade (utländska nummer svarar jag aldrig på annars). Tur var väl det för då är det en spansk herre som meddelar att de nu (!) har min resväska på flygplatsen. Så vi lämnade vår plats i kön, åkte ner en våning och – tadaa – där var min väska.
Sällan har jag känt sån lättnad och glädje över att få tillbaka mina egna saker. Dessutom skönt att slippa en himla massa oönskat extraarbete med flygbolag och försäkringsbolag också. Så lite tilltufsad väska med det allra fulaste bagagebandet runt sig (ska verkligen leta efter ett nytt som är både fint och syns på långt håll när man väntar på väskan framöver), men oj så glad jag blev!
Det var bara att checka in väskan igen och hålla tummarna för att allt skulle funka hela vägen hem igen. Vilket det gjorde. Väl hemma igen var det bara att packa upp alla oanvända kläder och skor, så det gick ju rätt snabbt.
Direkt när vi landade hemma igen så packade vi om lite och körde norrut till mina föräldrar för att fira jul lite i efterskott, mammas födelsedag och så sonen lite i förskott. Vilken härlig helg med tid att träffa båda barnen samtidigt som föräldrarna och min bror med familj. Det var den finaste gåvan! Ja, och så denna ljuvliga fyrbenta sötnos förstås. Milo, som verkligen är en speciell vovve för mig, trots att det är mina föräldrars. Så mycket hundmys och gos som ryms i denna lilla hund.
Jag var mentalt inställd på en intensiv januari månad och det var faktiskt riktigt skönt att komma hem och sen ha ny energi för att ta sig an det som ligger framför mig nu. I början av varje mandatperiod så gör den nyvalda regionfullmäktigegruppen för Moderaterna i Region Västerbotten en studieresa tillsammans. Denna gång gick den till Bryssel där vi fick både ny och delvis uppfräschad kunskap i vårt andra parlament, dvs EU-parlamentet.
Vi besökte EU-parlamentet och såg plenum där, fick mycket god information om det svenska ordförandeskapet som nu har inletts, träffade en av våra moderata EU-parlamentariker Tomas Tobé och besökte EU History Museum. Dagen därpå träffade vi våra vänner och kollegor på SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) på plats hos dem i Bryssel för att diskutera hur den svenska regionala och lokala nivåns intressen och frågor drivs och tas tillvara. Därefter blev det uppföljande samtal och informationer från vårt eget kontor NSEO (North Sweden European Office) som Västerbotten har tillsammans med de tre övriga norra länen.
Sammantaget blev det en mycket bra resa tillsammans med intresserade och nyfikna regionfullmäktigeledamöter från Moderaterna i Region Västerbotten. Dessutom med massor av skratt och god stämning så ser vi alla fram emot denna mandatperiod och vårt arbete tillsammans.
Men som alltid är det borta bra men hemma bäst för min del, och att som denna vecka få en hel vecka på hemmaplan är mycket värt. Nästa vecka blir det huvudstaden merparten av veckan. Då är det invigning av Västerbotten på Grand för 33:e året i rad och där ska jag tala på ett av passen kopplat till EU, norra Sverige och infrastruktur. Sen är det Internationella dagen på SKR samt våra ordinarie beredningsmöten på SKR. Och mellan allt detta så har jag ett flertal kortare möten inbokade för avloppsdirektivet och lite annat som jag nog får anledning att återkomma till längre fram.
Men, en sak i taget så blir det nog ordning på det mesta hoppas jag. Så nu är det dags för en kopp kaffe.
