Gränsöverskridande mellan Australien, Italien, Sverige och Slovenien

I tisdags fick jag förmånen att få representera Kvarkenrådet EGTS i egenskap av vice ordförande, och tala på ett seminarie som OECD arrangerade. Temat på konferensen var Government Beyond Recovery: Towards a future-fit public sector. Det vill säga hur kan återhämtningen efter Corona bli en startpunkt för starkare samhällen och en bättre ledning (governance på engelska är ett lite bredare begrepp, men ni förstår vad jag menar hoppas jag).

Seminariet som jag deltog som talare på hade rubriken “Innovation through Cross-Border Collaboration: Achieving Global Public Goods” och det var riktigt roligt att få representera ett gott exempel på det i egenskap av Kvarkenrådets långa samarbete. Nästa år firar vårt samarbete 50 år!

Mina kollegor i panelen var på översta raden från vänster: moderatorn Marco Daglio, Head of Observatory of Public Sector Innovation (OPSI) OECD, Marianna Karttunen, Head of Unit International Regulatory Co-operation OECD, Alex Stubb, Professor and Director of the School of Transnational Governance (också tidigare statsminister i Finland); i nedre raden ser ni undertecknad och Luke Wilson, Cross-Border Commissioner, Government of Victoria i Australien.

Grymt bra panel att ha samtal med! Överraskande bra samtal också, även fast det var i ett digitalt format. Det är ju inte alltid givet att det blir ett samtal och dialog när man inte är i samma rum, men jag kände mig nöjd med dialogen om gränsöverskridande samarbete i ett globalt perspektiv. Spännande att höra erfarenheterna från Australien också, vi är mer lika än olika med långa avstånd och annat. Jag hoppas att jag nån gång framöver får möjlighet att besöka Australien och Nya Zeeland, det har sedan väldigt länge stått högt uppe på min bucket-list.

Så här såg min “studio” ut hemifrån, denna vy har ni sett flera gånger vid det här laget. Men det är egentligen rätt häftigt att vi tillsammans kunde ha ett bra samtal i panelen från Australien, Italien, och Sverige där Slovenien var värd för konferensen. Talaren innan vår paneldiskussion var från UAE (United Arab Emirates), så teknik kan verkligen göra det möjligt att jobba gränsöverskridande. Ibland får man positiv energi från de andra talarna och detta var verkligen en sån gång!

Vi diskuterade både det som funkar bra med cross-border cooperation som till exempel i Kvarkenrådet mellan Sverige och Finland, men även det som är problem och svårigheter. Jag tog upp som exempel när vi i Kvarkenrådet under många år hade jobbat systematiskt för att få till den nya färjan som nu är igång, och upplevde ointresse och motstånd från den nationella nivån i Sverige och Finland, men då vi istället vände oss direkt till EU-nivån där intresset var stort och där de såg ett Europeiskt intresse för den blå delen av E12 (vatten alltså). När vi fick med oss EIB som garant för lån så blev den nationella nivån i våra båda länder intresserade. Detta mindes Alex Stubb som då jobbade på EIB och lyfte upp detta under vår samtal som ett mycket bra exempel på hur man får hitta alternativa vägar för att komma framåt. Så roligt!

Just nu så förbereder jag inför helgen då jag ska köra norrut till Luleå och Boden, på lördag ska jag träffa Moderatkvinnorna i Boden och tala om arbetet i Moderatkvinnorna Sverige. Det ska bli kul. Det känns bra att jag och maken för nästan två veckor sen kollade i almanackan och insåg att hoppsan, är det snart dags att byta däck på bilen. Så vi bokade tid för byte och det var tur, för när Anders kom dit så var de i stort sett fullbokade och telefonen ringde oavbrutet. Det var nog fler än vi som hade kikat på väderprognosen och insett att det nog blir vinter även i år 😉 .

Det är skönt att ha det gjort, för nu ligger temperaturen och pendlar runt nollstrecket och det är kallt på nätterna. Vi har än så länge bara fått snöblandat regn, men hos föräldrarna i Gammelstad så ligger snön redan. Det blir till att köra extra försiktigt imorgon. Nog för att jag alltid gör det, men det är skönt att inte ha någon särskild tid att passa i synnerhet som vägarbetet längs E4 fortgår och det är svårt att säga om det blir köer eller lotstrafik. Det visar sig imorgon.

