Omvald till EU och det hjärtat är fullt av

Idag värmer det gott att ha fått förnyat förtroende genom att bli omvald till EU:s Regionkommitté för den kommande mandatperioden som inleds i februari 2020 och räcker till 2025. Inom förtroendebranschen som politiken är, så är det verkligen inte självklart att just få förnyat förtroende, och därför så känns det så roligt.

Det är Europeiska Unionens Råd, eller det man också brukar kalla EU:s ministerråd, som utser ledamöterna till Regionkommittén efter nomineringar från den svenska regeringen. Så det är en ganska lång process innan det blir klart. Men det är det nu!

Som ni vet sedan tidigare inlägg så har jag förmånen att få jobba med mina moderata vänner och kollegor även på europeisk nivå och att SKR:s ordförande Anders Knape också är delegationsledare för den svenska delegationen gör arbetet både roligare och fyllt av gedigen kunskap och kompetens.

Besluten på EU-nivå har ofta en tydlig påverkan på det lokala och regionala beslutsfattandet, i snitt så brukar man kunna se att ungefär hälften av ärendena på dagordningen i fullmäktige för kommun eller region kopplar till den europeiska nivån. Så därför är det viktigt att försöka påverka i så stor omfattning som möjligt även där. Det är också ett uppdrag som passar som hand i handske med mina förtroendeuppdrag på den regionala nivån, så jag ska fortsätta göra mitt bästa för att knyta ihop dem.

Från moderaternas sida så arbetar vi aktivt med att de pengar som finns i systemet ska användas så effektivt som möjligt och vi motarbetar förslag om ytterligare byråkrati och administrativa bördor. Det finns ju också krafter som tror att EU skulle bli bättre med egen beskattningsrätt som kan beslutas över huvudet på enskilda medlemsländer och dessa krafter jobbar vi emot.

Efter julhelgerna så kommer fördelningen av utskott i Regionkommittén att bestämmas, så jag lär nog återkomma till detta. Jag har under mandatperioden haft mitt huvudsakliga uppdrag i CIVEX-utskottet som är ett av de sex utskotten. Där ansvarar vi bland annat för frågor som är kopplade till styresformer, medborgarskap, institutionella frågor och yttre förbindelser.

Det har ju varit en rätt restung period under hösten och det var mycket välbehövligt med en vilsam helg. Eller nåja, det blev ju lite julklappsfix förstås, det lackar ju rätt snabbt mot jul nu. Men mina tankar på att träna lade jag på hyllan och prioriterade faktiskt vila och att sova. Promenader fick det bli istället och jag tror att det är viktigt att lyssna på kropp och knopp, så när inte ens vädret inbjöd till löpsvängar ute så gjorde jag klart fram- och bakstycket på tröjan till dottern istället. Nu är det bara ärmarna kvar och jag ser fram emot att så småningom få montera den och se hur slutresultatet blir.

Idag är det årets sista fullmäktige i Umeå och förutom idag så återstår det endast ett sammanträde under veckan. Utöver detta så har jag en del att färdigställa som ligger på min väntelista, men jag ska också försöka få till ett lite lugnare tempo så här innan julhelgerna väntar. Så förhoppningsvis så får jag även tid för både lite träning och ett besök hos frissan också, sånt som också behövs med jämna mellanrum 🙂 .

För även om mitt uppdrag är samhällsfrågor och politik många timmar varje vecka så är det också viktigt att hinna med det mer personliga och privata livet på hemmaplan. Balansen ni vet. Att det har varit mycket uppdrag under hösten märks lite här på bloggen också ser jag, men ni vet att det hjärtat är fullt av… Nåja, det är samma sak där, under perioder med annat fokus så har jag helt enkelt andra saker längst fram och så är ju livet tänker jag. Så det lär nog komma kanske något mer lättsamma inlägg också emellanåt 🙂 .

Trevlig måndag!

 

Comfortzone i Bryssel

Jag hade delvis rätt i att oktober inte skulle vara riktigt lika hektisk som september, men det kommer ändå ganska nära. Dock så är jag tacksam över att jag har mycket att göra och sånt som jag tycker om att göra, det är en förmån. Förra söndagen satt jag och jobbade nästan hela dagen med de sista förberedelserna och inläsningen inför mitt uppdrag i Bryssel som jag hade i tisdags.

