Icke-verbala signaler saknas

Det har nästan börjat bli rutin att varje vecka nästan bli lite förvånad över att det redan är torsdag, men det är samma sak även denna vecka. Kanhända är det ändå ett tecken på att det är ganska mycket att göra, möjligen med tillägget att det är roligt också. Tiden går väl sällan så snabbt som när man har kul, det är ju värre när det är tråkigt eller när man väntar på något särskilt. Som när man var liten på julafton och man väntade på att tomten skulle komma, jösses vilken lång dag det var!

Sammanträdena är lika omväxlande som vanligt, denna vecka har jag bland mycket annat avhandlat regionala utvecklingsfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor och miljö- och klimatfrågor på europeisk nivå. Det är ju förstås en av anledningarna till att det känns som att tiden går fort. Och än är ju inte jobbveckan riktigt slut. Det som ofta slår mig är att hur olika de olika områdena än kan verka vara, så hänger det ändå ihop. Vilket förstås är en av anledningarna till att jag tycker att det är både roligt, lärorikt och intressant att kunna få vara med och påverka.

Jag har sedan årsskiftet börjat använda en träningsapp som heter Twiik, mest för att jag då hade planen att klara av Göteborgsvarvet i maj men det blev ju såklart inställt som allt annat detta år. Hur som helst så har jag fortsatt att använda appen för min egen del för att ändå se hur min träning utvecklar sig. Det tycker jag är roligt att följa, i synnerhet när man kan se över tid hur det går. För min del så har Corona medfört betydligt mer tid för motion, när allt jobbresande helt har pausats. Just att jag har fått mer tid för motionerandet är väl det enda som möjligen är lite positivt med detta konstiga år.

Som ni vet så blir det mycket promenader för mig och maken, varje dag faktiskt, och det kompletterar jag sen med att cykla mtb, springa, styrketräning, kondition och rörlighet. Allt beroende på vad jag känner för just den dagen och har tid att göra. Bilden här ovan kommer från kvällspromenaden i tisdags och det är ju helt fantastiskt vackert med fina septemberkvällar! Umeälven gör sig väldigt bra med klarblå himmel och sol 🙂 .

Annars så ser de flesta mötesdagar ut ungefär så här, med någon variation beroende på vilket digitalt verktyg som man använder. Igår var det utskottsmöte i ENVE i Regionkommittén och jag kan nog ganska enkelt säga att just i det forumet hade jag mycket hellre träffats fysiskt. Det är mycket mer ansträngande att ha simultantolkning från olika språk med lätt fördröjning digitalt än fysiskt, så jag var rejält trött igår kväll. Dessutom när det sker från spanska/franska/italienska/tyska till engelska och berör emellanåt ganska tekniska miljöfrågor. Det tar helt enkelt betydligt mindre energi att kunna diskutera vid ett fysiskt möte när man har tillgång till alla andra icke-verbala signaler också.

Nåja, om några minuter är det dags för voteringsförfarande i Regionkommittén så jag ska logga in i de systemen för att genomföra det. Det som ändå är ganska lätt att konstatera är att vi i Sverige har kommit hyfsat långt med vår digitala vana, i alla fall om man jämför med uppkoppling och andra problem som uppstår för några europeiska kollegor. Men blir bra när det så småningom kommer att vara möjligt att kunna ses för relativt normala mötesformer igen. Först ska vi få kontroll på coronapandemin förstås, hälsan går först. Alltid.

Så håll i, håll ut och fortsätt hålla avstånd med nytvättade händer, så hjälps vi åt att ta oss igenom detta.

Trevlig torsdag!