Jag ska faktiskt passa på att ta med mina symaskiner för en service hos pappa också, det är dags att sy nya gardiner till köket och nu har maskinerna fått jobba en del så en service blir bra. Nu tror jag att det är dags för en kopp kaffe innan resten av dagens arbete ska betas av.

Trevlig torsdag!

Magnifik dag för jungfrutur för Aurora Botnia mellan Sverige och Finland!

Hörni, vilken dag det blev igår! Solen sken från en klarblå himmel, över Kvarken var det bara en lätt bris och förutsättningarna för jungfruturen för nya färjan Aurora Botnia var magnifika! Det är Wasaline med den sprillans nya och mest miljövänliga färjan som från och med igår trafikerar Umeå-Vasa och är den blå delen av E12, det vill säga på vattnet alltså.

Både jag och Joakim Strand, som är riksdagsledamot i Finland, stadsfullmäktiges ordförande i Vasa och ordförande för Kvarkenrådet, var mycket glada över att behöva våra solglasögon på däck när vi tillsammans turade mellan Umeå och Vasa. Kvarkenrådet firar 50 år av samarbete mellan Österbotten i Finland och Västerbotten i Sverige, där Umeå och Vasa fungerar som twin cities, nästa år. Vi har fördjupat samarbetet ytterligare genom att skapa Nordens första EGTS (europeisk gruppering för territoriell samverkan) vilket gör att vi stärker våra positioner på EU-nivå. I samband med det fick jag förtroendet att bli vald som vice ordförande och detta uppdrag är ett av de mest stimulerande och inspirerande!

Samarbetet mellan våra städer och regioner är både brett och djupt och vi siktar förstås på att stärka det ytterligare. Den nya färjan är en viktig pusselbit i det. Tack vare ny teknik och många andra delar så går det nu dessutom mycket snabbare att åka mellan Umeå och Vasa, restiden är kapad nästan en timme och det är betydelsefullt för pendlingen. Geografiskt sett är Vasa den närmsta staden från Umeå, och att E12 över vattnet nu kan göra det ännu smidigare att pendla är viktigt för vår gemensamma arbetsmarknadsregion.

Det var så roligt att se vilket engagemang som fanns kring färjan, det är inte så lätt att se på bilderna men både till och från Umeå och Vasa så var det massor av fritidsbåtar som följde Aurora Botnia!

Det var bästa tänkbara väder för en tur mellan våra städer igår som synes, och solen värmde gott ute på däck. Jag fick även lära mig att tack vare ny teknik på färjan så kan de numera även jämna ut för hårdare sjögång så att man inte ska märka av det lika mycket. Det kommer nog väl till pass senare under hösten när det brukar friska i mer. Igår var det nästan spegelblankt på Kvarken och det tackar vi förstås för!

Både svensk och finsk media fanns med på jungfruturen och jag hoppas verkligen att denna fina möjlighet för regionen kommer att tas väl emot och bli frekvent använd. Att kunna få goda förutsättningar för tillväxt och samarbete inom alla sektorer i samhället är det som gör att infrastrukturfrågor är viktiga och intresserar mig så mycket. Från Kvarkenrådets sida och även politiken på den nationella, europeiska, regionala och lokala nivån så anser jag att mitt och vårt uppdrag är att skapa dessa förutsättningar för att näringsliv, civila samhället och annat i sin tur ska få förutsättningar för tillväxt och jobbskapande.

Det är därför en dag som igår är så värmande, att se konkreta resultat på många års samarbete och slit för att make it happen av så många människor. Många har genom åren gjort olika insatser för att få detta på plats och det finns inte EN som kan ta åt sig äran, utan det är i sanning ett brett lagarbete med skarpa tjänstemän som har slitit med förstudier, ansökningar och underlag till politiker som har fattat modiga beslut i rätt tid och ägnat stora insatser åt lobbyarbete och informationer. Bland annat.