Jag var en av fyra talare på ett seminarium under European Week for Regions and Cities, EWRC som förkortningen är. Rubriken på mitt anförande under eftermiddagens pass var ”Infrastructure for transition in sparsely populated areas – how the EU can best support”. Det blev en bra eftermiddag och bra debatt och diskussioner både under själva seminariet med de övriga talarna som kom från norra Norge, norra Finland och Skottland.

Att tala kräver ofta en hel del förberedelser, jag vill gärna sätta mig in i de olika områden jag ska tala om dels för att jag är intresserad, dels för att jag tycker att det är viktigt att de som avsätter sin tid för att lyssna också förhoppningsvis ska känna att de får med sig något. Så ju kortare tid man har till förfogande för ett tal, desto mer tid brukar det gå åt till förberedelser innan. Sen är jag ju så funtad att jag inte vill tala bara för att det inte ska vara tyst, utan jag vill gärna ha något att säga när jag ska tala. Det tycker jag också är respekt mot de som lyssnar. Sen är det ju också så att de allra flesta inte misstycker om man får någon minut tillgodo heller, istället för att dra över sin talartid 😉 .

För min del så blir det också en extra nivå av förberedelser som ska till när jag ska hålla tal på engelska, särskilt med formuleringar och faktauttryck. Det är ju också i närheten av gränserna för ens egen comfortzone men oj så roligt det var! Att tala om viktiga saker som infrastruktur i norra Sverige i en europeisk kontext är verkligen stimulerande.

I måndags flög jag till Bryssel och under tisdagen var det maxad fart i Regionkommitténs regi, så jag kan enkelt erkänna att jag somnade hårt på tisdag kväll efter mina insatser. Sen blev det en tidig morgon med flygbuss till Zaventem airport som Bryssels flygplats heter, och sen flyg via Stockholm hem till Umeå.

Det är enkelt att förstå vikten av fungerande kollektivtrafik oavsett det handlar om flyg, tåg eller buss. I synnerhet om man som jag bor i norra Sverige i norra Europa. Det handlar om vikten av ett sammanhållet Europa, likväl som ett sammanhållet Sverige. Då är tiden för resande och kommunikationer väldigt viktig och det är en av anledningarna jag verkligen värnar flyget för resande när man som vi har långa avstånd.

Och nej, det betyder inte att klimatfrågan ska förnekas, men det är ju samtidigt så att flyget står för tre procent av utsläppen, och det händer mycket i teknikutvecklingen inom det området för att minska utsläppen. Så om samtliga sektorer globalt tar sitt ansvar så går detta att lösa. För det krävs forskning, teknikutveckling och ökat samarbete på alla nivåer. Istället för att ägna sig åt plakat- och symbolpolitik så förespråkar jag konkreta åtgärder som baseras på kunskap och fakta.

Trevlig söndag!

 

Tre veckor kvar till EU-valet, rösta för ett friare och tryggare Europa

Idag är det söndag och tre veckor kvar till valdagen. EU-valet äger rum söndagen den 26 maj och det är ett val som känns viktigare än någonsin, alldeles i synnerhet för oss i Sverige. Ni vet ju att jag är engagerad i Regionkommittén i EU, den instans som kopplar direkt till den lokala och regionala nivån.

EU är inget som ligger långt borta utan vi ÄR en del av det, även i Sverige allmänhet och i norra Sverige i synnerhet. Vi har varit medlemmar sen 1995 (efter valet -94) men det är först nu som jag upplever att EU börjar bli en naturlig del av hur vi resonerar i olika politiska frågor.

För oss i Moderaterna så menar vi att EU ska lösa gemensamma problem. Vår syn på EU liknar vår syn på statens uppgifter. EU ska långt ifrån göra eller fatta beslut om allt. Men det EU faktiskt ska göra, det ska göras bra. När det finns gränsöverskridande problem som inget enskilt land kan hantera ensamt, så är mer Europasamarbete lösningen. Europa byggs starkt när vi löser genuint gemensamma problem.

