Helgen som gick var mycket lugn och skön och gick helt i familjens tecken, mina föräldrar kom på besök och det är alltid mysigt att prata ikapp sig med dem. Även om vi har många sätt att hålla kontakten på utöver telefonen, som Instagram, Snapchat och Facebook, så är det inget som slår samtal vid köksbordet.
Söndagen var en regnig sådan och jag hade tänkt att kanske byta om och gå ner till gymmet, men det blev en extremt lugn dag hemma istället. Vi såg en film tillsammans jag och maken, om seriemördaren Ted Bundy som jag kan rekommendera. Glädjande nog behövdes inga filmsekvenser av de avskyvärda morden han begick, jag är inte så förtjust i såna filmer, men denna speglade mer av händelseförloppen och vad som hände efteråt. Ska inte göra någon spoiler, men rekommenderar den.
Igår hade jag mycket att hinna med så jag satte mig vid datorn från tidig morgon, men vid lunch så bytte jag om och gick ner till gymmet. Benen kändes lätta och andningen likaså, så det blev 6 kilometer på löpbandet och sen lite kompletterande styrka efter det. Jag är verkligen glad över att nu äntligen tycka om löpningen och inte se den som något jobbigt som man “måste”.
Ja, såklart måste man ju inte springa, men ni förstår hur jag menar. Numera kan jag faktiskt se fram emot nästa löptur och det trodde jag nog inte. Men att jag var lagom envis och ändå höll i löpningen, samtidigt som jag hittade rätt sätt för mig med ljudbok och lugnt tempo från början, det har gett resultat.
Känslan av att ha nött ut ett par löparskor med många mil är smått oslagbar faktiskt. Trots att löparskorna var ganska dyra så kändes det ändå glädjande att köpa nya med bra passform och dämpning. Det räcker ju med ett par bra skor för att inte få skador så det är bra att det inte är någon materialsport. Tipset om att träna på den nivå man är istället för vill vara, är också en sak som landade bra hos mig. Alltså att låta kroppen komma ikapp med ambitionen om att bli snabbare eller starkare. Som att jag inte kan ta 200 kg i marklyft (och kanske inte heller någonsin kommer att kunna eller vilja göra det) men att jag successivt kan öka vikten när jag känner mig redo. Så att jag blev nöjd över mig själv när jag satte pers med fem kilo mer än min egen vikt är kanske lätt att förstå 🙂 .
Tricket är att inte tävla med någon annan än sig själv, förutom om man såklart vill tävla. Då är ju det precis lika okej 🙂 .
Igår gick dagen som helhet i politikens tecken och avslutades på kvällen med månadens gruppmöte med den moderata kommunfullmäktigegruppen i Umeå och det är roligt att dessa möten fortsätter att vara intressanta för många och att stolarna i rummet även denna gång inte räckte till. Vi har många nya personer som har valt att engagera sig och det är alltid roligt. Politik engagerar och det är många som är intresserade av samhällsfrågor och Umeås fortsatta utveckling. Det behövs.
Trevlig tisdag!