Igår firade vi och njöt av att allt funkade precis som det skulle, och så sa vi tillsammans att nu siktar vi framåt och vidare mot nästa etappmål. Elflyg som inom en snar framtid kommer att kunna trafikera Kvarken (och andra platser förstås) är närmast och parallellt med det så jobbar vi vidare med frågan om en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa. Som alltid så är det enkelt att samarbeta med vännerna i Vasa och Österbotten, och det sitter liksom inte fast alls när man ibland kommer med mer eller mindre visionära idéer. Det är alltid en känsla av “what´s next” när vi träffas. Stimulerande och roligt!

Det blev en lång, innehållsrik och energigivande dag igår, och när vi kom hem strax innan 21 igår kväll så var det skönt att hoppa i mjukiskläder och koppla av framför teven en stund. Jag fick en vilsam stund med en ny stickning också, det är riktigt behagligt att låta fingrarna jobba och tankarna flöda fritt ett tag. Dottern ska få en tröja som jag ville sticka (helt ärligt så såg jag ett mönster och ett ljuvligt garn som jag hade lust att sticka med, och därefter frågade jag om hon också gillade tröjmodellen 😉 ) och den är nu påbörjad. Hobby!

På förmiddagen idag tog jag och Anders vår dagliga promenadrunda längs Umeälven och passade på att kunna njuta av sol och värme, det är liksom bäst att passa på nu för det är nog inte så himla många så varma dagar kvar innan hösten är här. Även om september är min absoluta favoritmånad som ni vet, så brukar det inte vara fullt så många dagar med nästan 20 plusgrader.

Imorgon är det kommunfullmäktige och nu är det dags att förbereda det och även den kommande veckans arbete, precis som vanligt på söndagarna. Men först blir det en kopp kaffe.

Trevlig söndag!

Där tjejerna vill vara, dit kommer killarna

Idag känns det som att sensommaren så smått är på väg att övergå till höst, med mulet och regn som hänger i luften och en luft som är krispig och kyligare än tidigare. Men det är förstås i sin ordning och nu är det inte länge kvar innan min favoritmånad på hela året är här. Jajamensan, det är förstås september jag pratar om.

I lördags hade jag en riktigt bra dag i Vasa, Finland, där jag i egenskap av vice ordförande i Kvarkenrådet och i Regionala Utvecklingsnämnden i Västerbotten fick delta och tala på Wasa Future Festival. Fokus för hela dagen var elflyg, fast förbindelse över Kvarken och den nya färjan som alldeles snart tas i bruk. Bara favoritfrågor alltså!

Det är som alltid trevligt att träffa vänner och kollegor som ordförande i Kvarkenrådet och riksdagsledamoten Joakim Strand. Det är något befriande härligt med att träffa människor som har fokus framåt och där eventuella problem är till för att lösas, inte gnälla över. Både jag och Jocke var överens om att mentaliteten i norra Sverige och norra Finland är rätt lika, och det är nog en av anledningarna till att Kvarkenrådet nästa år firar 50 år och genom åren har varit framgångsrika i vårt samarbete.

Wasa Future Festival hölls i Bocks Corner, som genom den driftige och handlingskraftige Sture Udd, numera är Bocks Village. Den konstnärliga utsmyckningen passade mycket fint där, och jag fastnade särskilt för denna installation som mycket präglar just mentaliteten och handlingskraften i regionen. Måste man ta sig fram genom hinder så får man hitta ett sätt 😉 . Det är också ett sätt att säga “what´s next” för att komma vidare och inte stanna upp och vara nöjd. Nu när världens mest moderna och miljövänliga färja alldeles snart trafikerar Kvarken så ligger vårt fokus på kommande elflyg och förstås en fast förbindelse mellan Umeå och Vasa. Det är det som är “next”.