Det handlar om att göra Sverige tryggare. De problem vi har i Sverige med gängkriminalitet, bostadsinbrott och stölder har tydliga kopplingar till gränsöverskridande brottslighet. Utländska stöldligor ligger bakom hälften av alla bostadsinbrott i Sverige. Det måste bli ett stopp för det. Vi vill stärka det europeiska polissamarbetet för att bekämpa stöldligor och smuggling av narkotika och vapen.

EU-medborgare ska avtjäna fängelsestraff i sina hemländer och EU-medborgare som begår brott i Sverige ska utvisas.

Terrorism och våldsbejakande extremism måste bekämpas och Europasamarbetet måste användas bättre i den kampen. De som vill attackera vår frihet, vår demokrati och vårt sätt att leva ska motarbetas med full kraft. Det krävs riktade satsningar för att stärka arbetet mot terrorism. Genom kraftfulla insatser på EU-nivå kan vi upprätthålla lag och ordning bättre och göra Sverige och Europa tryggare.

En av mina hjärtefrågor är jämställdhet och i ett tryggt Europa är det en självklarhet att alla människors fri- och rättigheter respekteras, oavsett kön, sexuell läggning eller religion. Vi ser tyvärr att utvecklingen i flera av EU:s länder går åt fel håll. Det måste få konsekvenser. EU är en värderingsgemenskap och den liberala demokratin och rättsstatens principer måste alltid försvaras.

Det finns många frågor att jobba med och jag hoppas att du går och röstar i EU-valet. En röst på Moderaterna är en röst för ett friare och tryggare Europa.

Du kan förtidsrösta från 8 maj, så gör din insats och rösta!

Trevlig söndag!

 

Rumänien och Luleå med Europafokus och skidor

Vilken vecka det har varit! Förra söndagen började jag min resa till Cluj-Napoca i Rumänien halv sju på morgonen hemma i Umeå och landade framme på hotellet kvart i ett på natten till måndagen. När man bor, lever och verkar i norra Sverige som även utgör ytterområdena i Europa så inser man hur beroende vi är av ett fungerande flyg för att även vi ska kunna delta aktivt i ett europeiskt sammanhang.

För min del så blev det lite extra mankemang med ändring av flygbokning då min ursprungliga resplan ändrades på grund av försening på flighten till München, så med mycket god hjälp av trevlig och serviceinriktad personal från SAS på Arlanda så blev det till slut nödvändigt att lösa en helt ny biljett med Lufthansa via München till Cluj och det hade varit mer än besvärligt att lyckas med på egen hand.

Väl framme på plats efter en resdag som blev mer än 18 timmar lång, så var det skönt att få några timmars sömn innan konferens- och mötesdagarna i Rumänien. Denna gång var det utskottet COTER i Regionkommittén som hade ett externt möte i Rumänien som just nu är ordförandelandet, och det är en förmån att få möjlighet att besöka ställen i länder som man kanske annars inte hade kommit i kontakt med.

Jag fick även möjlighet till bra samtal med Emil Boc som är Mayor (borgmästare/kommunalråd) i Cluj Napoca och det är trevligt att kunna utöka nätverket kontinuerligt även på europeisk nivå. Både Umeå och Cluj Napoca är två av fem kommuner som gemensamt har ansökt om ett projekt i Horizon 2020 och det är ett av många exempel på hur EU vill att medlemsländerna och den lokala och regionala nivån ska öka samarbetet för att knyta oss närmare varandra och dra nytta av allas kunskaper.

Ofta när man har möjlighet att resa till olika ställen så hinner man sällan se så mycket av staden man är i, utan mesta delen av tiden ägnas i konferensrum och möten (vilket såklart är anledningen till resan, men det förstår ni ju 🙂 ). Denna gång så blev det ett par timmar på eftermiddagen som vi hann med en promenad genom staden och det är ett bra sätt att uppleva ett ställe tycker jag.

Cluj Napoca har inte drabbats så mycket av krigen som varit, men däremot så har de präglats djupt av kommunismens härjningar. Så en sak som fastnade mycket hos mig var stoltheten hos rumänerna av att EU hjälpt dem återuppbygga infrastrukturen i landet och hur de lyfte allt ekonomiskt stöd de fått under åren för att kunna komma ikapp med standarden. Temat för konferensen och utskottsmötet var sammanhållningspolitiken i EU.

Även om de har hunnit långt i många stycken så ser man ju att det finns områden kvar att jobba med, som här en av många elstolpar som jag kan garantera att min pappa som är elektriker lär rysa när han ser 🙂

På samma sätt som i många andra europeiska länder så såg man EU-flaggan överallt och det är så tydligt att stoltheten och självklarheten av att ingå i samarbetet genomsyrar synsättet de har. De betraktar sig själva som en naturlig del av EU, vilket de förstås är, och för min del tycker jag att även vi i Sverige borde lyfta det mer och oftare. Vi är och har varit med i EU sen 1995 (efter valet 1994) och fortfarande möter jag en skepsis till det.

Att man som jag och många med mig, tycker att medlemskap i EU är både viktigt och avgörande för Sveriges fortsatta välstånd innebär ju inte att man tycker att allt som EU pysslar med är vettigt. Men att som både vänstern och sverigedemokraterna hävda att vi borde gå ur EU (ja, jag vet att båda dessa partier för några veckor sen har ändrat det till att ”ändra det inifrån” för att inte stöta bort potentiella väljare) är ju raka motsatsen till min åsikt. Ett litet och exportberoende land som Sverige (ungefär 75 % av vår export sker inom EU) skulle helt enkelt inte stå sig lika starkt som liten solitär i norra Europa.

Efter mötet så var det dags för familjefotot på COTER-utskottet tillsammans med kommissionären Corina Cretu.

Min partivän och återvalde ordförande för SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) Anders Knape är mycket kunnig både på nationell och europeisk nivå och det är mycket inspirerande att få jobba med honom även i Regionkommittén på EU.

På tisdag kväll landade jag hemma vid 23-snåret på kvällen och OJ så skönt det var och alltid är att få sova i egen säng hemma. Jag kan ju villigt erkänna att det inte tog särskilt lång tid att somna efter att huvudet hade landat på kudden. På onsdag morgon så unnade jag mig en halvtimmes löpning ute i vårvädret hemma, det behövdes verkligen och det var skönt att ladda upp energi innan jag skulle sätta mig i bilen för att köra norrut till Luleå.

Det var nämligen dags för EFNS, Europaforum Norra Sverige, som hölls för 25:e gången och tjugonde året i följd. Det är de fyra nordligaste länens samarbetsforum för europafrågor och det tas alltid positionspapper som vi gemensamt är överens om. Sammanhållningspolitiken är central för vår möjlighet att fortsätta utveckla vår del av landet och Europa, vilket man alltid kommer tillbaka till.

Det blev bra dag med många goda samtal och trevliga återseenden av gamla och nya vänner och bekanta. Jag är rapportör i infrastrukturfrågor, energi/miljö/klimat för EFNS och det är ett område som är både intressant och utmanande, särskilt att lyckas få till en gemensam linje för hela norra Sverige i dessa frågor. Men att det är svårt och utmanande innebär ju inte att man inte ska försöka och göra sitt bästa även här, och historiskt sett har vår landsända varit framgångsrik på EU-nivå i att nå framgångar i transportsystemet. Men vi är ju inte klara förstås, så work in progress 🙂 .

Det blev ganska sent på torsdagkväll också innan jag var hemma, men jag steg upp tidigt på fredag morgon för hinna jobba undan och sen njuta av finfint sällskap med dottern i skidbacken några timmar. OJ så jag kände att jag behövde få den kombon, att vara ute, åka telemark och slalom (känns i benen idag 😉 ) och hinna umgås med dottern. Det var en helt suverän energitankning!

Idag är det en ledig lördag med maken och avkoppling står på min agenda för idag, imorgon väntar en resa till Bryssel för utskottsmöten där innan nästa veckas nämndsmöten på hemmaplan. Så även om det blir avkoppling också så väntar det även inläsningstid. Men det får bero lite, nu ska vi gå in till stan en sväng!

Trevlig lördag!

 

 

Stå upp för valfriheten i Umeå!

Idag är det årets sista kommunfullmäktige i Umeå och jag är invald som ersättare och deltar på sammanträdet idag. Det är en förmån att kunna koppla ihop den regionala nivån där jag har mitt huvudsakliga engagemang från årsskiftet, med den lokala nivån. Precis som det är bra att ha den internationella nivån med Regionkommittén i EU. Frågorna hänger ihop.