Alla som fick delta fysiskt på plats hade munskydd inomhus och avstånd, det var endast när man var aktiv talare som man inte hade munskyddet. Det kändes bra att mina två doser av vaccinet är tagna och att det har hunnit gå en tid sen dos nummer två. Men oj så roligt det var att få samtala med nya och gamla vänner på riktigt liksom! Hela eventet sändes på YouTube också, och det var inte utan att man kände sig som en kalv på grönbete och mindes hur det var att vara rookie igen 🙂 . Det blir ju faktiskt någonting annat att kunna snacka lite vad som helst över en kaffe när man ses, istället för via zoom eller något annat digitalt verktyg. Även om jag som ni vet gillar digitala lösningar som också är smidiga att kommunicera genom.

Helt underbart att få flyga igen! Denna gång med Jon Air som sköter taxiflyget mellan Umeå och Vasa, och som alltid är supertrevliga och serviceinriktade. Mycket härligt att flyga med dem!

I paneldiskussionen som vi avslutade dagen med så talade jag bland annat om vikten av att skapa attraktiva platser i vår region, särskilt nu när vi etablerar Nordic Battery Belt i Sverige, Finland och Norge. Det kommer inte på långa vägar att räcka med befintlig arbetskraft här, utan kompetensen måste fyllas på från många håll för att täcka enbart industrins behov. Det jag då talade om var hur viktigt det är att skapa platser som kvinnor och tjejer ser sin framtid i, där man kan se sig själv både här och nu, men även i framtiden. Jag sa det som är tämligen uppenbart, nämligen att där tjejerna är dit kommer också killarna. Så en jämställd region är nyckeln till framtiden. Det var extra kul att det efter seminariet blev många bra samtal om just detta med flera av deltagarna.

Igår var det en vilsam söndag hemma med nästan hela familjen, så jag passade på att njuta av sensommaren och solen ute i solstolen en stund. Jag tänkte att det gäller att ta tillvara det, för sannolikt så är det inte så många såna dagar kvar innan hösten är här. På kvällen igår så firade vi dottern som fyllde år i lördags med en fantastiskt god middag på Bistro Le Garage. Oj så gott det var! Vi kunde dessutom sitta utomhus och njuta av sensommaren på kvällen.

Förrätten blev “råbiff på norrländsk ko” och det kan ha varit den godaste råbiff jag hittills har ätit. Jösses så jag fick behärska mig för att inte slicka tallriken 🙂 . Umeås restauranger levererar hög klass!

Till varmrätt blev det kotlett från Edgården med färsk potatis, brytbönor och fänkål/äpple. Samma sak här, så himla gott!

Ingen trerätters utan efterrätt såklart! Choklad är ju sällan fel 😉 och en god kopp kaffe till det, sen var vi mätta och belåtna hela sällskapet!

Ikväll är det terminens första styrelsemöte med Umeåkretsen för Moderaterna och efter det väntar gruppmöte med fullmäktigegruppen i Umeå. Så nu kan man med fog säga att man är igång på nästan alla fronter.

Trevlig måndag!

Regional utvecklingsstrategi, elflyg och möte med infrastrukturministern

De senaste veckorna har varit ganska arbetsintensiva och för min del har denna vecka haft mycket fokus på regional utveckling och infrastruktur. Just nu pågår det politiskt arbete med den regionala utvecklingsstrategi, eller RUS som den också brukar kallas. Den innevarande RUS(en) gäller från 2014-2020 och i november ska regionfullmäktige besluta om den nya RUS(en) som ska gälla 2021-2030. Det förberedande arbetet med detta har påbörjats redan 2018 och har under vägen fram till nu haft en mängd olika workshops, seminarier och annat som en stor del av länets olika aktörer har deltagit i. Många har också engagerat sig i remisserna och inkommit med inspel, synpunkter och kommentarer.

I torsdags hade vi RUN, regionala utvecklingsnämnden, där detta var ett av 53 ärenden på dagordningen. Samtliga partier yrkade bifall till tjänstemannaförslaget fast med tilläggsyrkanden från oss i oppositionen. Det framtagna förslaget är också det som har knådats och jobbats igenom tillsammans med en stor bredd av länets aktörer, ingen nämnd, ingen glömd. Men, även om vi är till stora delar eniga om mycket, så finns det också delar som vi från Moderaterna ville lägga till i nästa RUS. Till exempel så menar vi att det saknas en del gällande närproducerad mat i länet och landet. Vi vet att svensk mjölk- och köttproduktion har betydligt lägre klimatpåverkan än andra länders produktion. Jämfört med världssnittet har svensk mjölkproduktion 44 % lägre utsläpp och utsläppen från svensk köttproduktion är 25 % lägre än genomsnittet i EU.

I Västerbotten finns det goda förutsättningar att producera ännu mer livsmedel än vad som görs idag, och jordbruket har en viktig roll för en levande landsbygd. Vi ser också att en ökad produktion – oavsett om det är mjölk- eller köttproduktion – skulle kunna skapa många nya jobb. Betande djur håller landskapen öppna vilket är viktigt för den biologiska mångfalden. Skogen och ett hållbart skogsbruk är sådant som vi jobbar för och som måste utvecklas.

För oss är det mycket viktigt att den än så länge S-V-MP-styrda regionen ändrar sig och istället bejakar en ökad valfrihet och en utvecklad välfärd genom att fler företag ska kunna startas och drivas inom välfärdssektorn. All snedvriden och osund konkurrens måste upphöra. Vi vet att det är företagen och företagandet som är grunden för vår gemensamma välfärd. Det är företagen som skapar arbetstillfällen och tillväxt vilket i sin tur ger skatteintäkter till regionen och kommunerna. Därför är det avgörande att se till att fler jobb skapas för att Västerbotten ska fungera för alla. Fyra av fem nya jobb skapas i småföretag, och företagen i Västerbotten som har närmare 69 000 anställda bidrar tillsammans med 18,9 miljarder kronor i skatt varje år.

Vi Moderater ser att en hållbar besöksnäring har framtiden för sig och Västerbotten har mycket goda förutsättningar att ytterligare utveckla sina olika besöksmål och destinationer, oavsett om det gäller natur- och vandringsupplevelser (som jag mycket varmt kan rekommendera alla) eller stadsturism. Men för att besöksnäringen ska kunna utvecklas och fortsätta sin tillväxt så krävs det god infrastruktur och tillgänglighet till alla trafikslag. Vi menar att en fortsatt utveckling av direktflyg till olika destinationer, utvecklandet av framtidens elflyg och säkerställandet av färjeförbindelser är några av de viktiga delarna för att detta ska kunna ske.

Detta var några av våra viktigaste tillägg som vi Moderater yrkade på vid nämndens sammanträde i torsdags. Tyvärr så avslog S-V-MP detta, väntat förstås, men ändå trist att de inte instämmer i detta. Men vår politiska process fortsätter ända fram till regionfullmäktige i november, så vi jobbar vidare med detta förstås. Det lär nog bli en god debatt om Västerbottens framtid på fullmäktige och det ser jag fram emot.

Veckan inleddes med ett bra möte med infrastrukturminister Tomas Eneroth och vi hade bra diskussion och samtal gällande länets förutsättningar, både nu och framöver. Jag lyfte viktiga frågor för länet som vikten av flygplatserna i länet och landet, särskilt att utveckla såväl Arlanda som Bromma. Men även de regionala flygplatserna och framtiden kopplat till allt som händer inom elflyg just nu. Finansiering är ju alltid det som till syvende och sist avgör och jag passade på att ta upp EU-perspektivet på detta, särskilt som långtidsbudgeten i EU för de kommande åren ännu inte är helt beslutad. Men vi hann även diskutera annan infrastruktur som hamnarna och såklart vägstandarden med hastighetssänkningar. Det är alltid bra att kunna samtala om dessa frågor och att få en stund för just detta.

 

I tisdags så fick jag möjligheten att i rollen som styrelseledamot i Kvarkenrådet och som vice ordförande för Regionala Utvecklingsnämnden i Västerbotten, tala om elflyg och möjligheterna för regionen. Projektet som har startat heter FAIR (Finding Innovations to Accelerate Implementation of Electric Regional Aviation) och syftar till att skapa förutsättningar för regional flygtrafik med eldrivna flygplan, och projektet hade en kick-off där jag var en av talarna från Sverige och Finland. Mycket trevligt och ett välordnat arrangemang av projektledarna. Det är ännu ett inspirerande samarbete mellan många aktörer i Sverige och Finland!