Idag är det flera frågor av stort intresse på fullmäktige, men den kanske mest avgörande frågan med stort principiellt värde är frågan om valfriheten inom hemtjänsten i Umeå.

På bilden ser ni mig tillsammans med företrädare för hemtjänstföretagen i Umeå som med all rätt är oroade för sina verksamheter, för de anställda som de ansvarar för och såklart för deras kunder/brukare som väljer dem.

Vänstern som inte gillar företagande, företagare eller företag, har mycket beklagligt fått med sig socialdemokraterna på ett förslag om att avskaffa LOV, alltså Lagen om Valfrihet. Det är inte klokt.

I mätningar ligger Umeå i topp gällande bästa kundnöjdhet i hemtjänsten med 94 % som är nöjda. Fler och fler väljer utförare när man får sitt beslut om hemtjänst och framför allt är det en självklar (ja i alla fall för oss moderater) rätt att få göra just det, välja själv. Det betyder ju faktiskt att man också kan välja kommunens hemtjänst om man vill, men framför allt så är det vetskapen om att man kan välja bort om man inte är nöjd som är viktig.

Idag ska frågan debatteras i form av en interpellation som Anders har ställt till Hans Lindberg och det finns fortfarande möjlighet för socialdemokraterna att dra tillbaka detta mycket okloka förslag till beslut som vänstern vurmar för. I januari ska frågan beslutas om, såvida de inte lyssnar på de ca 1600 personer som idag har annan utförare av hemtjänsten än kommunens och som är nöjda med det.

Vi kämpar hårt för att behålla valfriheten för Umeåborna. Varje dag.

Under den gångna helgen har vi fixat hemma inför julen, jag har hjälpt jultomten med några klappar och så har vi gjort välgörande besök på gymmet. Summa summarum en bra helg med fokus på återhämtning.

Vi avrundade helgen med att ta en promenad till stan för en bit mat med ungdomarna inför julen då mina vuxna barn är på olika platser, och det är en sak som man som mamma bara får vänja sig vid. Så jag får längta till i de allra första dagarna i januari då vi allihopa är tillsammans igen. Ju äldre jag blir, desto bättre förstår jag min egen mamma som alltid sagt att barn är alltid barn oavsett hur gamla de blir ?.

Trevlig måndag!

 

Kritisk men positiv, motsägelsefullt men härligt

Sverige har varit medlemmar i EU sedan 1995 och det har genom åren varit både kritik och skepticism mot EU, emellanåt med rätta förstås. EU ska inte bestämma sånt som den nationella nivån gör mycket bättre, men frågor som inte känner nationsgränser som klimatet, migration, terrorhot och andra säkerhetsfrågor är viktiga att adressera gemensamt.

Som ni vet så är jag engagerad i den europeiska nivån genom Regionkommittén i EU där frågor som direkt berör den regionala och lokala nivån hanteras. Det är en ständig balansgång att hitta rätt nivå för vilka frågor som bör och ska hanteras gemensamt, men inte desto mindre viktigt att göra just det.

Med jämna mellanrum mäter man via SCB hur positiva eller negativa svenskarna är till EU, och för någon dag sen kom den senaste mätningen som mycket glädjande visade det högsta stödet hittills för Sveriges EU-medlemskap. Det är väl möjligen det enda positiva med Brexit, alltså att fler inser vikten av att vara med och delta aktivt i EU. För oss i den nordligaste delen av Europa med den mest perifera och glest befolkade delen med en av Europas längsta kustlinjer, så är det mycket viktigt att göra vår röst hörd och delta i många samarbeten.

Att det är viktigt att vara med och aktivt jobba i EU innebär ju inte att allt är bra och att det inte finns sånt som kan göras bättre, tvärtom. Sammanfattningen av Sveriges attityd till EU skulle jag säga är kritisk men positiv. Det är mycket lättare att prata europeiska frågor numera om man jämför med de kommentarer och frågor som jag fick när jag jobbade i valstugorna inför folkomröstningen om vi skulle inför Euro i Sverige 2003. Då var det vanligt att få höra kommentarer om ”varför ska vi vara med där” och ”det är väl bättre att vi lämnar Europa”. Då kunde jag faktiskt inte låta bli att fråga herren i fråga om vilken kontinent vi i så fall istället tillhöra (om vi skulle lämna Europa alltså) 🙂 .

Det har varit ganska mycket jobb den gångna veckan och igår kväll så gick jag och Anders till gymmet på Iksu plus och avrundade veckan med ett skönt fyspass innan det blev fredagsmys hemma i soffan. Riktigt härlig avrundning på veckan.

Det blev en halvmil rodd och lite kompletterande styrka tillsammans med en bra ljudbok i öronen. Det är en kombo som verkligen funkar för mig, både kropp och knopp får sitt liksom. Det blir också ett mentalt bra tempo och avkoppling under träningen, hur motsägelsefullt det än låter. Men härligt är det!

Jag har ägnat mig åt att avveckla mig från jobbet under veckan och haft överlämning till min vikarie och det känns verkligen bra att veta att jobbet kommer att fortsätta och att de pågående frågorna inte hamnar mellan stolarna. Det är i praktiken lite drygt en jobbvecka kvar och i den ingår det förtroendeuppdrag på SKL och i kommunfullmäktige och för min del så är det också sista uppdragen som fritidspolitiker. Jag ser verkligen fram emot att få möjlighet att kunna ägna mig åt förtroendeuppdragen på nästan heltid efter årsskiftet.

Trevlig lördag!

 

Det hänger ihop

Denna vecka har jag sett fram emot ett bra tag nu, ja nästan sen valresultatet blev klart och jag valdes in i Region Västerbotten (tidigare landstinget i Västerbotten).

Igår började veckan med kommunfullmäktige dit jag blivit återvald som ersättare och sen fortsatte dagen med mandatperiodens första gruppdag för den nya regiongruppen för moderaterna. Ja, alla andra partier också förstås, men av naturliga skäl så ligger mitt huvudsakliga intressse hos moderaterna ?.

Imorse har vi förrättat upprop i det nyvalda regionfullmäktige och därefter har ärendelistan börjat hanteras. Av förklarliga skäl så kommer dessa två dagar att mest fokusera på hälso- och sjukvårdsfrågor, eftersom det först efter årsskiftet kommer att innehålla även regionala utvecklingsfrågor.

Med ett kraftigt ekonomiskt underskott i landstingets verksamheter så är det ingen tvekan om att det finns stora och tunga utmaningar att ta sig an den kommande mandatperioden. Som jag ser det så måste vi ligga i framkant i alla regionala utvecklingsfrågor för att hela länets befolkningsutveckling ska bli positiv.

Det hänger ihop. Och jag ser väldigt mycket fram emot att få ta tag i många av dessa frågor för jag ser att vi har goda förutsättningar att kunna bli ännu bättre och vända denna skuta. Det är ju ingen naturlag att det ska gå med ekonomiskt underskott, utan det gäller att se vad andra verksamheter gör och framför allt låta professionen göra sitt bästa med givna förutsättningar. Utan politisk detaljstyrning.

Vi måste bromsa den negativa utvecklingen och vända den, det finns inget alternativ till det. Så ingen vore gladare än jag om vi skulle kunna fokusera på annat än vårdköer, men så länge de finns måste vi komma till botten med problemet. För detta är ingen utmaning, det är ett problem mina vänner.

Är du sjuk ska du få vård, inte en kölapp.

Som sagt, dessa dagar ligger fokus på hälso- och sjukvård men framöver blir det även fokus på en mängd regionala utvecklingsfrågor. Jag är glad över att kunna knyta ihop den lokala och regionala nivåns politiska frågor med den europeiska via mitt uppdrag i Regionkommittén i EU. Det hänger också ihop.

Så är du intresserad, välkommen att engagera dig!

Trevlig tisdag!

 

SKL, EU, Brexit och fake news

Igår blev det tidig revelj för att ta ett av morgonflygen från Umeå till Stockholm. Väl framme inne i stan så blev det en promenad till dagens första sammanträde och igår blev det fokus på europeiska frågor. SKL (Sveriges Kommuner & Landsting som ni vet) anordnade en konferens om EU:s sammanhållningspolitik i den kommande budgetperioden.

Det var ett stort intresse för dessa frågor från kommunal och regional nivå och jag som tycker att Sveriges del av och samarbete med EU är en viktig och central fråga uppskattar att se att intresset och kunskapen om detta ökar hela tiden.