Det är också mycket roligt att se vilket stort intresse det var för detta evenemang och det var ett deltagande som vida översteg arrangörernas förväntningar. I “vanliga” fall, dvs utan en pågående pandemi, så skulle detta ha genomförts antingen i Sverige eller Finland på plats, men nu blev det en proffsig produktion från både studion i Umeå där jag och merparten av talarna fanns, från en studio i Vasa och så var moderatorn med via länk. Så tänk ändå vilka möjligheter som digitaliseringen medför! Istället för att behöva helt ställa in så kunde vi ändå tala och få till nästan samma sak som om vi alla hade varit på samma ställe.

Som synes så tycker jag verkligen att det är både roligt och inspirerande att få delta i så intressanta sammanhang med framtidsfokus. Bilden här ovan kommer från Kvarkenrådet (tack för lånet!). En god infrastruktur är det som ger förutsättningar för tillväxt och utveckling vilket i sin tur är det som får människor att vilja och våga starta företag och sen anställa. Fler jobb ger ökade skatteintäkter, fler jobb i en mängd olika branscher bidrar också till att en region blir attraktiv att leva, verka och bo i. Det är en av anledningarna till att jag är så intresserad av flyg, båt, bil, tåg och andra sätt där människor kan hitta nya sätt att träffas och komma fram med spännande saker som utvecklar länet och landet. Infrastruktur for the win! 🙂

Trevlig söndag!

 

Klassiskt höstväder, nordiskt samarbete och en stjärna till mamma!

Den här veckan har det känts som att det har gått hittills ungefär två dagar, typ måndag och då borde det vara tisdag idag, men här är vi och det är fredag. Det känns ändå skönt att förra veckans lilla paus med födelsedagsfirande med familjen och fjällvandring med maken gick att få till. Denna vecka hade det inte funkat. Hittills har min vecka bestått av regionala utvecklingsfrågor, hälso- och sjukvårdsfrågor, regionstyrelsefrågor och idag är det fokus på infrastruktur och nordisk samverkan.

Det är Kvarkenrådet, där jag är styrelseledamot, som idag håller årsstämma och har beslutat om att lägga ner sig själv för att istället bilda nordens första EGTS. Det står för Europeisk Gruppering för Territoriellt Samarbete och är kärnan i den mångåriga samverkan som Sverige och Finland har haft. Basverksamheten för Kvarkenrådet är att främja gränsregionalt samarbete, vilket görs genom olika samarbetsprojekt och strukturer. Kvarkenrådet är ett av Nordiska ministerrådets officiella gränsregionala organ, och genom att vi nu bildar EGTS så ser jag fram emot ökade möjligheter att driva viktiga frågor på nationell, nordisk och EU-nivå.

Som ni vet så är Vasa Umeås närmaste stad, med bara åtta mil emellan oss. Ett väldigt konkret resultat av mångårigt arbete är den alldeles nya och miljövänliga färjan som byggs för att trafikera mellan Umeå och Vasa. Den är sjösatt och nästa år tas den i drift. En milstolpe! Det är vår blå motorväg mellan Sverige och Finland, eller som det också ingår i – Motorways of the Sea. På sikt ser jag fram emot att en fast förbindelse kan bli verklighet. Infrastruktur är förutsättningen för att såväl våra invånare som regionen ska kunna utvecklas och genom en god infrastruktur så är jag också övertygad om att fler ser vår region som mycket attraktiv att investera i. Det är som ni förstår mycket hårt arbete under lång tid som ligger bakom infrastruktursatsningar, jag menar hur länge har vi inte pratat om Norrbotniabanan till exempel? Och än är den inte klar. Så uthållighet med en tydlig vision är nyckeln till att nå framgång.