Möjligen är en konsekvens av det trista Brexit som nu verkar bli av, att fler inser vikten av vårt deltagande i EU och att inte ha handelshinder i vår inre marknad dit ungefär 75 % av Sveriges export går. Centrala och stora frågor för Sverige som inte alltid lyfts fram när man pratar om budgetfrågorna.

Igår gick mötena kloss i kloss och jag fortsatte med överläggningar med den svenska delegationen i Regionkommittén, och därefter handläggarmöte med ”mitt” utskott där vi diskuterade aktuella frågor. Till exempel så har vi ett ärende om EU:s strategi för desinformation online, det handlar bland annat om fake news och cyberattacker från främmande makt. Stora och svåra frågor, men väldigt viktiga för våra demokratiska samhällen som vi vill behålla öppna och fortsatt demokratiska.

På kvällen hade vi ett bra gruppmöte med partiet där vi diskuterade en mängd aktuella frågor, gick igenom partiets valanalys och sen avslutade kvällen med en bit mat. Det är verkligen roligt att träffa vänner från hela landet för att diskutera samhällsfrågor och också ha en trevlig stund.

Imorse började vi i vanlig ordning gruppmöte inför dagens beredningar på SKL och morgondagens styrelsemöte och när vi är klara med det så väntar resten av dagens möten.

Jag hoppas få nån timme över innan kvällen för att röra på mig lite grann. Igår blev det i alla fall en hel del steg då jag valde att promenera mellan alla möten, så det kändes ändå bra i kroppen.

Trevlig torsdag!

 

På väg till Bryssel med ny energi

Hörni tänk så tiden går just nu, det är full fart nästan överallt. Så därför som ni märkt så har jag inte riktigt haft tid att prioritera bloggen. De stunder jag fått över har jag valt att ägna åt att lyssna på kropp och knopp, efter ett tufft år hittills (ja med tanke på mängden uppdrag och jobb alltså ?) så har jag prioriterat vila och återhämtning.

Plus att jag förstås försökt ägna mig åt min största hobby så mycket jag hunnit, min träning i olika former.

Igår valde jag och Anders att ta en långpromenad längs Umeälven för att ta tillvara det vackra höstvädret. Det blev 12 km totalt och under den tiden hinner man med en mängd bra samtal också. Bästa kombon!

Som ni vet så gillar jag ju att variera min träning så mycket som möjligt, det är det jag tycker mest om. Både styrka, kondition och smidighet, allt efter vad jag har lust med för dagen och vad kroppen behöver. Plus att huvudet får omväxling och samtidigt hela tiden ha nya saker att lära sig.

Under helgen som gick så har Syfestivalen på Nolia gått av stapeln. Mina föräldrar har jobbat där och samtidigt hälsat på hos oss, så det har varit härligt att få umgås med dem. Igår hjälpte jag och Anders dem att packa ihop montern när mässan var slut. Det gick snabbt och smidigt, fyra personer är ju dubbelt så många som två som bekant ?.

Jag fick som vanligt inspiration för handarbete och hittade ett ljuvligt ullgarn, alpacka och merinoull som jag ska virka en mössa av. Tänkte att jag kunde ta med det på veckans resor så jag köpte en virknål i plast också. Med glitter förstås ?.

I skrivande stund sitter jag på Arlanda och väntar på nästa flyg och siktet är inställt på Bryssel. Det är plenar i Regionkommittén, Trungefär som fullmäktige, och det ska bli kul att träffa kollegorna på plats där. Sen stannar jag i Stockholm på onsdag för beredningsmöten på Sveriges Kommuner & Landsting på torsdag, så veckan går definitivt i samhällsengagemangets tecken. Min ambition är också att få lite mer tid för bloggen, som ni vet så tycker jag ju om att skriva.

Denna vecka är det The European Week of Regions and Cities, det som tidigare kallades Open Days, man kan väl enklast jämföra det med en ansats till Almedalen fast i Bryssel. Fokus är på den regionala och lokala nivån på Europanivå och det är ju bra. Jag har redan träffat på flera Umeåbor på väg dit och fler bekanta ansikten lär nog dyka upp vad det lider.