Oktober har inletts igår och denna vecka har det varit behagliga temperaturer men med ganska klassiskt höstväder med dis och dimma. Men jag tycker ändå att det har sin tjusning, som när Umeälven blir så här trolsk till exempel. Det är nästan som att man får en känsla av Ronja Rövardotter och alla småknytt som finns i den sagan 🙂 . Många möten och långa sammanträden digitalt tar mycket kraft, så jag försöker varje dag få in åtminstone en promenad. Ibland får man en timmes paus på eftermiddagen innan kvällens sammanträde, så då försöker jag passa på att få både luft och rörelse. Både för att jag tycker om det och att jag känner att jag har nytta av det. Ofta hinner tankar både landa och sorteras under en promenad eller annan träning.

Jag fortsätter att njuta av min födelsedag förra veckan och igår fick jag en present av mig själv 🙂 . Helt fantastiskt att få fylla jämnt, det rekommenderas varmt! Skämt åsido, det var helt enkelt dags för nya löpardojor då mina nuvarande har gjort sitt och funkat väl under många mil. Dessa Asics ser jag fram emot att få minst lika många mil tillsammans med. Dessutom tycker jag att de är snygga!

Jag fick så många fina presenter från familjen och det som ändå ligger närmast hjärtat är att få umgås med dem alla och så denna fina ask som mamma har sytt. Det är ett sånt perfekt hantverk att jag funderar på om man ska nämnas använda den. Hon har sytt såna åt barnen tidigare och nu fick jag en i jättefina färger! Allt är handgjort och som en fin bonus när jag öppnade asken så hade hon sytt en mjuk ask också. Tusen tack fina mamma! Hennes kunskaper om att sy är helt outstanding. Men så har hon sytt ända sen jag var liten (och det börjar ju vara några år sen nu… 😉 ) och utöver kläder och annat så har jag fått åtminstone fler än tio balklänningar och brudklänning. Vilken stjärna hon är!

Nu är det strax dags för en kopp kaffe innan nästa sammanträde med Kvarkenrådet och nu kikar till och med solen fram litegrann. Eftermiddagen kommer också att ägnas åt infrastruktur men i form av elflyg, även detta är Kvarkenrådet involverat i. Det hade varit trevligt att kunna ses fysiskt med våra finska vänner, men som läget är nu med pandemin så får det förstås vänta.

Trevlig fredag!

 

Sverige + Finland = sant och lite julläsning

Idag har jag haft styrelsemöte i Kvarkenrådet som är ett gemensamt samarbete sedan länge mellan Sverige och Finland och där det tydligaste resultatet av detta är den nya färjan som just nu byggs och om ett år kommer att sjösättas för jungfrufärden och därefter ersätta den nuvarande färjan som trafikerar rutten Umeå-Vasa. Det är en gemensam och gigantisk satsning som vi har jobbat länge och målmedvetet för.

Infrastruktur är det som ger förutsättningar för annan utveckling i regionerna både i Sverige och Finland, likväl som i hela norra Europa. Ja, givetvis överallt annars också, men just i det här fallet har vi förstås fokus på samarbetet Umeå/Västerbotten och Vasa/Österbotten. Vi ser också fram emot att ytterligare fördjupa detta genom att under nästa år kunna bilda det första EGTS (Europeisk Gruppering Territoriellt Samarbete) som är EU:s eget juridiska instrument för gränsöverskridande samverkan.

Med andra ord så tar vi vårt samarbete mellan länderna ett steg vidare och fördjupar det ytterligare. Mycket bra! Personligen tycker jag utöver att sakfrågorna är viktiga, att det är så lättsamt att samarbeta med våra vänner från Finland. Trevliga sammanhang och raka rör. Sånt uppskattas! Som en extra bonus för en språknörd som jag är förstås att få lyssna på den vackraste dialekten av svenskan, nämligen finlandssvenskan.

När jag var klar med sammanträdet så var det skönt att ta en promenad och sen passa på att fylla på bokförrådet litegrann inför den stundande julen.

Dessa ser jag fram emot att läsa den kommande tiden. Den enda författare av dessa som är helt ny för mig är Magnus Montelius, så det blir roligt att läsa. De andra, som till exempel Oxen (som är efternamnet på huvudpersonen i boken och inte djuret oxe) är den fjärde i serien och de föregående tre kan jag rekommendera. De första tre har jag lyssnat på som ljudbok och Stefan Sauk är en god uppläsare av dessa. Boken av Magnus Jonsson är den tredje i en serie där jag snart är klar med den första. Bra läsning!

Jag fick äntligen tummen ur för att byta glas i ett par av mina glasögon, det var bara att resignera och inse att det behövdes läsglasögon istället för progressiva. I alla fall om man som jag tycker om att ligga och läsa innan man somnar. Vilken skillnad det blev! Nu kanske jag också kommer att orka läsa lite längre än tidigare 🙂 .

I morgon har jag inga sammanträden kvar, utan jag tänkte försöka ägna en stund åt att göra klart sånt som annars är lätt att missa efter helgerna, som anmälningar och save-the-date-grejer. Jag tycker också att det är skönt att få undan sånt som annars måste kommas ihåg efter julledigheten. Det blir liksom lite mer avkoppling för min del på det sättet. Sen är det nån julklapp kvar som ska slås in, men det mesta börjar vara klart.

Snart väntar ytterligare en trevlig syssla, nämligen min stickning. Men först ska lite annat hemmafix klaras av, och en kopp kaffe förstås.

Trevlig torsdag!

Vald till styrelsen för Moderatkvinnorna och Kvarkenrådet

Maj månad är traditionsenligt intensiv och hektisk med mycket som ska hinnas med innan sommaren och så ser det ut även i år.

Som ni vet så valdes jag in i Moderatkvinnornas nationella styrelse på stämman i fredags och i lördags så startade vi upp arbetet i densamma.

Här är den nyvalda styrelsen för Moderatkvinnorna och från vänster ser ni Joanna Sjölander, Marie Oudin, jag, Josefin Malmqvist ordförande, Caroline Högström och Ann-Sofie Thuresson. Saknas på bilden men inte i arbetet ? gör Anna-Lena Holberg.

Vi körde igång med en rivstart och det känns verkligen roligt! Tyvärr så tror jag nog att vårt arbete med att lyfta kvinnors villkor och förutsättningar behövs mer än någonsin, men det innebär ju också att det finns hur mycket som helst att jobba med.

I lördags så var jag extra glad att flyget var mer än i tid, faktiskt landade vi någon minut innan estimerad tid, för det gav mig någon minut extra att hinna hem för att byta om och äta lite innan det var dags att bege sig till Umeå universitets vårpromotion 2019 där 74 doktorer skulle få sina doktorshattar.

Det blev en trevlig kväll tillsammans med maken!

Igår låg mitt huvudsakliga fokus på en hel del komma-ikapp-med-arbete och jag hade även beredning inför kommande styrelsemöte.

Jag är även mycket glad över att jag igår valdes in i Kvarkenrådet och att jag där får jobba mer intensivt med infrastrukturfrågorna med fokus på vår blå motorväg till Vasa. Det handlar förstås om vår gemensamma färja mellan Sverige och Finland som går mellan Umeå och Vasa.

Infrastrukturfrågorna är väldigt viktiga som grundläggande förutsättningar för att tillväxten i våra regioner ska kunna fortsätta och jag menar att man som förtroendevald i huvudsak ska fokusera på att skapa förutsättningar för att företagare och entreprenörer ska kunna skapa jobbtillfällen.

Det som blir extra bra och intressant är det som kommer att skapas från årsskiftet, nämligen norra Europas första EGTS. Det står för Europeisk Gruppering Territoriellt Samarbete och innebär en mer formaliserad och fördjupat arbete kring våra gemensamma frågor mellan Sverige och Finland. Idag finns det EGTS i södra Europa men som sagt än så länge har det aldrig funnits i norra Europa, men nu är det snart dags.

Idag är det regionala frågor för hela slanten, i form av regionala utvecklingsnämndens sista möte innan sommaren. Solen skiner och det är ett ljuvligt skönt försommarväder ute, och ikväll är det dags för Blodomloppet här i Umeå. Så då blir det att dra på sig löparskorna och delta i loppet!

Trevlig tisdag!