Jag lyssnar på en bra ljudbok just nu, De hängda hundarna av Jens Henrik Jensen som läses av Stefan Sauk. Han har en bra förmåga att få boken att bli spännande genom sitt sätt att läsa in den.

Det är ännu ett tag kvar innan boarding så jag ska passa på att ladda mobilen och ta en kopp kaffe samtidigt som jag ska börja med mitt nya handarbete. Man får passa på att använda väntetiden till avkoppling helt enkelt ?.

Trevlig måndag!

Bryssel och tusen tack!

Dessa dagar är fyllda, och emellanåt till bredden välfyllda, med jobb och politik. Ungefär som april brukar vara. Just i år är min aprilmånad lite extra välfylld utöver jobbet av förtroendeuppdrag, en del kopplat till det stundande valet förstås.

Igår kväll hade vi sedvanligt gruppmöte med den moderata fullmäktigegruppen och andra moderata medlemmar inför kommande fullmäktige sista måndagen i månaden. Vi gästades av ett par av våra kommunala bolag, INAB och Umeva/Vakin. INAB informerade om kommande och pågående aktuella frågor kopplat till infrastruktur, som den del av Blå vägen/E12 som går över Kvarken till Vasa. Mycket intressant och spännande att diskutera frågor kopplat till vidareutveckling av Umeå hamn och hur det går med den nya färjan.

För de flesta kommuner i landet är vatten/avlopps-frågan mycket aktuell, de flesta anläggningar vi har idag som ligger nedgrävda och försörjer såväl vårt dricksvatten som avlopp är ganska gamla och för Umeås del börjar de vara underdimensionerade sett till vår befolkningsökning. De kommande investeringarna är stora och politiken kommer att få ta ställning till många övervägningar och prioriteringar framöver.

Jag passade på att ställa några frågor gällande dricksvattendirektivet från EU som är aktuellt just nu och det känns bra att jag fick betryggande svar från Umeva. På torsdag ska just detta diskuteras i Bryssel i ENVE-utskottet och förhoppningsvis får vi även till goda samtal om detta med några av våra svenska MEP, alltså members of parliament eller EU-parlamentariker som vi kallar dem 🙂 .

Om en stund är det dags att invänta flygtaxin för att sen flyga till Bryssel för två utskottsmöten i Regionkommittén denna vecka, först ”mitt” eget CIVEX där vi ska ha överläggningar om många saker, bland annat handlingsplan för stöd till skydd av offentliga platser som kopplas till terrorismen, men också diskussion med företrädare för Europeiska kommissionen med ansvar för städer, digitalisering, infrastruktur och internationellt samarbete. Det ser jag fram emot.

På torsdag deltar jag på det utskott som jag också har kopplingar till givet att jag är ambassadör för Covenant of Mayors, Borgmästaravtalet på svenska, ENVE-utskottet som ansvarar för miljö, energi och relaterade frågor till det. Just nu är det dricksvattendirektivet som står på agendan. Vatten, och framför allt dricksvatten, bedöms bli (om det inte redan är det) motsvarigheten till oljan framöver. Det vill säga vikten av rent vatten kommer att bli en mycket viktig tillgång. Ja, det är det ju såklart redan nu, men just det faktum att vi bara tar det för givet är något som kommer att ändras i takt med klimatförändringar. Vi ser ju hur tillgången till dricksvatten minskar betänkligt på flera håll i världen och även på närmare håll i Europa och även delar av Sverige.

En av mina clivior hade börjat blomma igen när jag kom hem sent igår kväll efter mötet 🙂 

För att fortsätta lite på spåret med förtroendeuppdrag, så vill jag först och främst säga varmt TACK till alla er som har hört av er, kommenterat och grattat mig efter min helsida i VK i lördags givet min andraplats på landstings-/regionlistan. Det värmer massor! Jag ser verkligen fram emot att få fördjupa mig i såväl regionala frågor som hälso/sjukvårdsfrågor även efter valet. Som ni vet så är jag ju mycket för att se helheter och hur saker hänger ihop och komplexiteten i det för att sen kunna ha idéer och förslag till förändring och förbättring. Politik alltså.

Om du också är intresserad och vill engagera dig i Moderaterna, varmt välkommen!

Nu vankas det lite lunch innan det är dags att stänga väskan för att resa till Bryssel.

Trevlig tisdag!